Visar inlägg med kategori:

22

jan

Forskning i praktiken – på praktiken

Postad av

Idag har vi i matte-nätverket jobbat med tre olika lärargrupper som utforskar sin undervisning.

Vill du själv prova att utforska din undervisning så ska du söka projekt på STLS. Det finns ämnesnätverk för flera ämnen så oavsett om du undervisar i matematik eller något annat ämne så kan du vara med. Nästa fredag är det informationsmöte om projekten under kommande läsår. Mötet är på zoom kl 15.00–16.30. Anmäl dig här!
(Obs att det fortfarande går bra att anmäla sig även om sista anmälningsdag passerat. Alla intresserade är välkomna och det finns gott om plats i etern.)

2

okt

Falska vänner

Postad av

Inom främmandespråksinlärning talar man ibland om så kallade ”falska vänner” som en utmaning vid språkinlärning. Falska vänner, i denna språkliga betydelse, påträffas när ett ord återfinns i två språk, men i helt olika betydelser.

Ett exempel är ”novell” som ju på svenska är en kort skönlitterär text, men som på engelska (”novel”) har en helt annan betydelse, nämligen en lång skönlitterär text (det vill säga det vi på svenska kallar roman). Ett annat exempel, på en svensk-dansk falsk vän, är ”rolig” som ju i Danmark inte alls betyder kul eller uppsluppen utan (närmast) tvärtom lugn och stillsam.

Men fenomenet falska vänner kan också tänkas uppstå inom ett och samma språk – nämligen när ett ord används i helt olika betydelser i helt olika sammanhang. I sammanhang som ramprojektet Budskap bortom raderna, och i det vidare sammanhanget som STLS utgör, märker vi ibland av att en viss språkförbistring kan uppstå när vi (koordinatorer i forskningsnätverken) möter deltagande lärare.

Här är några exempel på falska vänner – och andra ord som ibland ställer till det i mötet mellan lärardriven forskning och lärare. Det rör sig alltså här om ord som (i de flesta fall) är svenska ord, men där vardagsförståelsen av ordet skiljer sig från den särskilda betydelse det kan få i ett forskningssammanhang.

Data: Ordet ”data” i vardagssammanhang förknippar man kanske oftast med mätbar information i form av siffror (ofta presenterad i form av tabeller eller diagram). Den betydelsen av data finns också i forskningssammanhang. Samtidigt kan ”data” vara mycket mer än siffror – det som sägs i intervjuer, samtal, eller en tanke som skrivs ned.

Intervention: Det här ordet – har vi upptäckt – ställer till stor förvirring. När vi (i STLS/forskarnätverken) använder ordet är det i betydelsen ”något vi vill testa i undervisningen”. Det kan vara ett sätt att utforma en skrivuppgift, en särskild lässtrategi, en samtalsform eller något annat. Det är en del av den undervisning som bedrivs, men ett moment som vi sätter en lupp på och studerar specifikt (det vill säga samlar in data från för analys). I andra sammanhang används ordet ibland i negativ betydelse: någon intervenerar, ingriper utifrån, ”stör” eller ”lägger sig i” (ungefär i den betydelse det ges när en stormakt intervenerar i mindre länders politik).

Teori: Som falsk vän betraktat är ordet teori särskilt falsk. Vardagsförståelsen av ordet, som kanske skulle kunna sammanfattas som ”en förklaring till varför något (ett fenomen) fungerar som det gör”, ligger nämligen inte helt långt ifrån den betydelse ordet har i forskningssammanhang. Men i den typ av forskning som bedrivs i Budskap bortom raderna betyder teori också ”ett sätt att förstå ett fenomen”, med betoning på ”ett”.  Man kan säga att betydelsen av ordet ”teori” i (utbildningsvetenskaplig) forskning ligger närmare ordet ”perspektiv” än ”förklaring”.

I Budskap bortom raderna använder vi exempelvis Judith Langers teorier om föreställningsvärldar och läsarpositioner som ett sätt att förstå (tolkande) läsning av skönlitteratur, en teori som inte utesluter andra teorier. Vi har skrivit mer om detta i inlägget Teori bortom raderna.

Metod: Här ligger den falska vänskapen kanske närmast i att man som lärare associerar ordet ”metod” med undervisningsmetod, medan det i forskningssammanhang snarare betyder ”tillvägagångssätt för att samla in data och tolka denna”. Det betyder att medan en ”metod” för litteraturundervisning mycket väl kan vara att arbeta med lässtrategier, så kan detta aldrig vara en ”forskningsmetod”. Däremot kan med olika forskningsmetoder och metodansatser (Learning study, designbaserad forskning, tematiska analys av elevintervjuer, effektstudier, med mera) försöka komma åt hur lässtrategier fungerar i undervisningen.

Resultat: På samma sätt som för ”metod” så ligger ”falskheten” här i att resultat i undervisningssammanhang vanligtvis betyder vad eleverna lärde sig (och ofta också om de upplevde undervisningen som rolig). I forskningssammanhang är resultat däremot svaret på en specifik forskningsfråga som ställts. Exempelvis skulle frågan kunna vara ”På vilket sätt förändras elevers läsupplevelse när undervisningen baseras på lässtrategier som går ut på att sammanfatta handlingen?”. Låt oss anta att undervisningsresultatet blir negativt: eleverna tycker det är tråkigt och tappar lusten att lära. För läraren skulle resultatet alltså vara i det närmaste noll: ”De lärde sig ingenting”. För forskningsfrågan skulle det däremot kunna vara ett intressant resultat (även om nu detta är ett påhittat exempel) – sammanfattningsinriktade lässtrategier visar sig ha negativ påverkan på elevers läslust.

För- och eftertest: När vi i forskningssammanhang använder ordet ”test” (som i förtest och eftertest) så är det ofta i en mycket ”mjuk” betydelse: det kan handla om samtal, intervjuer, elevers skrivna reflektioner, eller något annat. Poängen med ”förtestet” är att bilda sig en uppfattning om utgångsläget och det behöver inte vara i form av ett regelrätt ”test” (i betydelsen ord- eller läsförståelsetest). I vardagssammanhang är ordet ”test”, för alla som gått i skolan, däremot starkt kopplat till prov- och bedömningssituationer.

Designprinciper för undervisning: Detta ord är kanske ingen regelrätt ”falsk vän” i och med att det saknar en vedertagen betydelse i vardagligt språkbruk. I forskningssammanhang (och då specifikt i sammanhang av designbaserad forskning) avses en forskningsansats som försöker fånga upp lärares ”tysta kunskap”, det lärare vet fungerar (eller inte fungerar) i den egna undervisningen och att försöka göra denna kunskap generaliserbar till andra klassrum än just den egna undervisningen. ”Designprinciper” har beskrivits som ”ödmjuka teorier” (Cobb et al, 2013) om hur undervisning bör utformas. En designprincip som vi i Budskap bortom raderna utforskar är att om elever får möjlighet att försättas i rollen där de själva författar tolkningsbara budskap – och får möta andra elevers tolkning av dessa budskap – så fördjupas deras egen förmåga till tolkande läsning. Men detta är ingen ”lektionsupplägg”, det är en princip – och utifrån denna princip (denna utgångspunkt) kan ett flertal olika lektionsupplägg utformas.

Referens

Cobb, P., Jackson, K., Smith, T., Sorum, M., & Henrick, E. (2013). Design research with educational   systems: Investigating and supporting improvements in the quality of mathematics teaching   and learning at scale. National Society for the Study of Education Yearbook, 112(2), 320–  349.

12

jun

Anmälan till LFK öppen!

Postad av

För nionde året i rad anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK), tisdagen den 27 oktober. LFK är ett forum för lärardriven, undervisningsutvecklande skolforskning.

Årets keynote speakers är:

Kristina Danielsson – professor vid institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet samt Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet

Tuula Maunula – fil.dr. i pedagogiskt arbete samt lektor, Rinkebyskolan, Stockholms stad

Läs mer här

Glöm inte att anmäla dig här!

Nu blir det lite sommarledigt och så tar vi nya tag i höst.
Vi ser fram emot att träffa alla våra projekt i matematiknätverket den 28 augusti!

13

mar

Lärarnas forskningskonferens 2020 – Call for abstracts!

Postad av

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

16

dec

Delta i praktiknära forskning om matematikundervisning?

Postad av

Matematiknätverket, inom Stockholm Teaching & Learning Studies, koordinerar flera forskningsprojekt som undersöker olika frågor eller problem som har sitt ursprung i undervisningspraktiken.
Just nu driver vi ett ramprojekt i nätverket som handlar om hur en undervisning kan utformas kring kunskapsområdet tal i bråkform, och inledningsvis undersöker vi vilka uppfattningar elever i åk 5 har om just detta ämnesinnehåll.
Andra projekt som nätverket koordinerar handlar om algebra och mönster på låg- och mellanstadiet, språkets roll i vid muntliga prov i matematik och digitala hjälpmedel i matematik på gymnasieskolan. Alla dessa projekt kan du läsa mer om på Matematiknätverkets sida på Pedagog Stockholm.
Vill du själv delta i praktiknära forskningsprojekt så är du välkommen på informationsträffen den 31 januari 2020, mellan 14.30 och 16.30, där vi berättar mer.

