IMG_2845

Det blir inte alltid som man har tänkt sig … men när det väl händer gäller det att vara lite kreativ. Här på bilden ser du en poster ’in the making’. Förmiddagen, samma dag som min presentation, ägnades alltså åt att tillverka en mycket unik ”poster”, vilket inte var planen. Och man kan säga att den stod ut!

Den session jag var placerad i innehöll sex poster presentationer och inleddes med att ordförande hälsade alla välkomna och förklarade hur upplägget/programmet var tänkt. Sedan fick varje presentatör 5 min var för att kort ge en inblick av studierna. Intressanta frågor och diskussioner tilltog och sedan avslutades sessionen med att publiken fick gå runt och ställa ytterligare frågor. Trots dagens inledning kändes det ändå bra efteråt.

/Sanna

Mottagning på tisdagskvällen

Öppningsceremoni med cypriotisk folkdans, ett symposium om skrivande, en paper-session om skrivande och peer feedback, ett symposium om interthinking, intressanta diskussioner med kollegor och slutligen en mottagning med god mat och massa människor. Full fart från 8.30 till 22.00.

Det är för sent för några längre utläggningar, men en sak som slog mig var att det verkar vara kvantitativ forskning som dominerar skrivstudier just nu. Det är intressant att se samband mellan olika faktorer i det större sammanhanget där det är främst teacher beliefs, classroom practice, student characteristics, och student performance som studeras via enkäter med stort antal informanter. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten och vilka slutsatser går det att dra? I den här typen av storskaliga studier ber man till exempel oftast läraren själv att beskriva sin undervisning, eftersom det av tidsskäl inte går att genomföra observationer. Dessutom kan det vara svårt att se åt vilket håll samband går.

Flera resultat i de studier som presenterades var motsägelsefulla, men intressant var att flera av dem lyfte fram att det verkar som om undervisning i strategier inte ger bättre resultat. I en studie var det till och med en negativ korrelation, det vill säga elevernas prestationer blev sämre. Med tanke på vårt ramprojekt i engelska och moderna språk, som vi skrivit om tidigare, är det intressant. En tanke kan vara att med fokus på strategier så hamnar själva skrivandet i bakgrunden; lektionsinnehållet riskerar att bli själva strategierna i stället för deras roll för att förbättra skrivande.

Symposiet om interthinking förtjänar ett eget inlägg i framtiden när jag samlat mina tankar. I morgon blir det mer fokus på klassrumsinteraktion och lärande.

/Jessica

EARLI program

I morgon, tisdag, börjar EARLI Conference, en konferens som anordnas av The European Association for Research on Learning and Instruction. Jag, Sanna och Ann-Sofie är här dels för att presentera själva och dels för att lyssna på andra intressanta presentationer. Det är en jättekonferens med över 1000 deltagare och det är flera sessioner med presentationer som pågår samtidigt. Nu på kvällen innan konferensstart sitter jag och Sanna och planerar första dagen.

Jag presenterar inte förrän på lördag, men innan dess ser jag fram emot att lyssna på presentationer om främst skrivande och kamratbedömning som är det jag fokuserade på i min licentiatstudie och nu när jag doktorerar, men också det som syns sist i mitt program för morgondagen: interthinking. Flera av de personer som har inspirerat mig att titta mer på vad som faktiskt händer under kamratbedömning, alltså vad eleverna pratar om och hur de pratar om det är här och jag hoppas på lite nya idéer och kanske en chans att få en liten pratstund.

Det kommer fler inlägg från oss under veckan!

/Jessica

ForskUL_nr15_300Nummer 15 av tidskriften Forskning om undervisning och lärande som kom ut i juni innehåller tre ämnesdidaktiskt intressanta artiklar. Alla tre handlar om vad det innebär att kunna det som undervisningen syftar till att eleverna ska lära sig. De ämnena som berörs är idrott och hälsa, naturvetenskap (biologi, fysik och kemi) och teater.

