Aktuellt

2021

september

På STLS så har en ny termin satt igång och i matematiknätverket fortsätter arbetet i våra pågående FoU-projekt och ram-projekt. De deltagande lärarna i det pågående ram-projektet ska äntligen få genomföra sin forskningslektion efter det långa coronauppehållet. Det ser vi alla fram emot!

Men, vi har också fått nya deltagare i nätverket som kommer bygga ett parallellt delprojekt inom befintligt ram-projekt. Vi har även fått ett nytt FoU-projekt. Jag som sitter vid tangentbordet (Johannes Berggren) är också nygammal i nätverket efter studieuppehåll. Vi är alltså flera lärare som kommer in med nya stora ögon och försöker förstå vad det är vi pysslar med i de ämnesdidaktiska nätverken och STLS. Det kan handla om grundläggande frågor som vad praktiknära forskning innebär? Det behöver såväl nya som gamla lärare bli varma i kläderna kring. Vad innebär det att driva ett forskningsprojekt? Vad skiljer det vi gör från “vanligt” utvecklingsarbete som sker i skolorna? Vad är möjligt att ta reda på i våra forskningsprojekt? Vilka bidrag kan vi på STLS lämna till forskningsvärlden och till lärarprofessionen? Erfarenheten säger att vi inte alltid delar svar på dessa frågor (och att alla har olika frågor att ställa), men att vi hittar mer och mer samsyn vartefter terminen lider.

Det är många frågor från många håll och att bedriva praktiknära forskning innebär ett speciellt sätt att tänka, ett speciellt sätt att prata, då forskningsprocessen kräver en viss typ av frågor, en viss typ av processer och andra typer av “glasögon” (ursäkta den utnötta metaforen).

I eftermiddag har nya och gamla ram-deltagare mötts där erfarenheter har delats. De gamla har visat på sin process, hur de startat, var de är just nu och vad de hoppas få ut av det hela. De har påmint oss alla om behovet av en rimlig analys av ämnesinnehållet, behovet av att avgränsa lärandeobjekt och forskningsfråga. Sitt still i båten, ha inte för bråttom, var ett delbudskap under eftermiddagen. Men det som lyste igenom mest av allt var vad sådana här projekt gör för lärares sätt att tala om undervisning, sätt att tala om lärande, vilka möjligheter för kunskapsbyggande som praktiknära forskning innebär. Det blev tydligt både för nya och gamla. Men också för nygamla.

april

Intervju av lärare med i ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade hösten 2020. I detta blogginlägg får ni en möjlighet att få veta mer om vem läraren som deltar i projektet är genom en intervju.

thumbnail_IMG_0777

Bild: Annika Hemingstam, lärare på Naturbruksprogrammet på Spånga gymnasium.

Vem är du?

Jag heter Annika Hemingstam och är lärare i ämnena Djur och Djurvård inom djurens hälso-och sjukvård, samt leg. djursjukskötare. Jag har varit lärare i snart 17 år och sedan ett och ett halvt år tillbaka anställd på Spånga Gymnasium. Förutom det så läser jag masterutbildningen i didaktik på deltid vid Linköpings Universitet.

Vad inspirerar dig i ditt arbete?

Elever som utvecklas och lyckas och såklart det kollegiala nätverket med lärare och pedagogisk personal på den egna skolan och på skolor i hela Sverige.

Varför sökte du till ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar?

Jag såg det som en spännande utmaning och en möjlighet att både utvecklas själv som pedagog och att få feedback på och utveckla min egen undervisning. Jag tänkte även att det skulle vara intressant för mina elever att få delta och få kunskap om hur ett forskningsprojekt går till.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du i din undervisning med yrkesrelaterade beräkningar?

Utmaningar är elevernas förförståelse och inställning till beräkningar och matematik. Jag måste hela tiden konkretisera all beräkning och koppla det till yrkesrelevanta begrepp och situationer för att få dem att hålla fokus och inte tappa intresset.  Möjligheter är att eleverna stärker både sin yrkeskunskap och sitt självförtroende när de ser att de kan lyckas och när de förstår beräkningarna och varför beräkningarna är relevanta för deras framtida yrke som djurvårdare.

Varför är det viktigt att undersöka yrkesrelaterade beräkningar?

För att synliggöra elevernas lärande, för dem själva, för mig som lärare, för lärarkollegiet och för yrkesbranschen.

Vilken upplevelse har du av att vara med i ett ramprojekt?

Hittills har det varit mycket givande och alldeles lagom tidskrävande. Den stora utmaningen kommer nog under vårtermin i samband med datainsamling mm, vilket känns spännande. Projektet har hittills uppfyllt mina förväntningar och jag rekommenderar verkligen lärarkollegor att ta chansen att delta i liknande projekt.

februari

LFK 2020 – Yrkesnätverkets rundabordssamtal

Under hösten 2020 ägde Lärarnas forskningskonferens, LFK rum, i digitalt format. Yrkesnätverket hade ett rundabordssamtal om ’Undervisning för yrkeskunnande’. Till samtalet anslöt yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan. De program som var representerade var t ex Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, samt Fritidsledarutbildningen. Det var ett inspirerande samtal mellan yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan och representanter från STLS, som belyste både utmaningar och möjligheter i undervisningen. Till exempel så diskuterades elevernas språkutveckling i yrkesrelaterad undervisning, men också betydelsen av att yrkeslärare integrerar sina erfarenheter från yrket i undervisningen. Det uttrycktes också ett stort intresse av att bedriva forskning på den egna undervisningen, för utveckling och kvalitetshöjning.

Rundabordssamtalet möjliggjorde att kunna möta och diskutera yrkeskunnande med kollegor på olika yrkesprogram. Yrkesnätverket kommer därför sträva efter att fortsätta erbjuda ett forum för yrkesprogram och yrkesämnen under LFK.

januari

Ett nytt år innebär ofta ett slags bokslut över det som har varit. Ofta kan det handla om att avsluta det som har varit och att ta nya tag med de utmaningar som det nya året för med sig. I vårt ämnesdidaktiska nätverk innebär det nya året att några av våra FoU-projekt ska ha sina slutseminarier med intressanta resultat som i skrivande stund inte har långt kvar till att skickas in till granskning i ämnesdidaktiska forum och tidskrifter.

Studenter på grundlärarprogrammet som skissar porträtt

Det som kan föras in under rubriken utmaningar är bland annat det nya ramprojekt som vi arbetar med som handlar om återkoppling som sträcker sig bortom det verbalspråkliga. Det kan exempelvis handla om hur en lärare tar fram sin gitarr och jammar tillsammans med sina elever eller när en bildlärare visar med papper och penna hur någonting kan göras efter samtal och i samråd med en elev. Just den här formen av görande, i det pågående, är i fokus då vi ser att det är del av undervisningen som vi vet för lite om.

Något annat som kan föras in under utmaningar är förstås de nya kursplaner som skall sjösättas i höst.  Ja, som ni säkert vet så kommer de nya kursplanerna för grundskolan att börja gälla från och med den 1 juli 2021. Den kanske största utmaningen dock (och utan jämförelse också den tristaste) är förstås den pandemi som vi alla behöver förhålla oss till. Många av oss som undervisar har under förutvarande år, och säkert stor del av detta år, fått undervisa på distans. Särskilt i praktisk-estetiska ämnen är ju detta en utmaning då vi är vana att förhålla oss till en materialitet som är svår att återskapa i digitala miljöer. Hur skapar vi möten när vi inte finns i samma rum och hur får man till ett meningsskapande sammanhang när undervisningen sker på distans och nödvändigt material inte alltid finns där? Utifrån ett ämnesdidaktiskt forskningsperspektiv är det också intressant att se vad just distans gör med våra ämnen. Vad vi tar med oss och vad vi kan lämna därhän är återkommande frågor som diskuteras i nätverket och med kollegorna i STLS såväl som i mötet med lärare som vi möter.

Så med detta nya år så tar vi nya tag och sjumilakliv!

/Nätverket för praktisk-estetiska ämnen

(Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben)

2020

november

Ny ansökningsomgång!

Det är snart dags att ansöka om ett FoU-projekt eller ett ramprojekt inom yrkesnätverket på STLS.

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade upp hösten 2020. Det går att söka till det ramprojektet, men också till andra ramprojekt som erbjuds inom nätverket. Mer information finns på nätverkets sida, se: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/stockholm-teaching-learning-studies/

Om det finns något annat område som ni är intresserade av att undersöka i relation till yrkesprogram, yrkesämne och undervisning, än vad som erbjuds i nätverket just nu, så är ni självklart välkomna att kontakta mig på maria.christidis@rkh.se

april

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga? 

Det finns fortfarande möjlighet att anmäla intresse för att delta i ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Ny deadline är 15 maj.

Vad är ett ramprojekt?

Ett ramprojekt tar sin utgångspunkt i en övergripande forskningsfråga som formulerats i ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Projekten utgår från en specifik förmåga i kurs- och ämnesplanerna och organiseras i delprojektet där du tillsammans med andra lärare och forskare prövar olika sätt att utveckla undervisningen. Ni får stöd och handledning i form av projektmöten, seminarier och workshops.

Information om ramprojektens övergripande problemformulering och forskningsfråga finns på nätverkens hemsidor:

Hur deltar jag?

Du kan delta i ramprojekt om:

  • Du undervisar i/har tillgång till en klass där du kan pröva olika uppgifter och bedömningsinstrument.
  • Du har möjlighet att delta i seminarier ett antal fredagseftermiddagar per termin.
  • Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet mellan seminarierna.
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Skolhuvudmännen som ingår i Stockholm Teaching & Learning Studies erbjuder visst ekonomiskt stöd till skolorna som deltar i ramprojekt.

Mer information finns på sidorna Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt och Ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt

Hur anmäler jag mig?

Intresseanmälan sker via digitalt formulär https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Frågor?

Kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se

/Jessica

mars

SO-nätverket inom STLS har nyligen blivit beviljade 4,1 miljoner för att under 3 år genomföra forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen”. Medlen kommer från samverkansprojektet Utveckling, Lärande och Forskning (ULF), som syftar till stärkt vetenskaplig grund i lärarprofessionen genom samverkan mellan akademi och skolan.

I samhällskunskap berörs många olika sorters frågor där elever behöver förstå komplexa relationer och samband. I undervisningen används ofta olika typer av modeller och bilder, men som vi vet att eleverna inte alltid har lätt att förstå. Forskningsprojektet syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av tre representationer som ofta används i samhällskunskapsundervisningen – flödesschema, plotdiagram och fyrfältare. Projektet ska fokusera på att identifiera elevers olika sätta att förstå modellerna i relation till olika ämnesinnehåll. Men också på hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska kunna bli hjälpa av de här modellerna. Ett exempel som vi kommer att fokusera på i projektet är plotdiagram som elever ofta har svårt för att förstå, t.ex. hur BNP och barnadödlighet hänger ihop.

Projektet kommer att pågå till och med 2023. Forskningsgruppen består av Max Strandberg (Stockholms universitet), Malin Tväråna (Uppsala universitet), Ann-Sofie Jägerskog (Stockholms universitet och Fryshusets gymnasium), Mattias Björklund (Stockholms universitet och Tullinge gymnasium), Robert Kenndal (Tumba gymnasium) och Mathias Blomberg (Fryshuset gymnasium).

/SO-nätverket

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

januari

Språngbräda

Från dialoger till monologer – uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

I snart fyra år har nätverket i engelska och moderna språk arbetat med forskningsfrågan Hur kan vi konstruera uppgifter som främjar muntlig interaktion? Projektet är organiserat i mindre delprojekt och närmare 30 lärare har varit med och bidragit till ökad kunskap kring både uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion i språkklassrummet. Under projektets gång har vi presenterat preliminära resultat i olika sammanhang, men nu är det dags att gå i mål på riktigt och sprida det vi har arbetat med. Artikeln ”En språngbräda till bättre undervisning – att använda ett teoretiskt ramverk för att konstruera uppgifter” finns redan tillgänglig i Lingua #1/2019 och vi planerar ytterligare några artiklar. Bland annat har vi jobbat med uppgifter för spanska årskurs 6 och funderat på hur elever med begränsat ordförråd interagerar. Vi har också projekt som har sökt beskriva ”bra” interaktion med utgångspunkt i lärares erfarenhet och tysta kunskap och ett annat som analyserat elevers samtal med utgångspunkt i de möjligheter som uppgiften ger för muntlig interaktion. Med andra ord har vi en del skrivarbete framför oss 🙂

Ett annat resultat av vårt arbete är naturligtvis de uppgifter som har konstruerats och testats i klassrum. De behöver också spridas så att fler lärare får testa och använda dem. Vi börjar snart spela in korta filmer med några lärare som har varit med i projektet. I filmerna beskriver vi hur uppgifterna har konstruerats utifrån ett teoretiskt ramverk och några övergripande principer. Filmerna är tänkta att komplettera själva uppgifterna så att de som vill använda dem också själva kan utveckla dem vidare.

Vad händer sedan?

Nästa år planerar vi att starta två nya ramprojekt: Det flerspråkiga språkklassrummet och Kollaborativt skrivande – är två bättre än en? Båda projekten finns beskrivna på vår hemsida. Kom gärna på vår informationsträff fredag 31/1, kl. 14.30-16.30 där du får träffa oss som jobbar i nätverket. Ansökan sker via en intresseanmälan på vår hemsida. Deadline 15 april.

Vi kommer också att ordna en träff för språklärare i Stockholmsområdet torsdag 2 april, kl. 16.30-18.30 (preliminär tid). Då berättar vi mer om våra projekt. Vi har också bjudit in flera forskare som kommer att prata om ordinlärning i främmande språk, så det kommer att bli flera intressanta presentationer. Save the date! Mer information kommer. Skicka gärna mejl till jessica.berggren[a]edu.stockholm.se om du har frågor eller vill få en inbjudan till träffen i april när allt är färdigplanerat.

/Jessica

2019

december

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor.

Tid och plats

Fredagen den 31 januari klockan 14.30–16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt och ramprojekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga klockan 15.15–16.00.

Vi är på Fleminggatan 113 i Stockholm, i lokal  Stora Munkan. Vi bjuder på fika och du får möjlighet att träffa representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk och ställa frågor om deltagande i vår projekt. Om du redan nu är nyfiken kan du titta in på våra hemsidor eller läsa blogginlägg från nätverken:

Anmälan

Anmälan sker på den här länken senast 25 januari https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=c5c592aeb9a2

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se
Varmt välkomna!

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste kommentarer

Kategorier