17

maj

Pågående projekt i PREST-nätverket och en nyhet

Postad av

För närvarande pågår tre FoU-projekt inom PREST:

Gestaltning i ett flerspråkigt rum (Teater). Projektet bedrivs på Kunskapsskolan Fryshusets gymnasium under perioden ht 2018 – vt 2020.

Integrating video tagging technology with modified games teaching in Physical Education (Idrott och hälsa). Detta projekt bedrivs inom International School of the Stockholm Region/Grundskolan från ht 2018 till vt 2020.

Valet är ditt – en studie om hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdämnet – ett projekt i samverkan mellan Bagarmossen Brotorps skolor och Grimstaskolan. Även detta projekt bedrivs under perioden ht 2018 – vt 2020.

För alla dessa projekt finns korta beskrivningar på hemsidan där de presenteras lite mer utförligt.

NYHET För bild och slöjdlärare – Forskarskola i bild och slöjdpedagogik FoBoS

Vetenskapsrådet beviljade finansiering för en nationell forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Syftet är att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap med digitala tekniker som resurser. Forskarskolan vänder sig till lärare i hela landet som genom forskarutbildningsstudier vill bidra till att fördjupa kunskaperna inom dessa områden.

Forskarutbildningen riktas mot licentiatexamen. Om du är intresserad av att ansöka om studieplats öppnar ansökningstiden 1 juli 2019. Utbildningen påbörjas i januari 2020.

https://fobos.gu.se/

14

jan

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

Digitalisering på gymnasiets yrkesprogram

Läroplanerna och ämnesplanerna har nyligen kompletterats med skrivelser om digitalisering med utgångspunkt av EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av digital kompetens. Fyra aspekter lyfts särskilt fram, på övergripande nivå i läroplan och mer konkret i ämnesplanerna, och dessa är ”att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling […] att utveckla förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt samt att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, med användning av digital teknik (Skolverket, 2017, s. 9)

Enligt tidigare forskning (Perselli, 2014) beror användningen av digitala verktyg i undervisningen på lärarens digitala kompetens och styrs av elevernas intresse. Detta betonar betydelsen av lärarnas kompetensutveckling inom området för att de digitala verktygen ska i didaktiskt avseende kunna användas till sin fulla potential. Dessutom visar Berg Christofferson (2015) i sin licentiatuppsats hur yrkeskunnande i form av digital dialog över lärandet under arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning tar form på en digital lär plattform. Detta accentuerar det digitala formatets betydelse i undervisningen och för lärandet.

Digitalt undervisningstips – och en möjlighet till ämnesintegrering

I september år 2018 genomfördes ett pilotprojekt inom Vocational Education and Training (VetNet) – nätverket på ECER i Bolzano, Italien, där ePosters presenterades genom en mobil app skapat i The Learning Toolbox. Pilotprojektet var framgångsrikt och formatet kommer att användas av fler nätverk vid nästa kongress. ECER står för en pedagogisk forskningskongress som anordnas årligen genom European Educational Research Association (EERA),

The Learning Toolbox (http://ltb.io/) är också användbar i undervisningen på till exempel gymnasiets yrkesprogram. Den möjliggör en integrering av språk (t ex engelska och svenska), yrkesämne, och digital teknik. Efter att ha skapat ett konto, ordnar man informationen som ska presenteras i digitala rutor med möjlighet att infoga text, video, bild och länkar. Slutligen, inför presentationen, delas apparna till klassen på en gemensam delningsplats, vilket möjliggör för eleverna att navigera i appen under presentationen.

Referenser

Berg Christofferson, Gunilla. (2015). Digital dialog som redskap för utveckling av yrkeskunnande – en studie vid APL på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram (Licentiatuppsats). Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm.

Perselli, Ann-Katrin. (2014). Från datasal till en-och-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen (Doktorsavhandling). Avdelningen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand.

Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå   – Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Elanders Sverige AB, Mölnlycke.

Maria Christidis

3

feb

Lars Lindström – ett tack för dina didaktiska redskap om estetiska lärprocesser!

Postad av

Idag fick jag sorgebudet att professor emeritus Lars Lindström, vars inspirerande tankar och texter om lärande i estetiska ämnen jag mötte för första gången när jag gick på Lärarhögskolan i Stockholm, lämnade oss denna vecka, den 31 januari. Lars forskningsarbeten har betytt mycket framför allt för utvecklingen av bedömning av estetiska lärprocesser. Han var t.ex. en av de första som introducerade portföljbedömning i bildämnet i Sverige (Portföljen som examinationsform. Ett socialt-konstruktivistiskt utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, från 1997). Ett av hans stora bidrag i allmänhet var översättningen och redigeringen av didaktikern Comenius Orbis Sensualium Pictus: den synliga världen, ett arbete som av många beskrevs som en kulturgärning då den publicerades 2006.

För bara en vecka sedan satt jag på ett litteraturseminarium och diskuterade hans artikel ” Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd” i Kritisk utbildningstidskrift nr 133/134 från 2009. Vi diskuterande om och hur hans fyrfältsmodell om estetiska lärprocesser kan hjälpa oss att förstå, få syn på, pröva och analysera undervisningsdesign och elevuppgifter i estetiska ämnen. Om en uppgift designas för att bidra till ett konvergent lärande ”om” eller ”med” ämnet, hur ska den då vara formulerad och vad ska bedömas? Och om uppgiften är tänk att utveckla ett mer divergent lärande ”i” eller ”genom” ämnet, hur tar den sig uttryck då?

Jag tänker att det bästa vi kan göra för att minnas och hylla Lars är att hantera och pröva hans idéer, texter och didaktiska redskap han presenterat för oss. I STLS praktisk-estetiska nätverk har vi ett ram-projekt med namnet Språket i ämnet och ämnet i språket som jag skrev om här i bloggen i höstas. Liksom Lars vill vi i projektet studera och få ett grepp om det ämnesspecifika kunnandet för att möjliggöra lärande hos eleverna. Lars Lindström menar att det är viktigt att få syn på och få begrepp för såväl den rationella kunskapen som de estetiska uttrycken i ett ämne. I artikeln i länken ovan skriver han:

För att utvecklas på ett allsidigt och harmoniskt sätt, måste individen tillägna sig olika formspråk. Följaktligen bör en skola för bildning ge utrymme för skilda språkformer, till exempel den verbala, den musikaliska, den kroppsliga, den bildmässiga och tings- framställande formen, likaväl som vardagsspråket, det poetiska språket och det vetenskapliga språket.

Hur vi förstår och hanterar olika aspekter av våra ’ämnesspråk’ är upp till oss lärare att fortsätta studera och utveckla.

Farväl Lars, och tack för de begrepp och koncept du gett oss att pröva vidare!

Jenny Frohagen

Koordinator i det praktiskt-estetiska ämnesnätverket

12

dec

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Postad av

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

16

nov

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Postad av

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Det praktisk-estetiska ämnesdidaktiska nätverkets ramprojekt undersöker vad som händer med dessa ämnens specifika karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt kunnande får mer och mer utrymme i undervisningen. Hur det går att tolka innebörden av dessa mer ”teoretiska” förmågor så att de inte riskerar att ske på bekostnad av utvecklingen av elevernas hantverkskunnande och materiella händighet. Hur undervisningen kan utvecklas så att elevens förmåga att muntligt och skriftligt motivera sina gjorda val under slöjdarbetes gång bidrar till att förbättra elevens slöjdmässiga resultat.

Projektet – som involverar fyra slöjdlärare i såväl hårda som mjuka material på tre grundskolor – har under hösten satt igång med pilotundersökningar och datainsamling på mellanstadiet och högstadiet. Varje lärare har gett en mindre grupp elever i uppgift att filma ett samtal där de ombetts samtala om sina gjorda val under pågågende arbetsområde. I en grupp handlar det om val av hantverksteknik kopplat till t-shirts-tillverkning, i en annan om estetiska val såsom färgkombinationer vid tillverkningen av ett textilt fodral och i en tredje grupp om val som rör verktyg, material och färger vid tillverkning av en vapensköld i trä.

Under en första granskning av filmmaterialen framkom en intressant skillnad i språkandet: när elever hade  sitt slöjdföremål framför sig under tiden de ombeddes tala kunde de peka på detaljer och förtydliga genom att visa kroppsligt, vilket gjorde det tydligare för oss lärare att förstå nyanser i elevernas motiveringar, jämfört med när de enbart talade utifrån ett papper eller från minnet.  Nästa steg i lärargruppen blir att titta närmare på det filmade datamaterialet från de olika slöjdsalarna. Håll utkik här i bloggen i vår för hur projektet fortskrider och vilka resultat som tagit form!

Jenny Frohagen

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier