Många lärare söker varje läsår till STLS forsknings- och utvecklingsprojekt, som finns i två varianter: ämnesdidaktiskt FoU-projekt och ramprojekt. För lärare anställda i Stockholms stad finns också en tredje variant, generella FoU-projekt, vilka dock inte organiseras av STLS.

Vi kommer här att bena upp vad som skiljer de olika typerna av projekt åt och vi behöver då börja med hur forskning hänger ihop med – men också skiljer sig från – utvecklingsprojekt.

De båda termerna kopplas som bekant ofta samman, så som i FoU-projekt: forsknings- och utvecklingsprojekt. Det är kanske därför lätt att tänka att de förutsätter varandra, vilket dock inte behöver vara fallet.

FoU förkortas på engelska R&D,  research and development . Enligt Encyclopedia Britannica kom begreppet R&D i svang under efterkrigstidens och det är starkt förknippat med produktutveckling bland företag, från början industriföretag. När vi pratar om undervisning, som ju är vad STLS projekt handlar om att utveckla, så faller sig kanske inte ordet ”produkt” lika naturligt, men i brist på bättre kommer vi här att använda det. En ”produkt” kan i undervisningsutvecklande sammanhang vara exempelvis en ny undervisningsmetod och kan alltså vara resultatet av ett forsknings- och utvecklingsprojekt.

Men är forskning och utvecklingssprojekt då synonyma, eller skiljer de sig åt?

Eftersom det är ganska vida begrepp, så kommer vi här att göra en definition som skiljer på dem:

Forskning är en verksamhet som producerar ny kunskap och då kunskap som är ny i den bemärkelsen att den inte har funnits i världen förut. Denna nya kunskap kvalificeras genom att den publiceras i sakkunniggranskade (”peer-reviewade”) vetenskapliga tidskrifter, eller andra vetenskapligt sakkunniggranskade publikationsformat.

Ett utvecklingsprojekt handlar om att förbättra och förfina undervisning på ett systematiskt sätt. En inte ovanlig modell är att pröva en (ny) undervisningsidé eller -metod och då dokumentera och studera hur denna genomfördes, vad eleverna lärde sig (eller hade för utmaningar) för att sedan ytterligare revidera, studera och förfina upplägget.

Resultatet av utvecklingsprojektet är då det förbättrade lektionsupplägget, vanligen dokumenterat tillsammans med en beskrivning av hur studien genomfördes och en diskussion om implikationer av studien, exempelvis vad den lärare som vill testa upplägget i sin egen klass kan behöva tänka på vid genomförande. Ett utvecklingsprojekt kan dokumenteras på olika sätt. Exempelvis tillhandahåller Skolporten ett publiceringsformat i form av utvecklingsartiklar, men det är åtminstone i teorin inget som hindrar att ett utvecklingsprojekt publiceras i form av ett läromedel.

I mycket strikt bemärkelse är resultatet av ett forskningsprojekt inte en produkt i form av en undervisningsmetod eller lektionsupplägg. Resultatet av ett forskningsprojekt är istället en teoretisk förståelse av hur en viss typ av undervisning fungerar. Det här är som sagt en strikt definition – och vi ska strax vidga den – men för den strikta definitionen hjälper oss att göra en avgränsning mellan ”F:et och U:et” i ”FoU”.

Den teoretiska förståelsen är då helt enkelt den, för världen, ”nya kunskapen”. Den representerar ett nytt sätt att förstå saker; ett nytt perspektiv eller ny världsbild om man så vill. Det är lätt att förstå (även utan att vara fullt ut insatt i vad de går ut på) att ”stora” teorier, som evolutionsteorin, Big Bang, relativitetsteorin eller den heliocentriska världsbilden i den bemärkelsen har skapat ”ny kunskap”. Teorier, åtminstone i didaktisk forskning, är dock sällan eller aldrig så totala. I stället handlar det om mycket klassrums- och praktiknära teorier. I nätverket för svenska, svenska som andraspråk och modersmål använder vi oss ibland av begreppet designprinciper, vilket representerar systematiskt prövade och teoretiskt grundade principer att utgå från vid planering och genomförande av undervisning (undervisningsdesign).

En teori i form av en designprincip är, i jämförelse med de ovan nämnda stora teorierna, mycket mer bundna till specifika sammanhang. Ett exempel kan vara att det är en god princip för undervisning om tolkning av skönlitteratur, att eleverna själva får producera tolkningsbar text, eftersom detta tycks gynna deras förståelse för hur författare ”väver in budskap” (eller kanske snarare ”öppnar för tolkningsmöjligheter”) när de skriver.

Designprinciperna är dock inte helt och hållet bundna till ett visst klassrum eller en viss grupp elever. Poängen med den teoretiska förståelse är just att den ska vara överförbar till andra, i vart fall närliggande, sammanhang.

I realiteten är det inte alltid möjligt att upprätta hålla en ”strikt” definition av forskning. Många lärare har stött på termen aktionsforskning, som är en typ av forskning som syftar till att förändra en verksamhet till det bättre, vanligen genom att hitta ett sätt att lösa ett konkret problem. De forskningsprojekt som bedrivs inom STLS är alltså en form av aktionsforskning (vi vill ju förändra och förbättra undervisning). Därför brukar vi i STLS benämna det vi gör som undervisningsutvecklande forskning för att signalera att de projekt vi bedriver kan leda till både forskningsresultat (i bemärkelsen publicerad forskning) och beskrivningar av effektiva metoder för en viss typ av undervisning.

Med det vetenskapliga publiceringskravet i åtanke (att studien måste vara vetenskapligt publicerad och därigenom ha genomgått sakkunniggranskning), så vet vi dock inte på förhand (när ett projekt startar) om det i slutändan kommer att resultera i forskning eller inte. Det är kanske inte heller den viktigaste frågan att börja med för deltagande lärare, huruvida deras projekt kommer att bli ett forsknings- eller utvecklingsprojekt, eller både och. Oavsett vad så arbetar man i mångt och mycket utifrån samma metodik, det vill säga att formulera en undersökningsfråga, samla in data från undervisning, analysera denna och därigenom få fram ett svar på frågan (det vill säga ett resultat).

Vare sig FoU-projektet har betoning på ”forskning” eller ”utveckling” så behöver man alltså arbeta utifrån ett systematiskt tillvägagånggssätt för att studera, förklara, förstå och dokumentera (och i slutändan sprida) ett fenomen.

En viktig skillnad är dock att om projektet ska kvalificeras som forskning, så behöver det generera någon typ av teoretisk förståelse (till exempel i form av en designprincip för undervisning) för det som undersökts. Att ”enbart” dokumentera en egen undervisningsmodell, hur systematiskt och grundligt denna än studerats och dokumenterats, producerar inte egentligen (för världen) ny kunskap, den ger inte ”nya glasögon” för att se på världen. Däremot inte sagt att den är mindre värld – för oss som lärare är det förmodligen många gånger tvärtom! Det handlar egentligen alltså mer om att resultatet av ett (renodlat) utvecklingsprojekt, där en metod förbättrats, förfinats och beskrivits, behöver hitta andra publiceringskanaler än den vetenskapliga studien.

Det som nu sagts leder in på ytterligare en skillnad mellan (renodlade) forskningsprojekt och (renodlade) utvecklingsprojekt. De förra, som ju ska producera ny (teoretisk) kunskap måste i normalfallet utgå från och använda sig av tidigare teorier för att utveckla ny teoretisk förståelse. Forskaren måste också redovisa hur den aktuella studien, och de resultat den uppvisar, hänger ihop med tidigare forskning och teorier på området. Återigen så behöver inte ”teorier” likställas med ”abstrakt”, det kan handla om mycket klassrumsnära teoretiska perspektiv. Det är inte heller förbjudet,  för den som inom ramen för ett utvecklingsprojekt analyserar sin undervisning, att läsa på om och använda sig av teorier på området. Det är tvärtom att rekommendera!

Men trots allt finns en skillnad mellan det inte samma ”krav” på teorianvändning i ett utvecklingsprojekt, som i ett forskningsprojekt, av skäl som ovan angetts.

I STLS FoU-projekt går alltså forskning och utveckling hand i hand, utan att för den skull betyda samma sak. Mot bakgrund av det som beskrivits ovan så har ramprojekten ambitionen att publicera sig vetenskapligt, det vill säga producera forskning. Ramprojekten samordnas av vetenskapligt utbildade så kallade koordinatorer, som kan bidra med kunskap om teorier, tidigare forskning, analysmodeller och andra frågor som rör metodologi. De lärare som deltar behöver inte ansvara för den delen av processen, men är välkomna att delta i den. Ramprojekten kan på det sättet bli ett sätt att prova på ett deltagande i ett undervisningsutvecklande forskningsprojekt.

Inte minst hoppas vi med ramprojekten förstås att deltagande lärare kommer till nya insikter om sin egen undervisning och tillsammans med koordinatorer och kollegor från andra skolor kan reflektera kring, förbättra och utveckla sin egen undervisning.

Ett tydligt slutmål för ramprojekten är alltså vetenskaplig publicering, förutsatt att resultatet av arbetet anses hålla för vetenskaplig publicering, vilket alltså avgörs av andra forskare i den nämnda sakkunniggranskningen. När det gäller de ämnesspecifika FoU-projekten, så är inte kravet på vetenskaplig publicering lika uttalad. Projektet kan i slutändan dokumenteras som en vetenskaplig artikel, men det är en lång och mödosam process att få en sådan granskad och publicerad. Därför är ofta en utvecklingsartikel ett mer hanterligt format. Det tål att upprepas att en utvecklingsartikel (eller för den delen ett utförligt beskrivet lektions- eller undervisningsupplägg) nog för lärarkollegor ofta är ett mer lättillgängligt och uppskattat format!

Forskning och utveckling är kanske mer som bror och syster – syskon med många likheter, utan att för den skull vara samma person. När du som lärare deltar i ett ram- eller ämnesdidaktiskt FoU-projekt så kommer gränserna troligen flyta samman och din undervisning utvecklas, oavsett om det i slutändan tar formen mer som forskning eller som utvecklingsprojekt.

Nätverket för Svenska, Svenska som andraspråk och Modersmål

Bild: Dall-e