Gunn Nyberg skriver om praktiskt kunnande i ämnet idrott och hälsa. Artikeln heter Innebörden av att kunna ”house hop” – rörelsekunnande som kroppslig förståelse. Inom ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga, men vad begreppet rörelseförmåga innebär är oklart. Nybergs undersökning bidrar till att identifiera och beskriva praktiskt kunnande. Resultaten kan hjälpa lärare att diskutera och reflektera över vad det innebär att utföra en rörelse. Därigenom kan en vidare förståelse och beskrivning av praktiskt kunnande bli möjlig, vilket inte minst är viktigt i samtal med elever om deras utveckling i ämnet.

Även Pernilla Ahlstrands artikel ”Inte ett öga torrt” – en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning handlar om praktiskt kunnande. Det kan vara svårt för lärare att bedöma och ge återkoppling på elevers gestaltande förmågor. I studien har Ahlstrand bland annat stannat upp undervisningen och omedelbart, tillsammans med elever och lärare, reflekterat över känslor och kroppsliga förnimmelser som kan vara svåra att återskapa efteråt. I artikeln visas hur en praktisk, kroppslig och tyst förmåga i ett estetiskt ämne kan göras synlig och beskrivas.

Den tredje artikeln, Vad är det som gör skillnad? – vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia av Anna Vikström, behandlar begreppsuppfattning inom naturvetenskap. Svårigheter med att förstå begreppet materia kan vara en orsak till att elever har svårt att förstå naturvetenskapliga fenomen och processer. I studien visas hur lärare genom att använda variation i undervisningen på ett medvetet sätt kan underlätta elevernas förståelse. Variationen skapades genom att kontrastera begreppen materia och energi, genom att visa på samband mellan makroskopisk och mikroskopisk nivå och genom att fästa uppmärksamhet på mellanrummet mellan partiklarna.

Tidskriften Forskning och utveckling, ForskUL, har sedan 2013 omformats till en vetenskaplig tidskrift och ges ut elektroniskt. Läs även tidigare nummer!

Anna-Maija

Idag har alla eleverna gått på sommarlov och vi lärare pustar ut. Om några dagar väntar sommarlov även för oss. Jag, som för ett knappt år sedan påbörjade forskarstudier via Forskarskolan Quest inom ämnet Teknik, summerar mitt första år och avslutar innan min sommarledighet med att delta på en forskningskonferens i Seattle. Det ska bli så spännande att få delta!!

Det har varit ett fantastiskt häftigt år med många nya insikter och lärdomar och jag hoppas att det blir ännu fler insikter och frågor kring teknikämnet som dyker upp under konferensen. Jag ska delta på teknikutbildningskonferens ASEE, American Society for Engineering Education, som riktar sig till all teknikutbildning, både mot lägre åldrar (K-12) och mot högskoleutbildningar. Mina forskarstudier bedriver jag på KTH och vi är en grupp inom olika forskningsområden, lärande (för grundskola och gymnasium), e-lärande och högskolepedagogik, som tillsammans åker och deltar.

Jag återkommer efter sommaren med mer info om konferensen.

Trevlig sommar!

/Birgit

Nu när årets LFK närmar sig kan det vara trevligt att titta tillbaka på det som erbjöds förra året. Vår keynote-talare var Ulla Runesson, professor vid Högskolan i Jönköping som föreläste om Vad kan lärare lära från Learning studies?

 

Utöver Ullas föreläsning var det sexton presentationer av pågående eller avslutade studier. Några av dem videofilmades, till exempel en studie i slöjd av Jenny Frohagen, licentiand och lärare på Åsö grundskola,  Att kunna såga rakt – innebörder av ett lärandeobjekt i slöjd.

Ytterligare ett exempel på en presentation är Multiplikation med 10, 100 och 1000 av Kristina Edner och Tinna Lidgren, Nya Elementar.

Det finns fler filmer från LFK 2014 här. På den sidan finns också powerpoint-presentationer från de seminarier som inte filmades.

/Jessica

Förra fredagen var det dags för slutseminarium för två av våra SO-projekt. Till grund för seminariet låg de rapporter som projekten skrivit om sitt arbete och resultat.

Först ut var Globala gymnasiets samhällsprojekt som har undersökt hur begreppen ”aktör och struktur” kan användas för att utveckla elevers analysförmåga.  Genom att lära eleverna att använda begreppen så lyckades eleverna att komma längre i sina analyser och undvika att för snabbt komma till en personlig värdering.

St:Botvids historieprojekt handlar om hur man kan utveckla elevuppgiftter och undervisning i relation till källkritik och källtolkning för elever som har svenska som sitt andraspråk. Genom att utveckla en fiktiv mottagare för en källtolkningsuppgift lyckades de att få elevernas källtokningar att bli mer utvecklade än när de bara som tidigare gett dem en lista på punkter att ta sig igenom. Eleverna fick genom s.k. pusselläsning, eller hem- och expertgrupper i två steg lösa ett problem.

De rapporter som projekten ska slutföra kommer så småningom att publiceras på nätverkssidan.

Det var SO-gängets sista blogginlägg för detta läsår!

Ha en skön sommar,

Anna-Karin Frisk och Hans Ytterberg

LFKmoln

Den 27 oktober anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK) för fjärde året i rad, den här gången på Globala gymnasiet i Stockholm. Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier.

Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text:

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisningen och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad var/är syftet med studien eller projektet?

Metod: Redogör för hur ni gick till väga, exempelvis gjorde ni/har ni gjort intervjuer, enkäter, prövat en lektionssekvens, gjort en jämförelse? Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram ev. för- och nackdelar med den metod ni valde.

Resultat: Redogör för det huvudsakliga forskningsresultatet, eller det förväntade resultatet av er undersökning. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Ansökan ska skickas in i form av ett abstract, 500 – 700 ord (en A4) i Word-format.

Som stöd se två exempel på abstract:

Skicka in ditt abstract senast den 15 september 2015 via: forskningskonferens@​stockholm.se

Du får besked om ditt abstract är antaget senast 21 september.

Här hittar du mer information om konferensen samt anmälningslänk för deltagare.

/Jessica B

Adler

Jill Adler kommer från University of the Witwatersrand i Johannesburg, Sydafrika och Kings College i London och har i år tilldelats utmärkelsen Svend Pedersen Lecture Award. Sedan 2005 har dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm delat ut Svend Pedersen Lecture Award till en framstående forskare inom naturvetenskapsämnenas didaktik.

Seminariets fokus var matematiklärares professionella utveckling. Vilka matematiska och pedagogiska kunskaper i relation till undervisning behöver en framgångsrik lärare? Jill framhöll hur både matematiska kunskaper och pedagogiska kunskaper är viktiga och att de bör av läraren ses i relation till varandra och bör båda utgöra ramverket för planeringen och utformningen av undervisningen. En framgångsrik lärare har förmågan att ”unpack the learning object” och att använda variation som verkningsfullt redskap för att möjliggöra lärande.

Jill framhöll vikten av sprida forskning i praktiken och att det inte endast stannar vid att vara en teori. Hon ville hitta funktionella modeller för det goda lärandet som är användbara i praktiken och även som grund i lärarfortbildningen. Jill lyfte även fram betydelsen av det matematiska språket och hur man går från det vardagliga till det matematiska språket. Hon talade om att med ett gemensamt språk kan vi inte bara tala med varandra utan också agera tillsammans. Vidare lyfte hon fram interaktionen mellan lärare och elever.

/ Jenny Fred

IMG_8849Sitter på tåget från Malmö och ser vackra skåneland svischa förbi. I morse mötte jag upp och Malin Ideland från Malmö Högskola och grupp en gymnasielärare från Malmö Latin, som sedan ett år tillbaka deltar i en forskningscirkel som Malin leder. Lärarna håller på att starta upp ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt, och min härliga uppgift var att berätta lite om några olika projekt som just nu pågår i Stockholm (och som du kan läsa mer om här i bloggen).

Min tanke var att ge några praxisnära och välformulerade exempel på hur man som lärare kan beforska sin egen undervisning, och sådana projekt finns det ju numera gott om i Stockholm 🙂 Tänker att det här är viktigt! Det gäller att vi hittar plattformar för att nå ut med vår forskning och för att inspireras av varandras projekt. Ett utmärkt tillfälle för det är förstås Lärarnas Forskningskonferens, som du kan anmäla dig och dina kollegor till här. Gör det!

Jonna Wiblom

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier