Visar inlägg med tagg:

Skriftbruk är det vi läser, det vi skriver men också de samtal och diskussioner vi för baserade på text. I yrket, t ex inom vård och omsorg är skriftbruk de arbetsuppgifter som kan handla om att dokumentera, att läsa patientjournaler men också att diskutera patientfall med kollegor som också deltar i vården av hen. I skolan utvecklar eleverna ett yrkesrelaterat skriftbruk genom sin utbildning, dvs. genom undervisningen i skolan men också genom sitt arbetsplatsförlagda lärande, APL. Eleverna får arbeta med centrala texter för sitt framtida yrke, vilket inom vård och omsorg kan vara dokumentation, instruktioner och metodböcker etc. Eleverna får tillgång till dessa texter från lärarna, men kommer även i kontakt med dem under sin APL. Liknande exempel på skriftbruk finns också inom andra yrken än vård och omsorg. Skriftbruk är med andra ord högst närvarande i och relevant för alla yrken.

Genom arbetet med skriftbruk utvecklar eleverna även sitt yrkesspråk, dvs. genom att läsa, skriva och samtala om yrkesrelaterade texter. Texten och det resonemang som förs kring texten förmedlar, förankrar och förstärker hos eleverna bruket av yrkesrelaterade termer och begrepp. Det eleverna pratar om blir också det eleverna använder för att prata med i den specifika kontexten. Således arbetar vi med att utveckla ett yrkesspråk på samma sätt som vårt vardagliga språk eller akademiska språk.

Hälsningar,

Maria Christidis – nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

I nätverket fortskrider arbetet med ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar som startade hösten 2020, i vilken ingår en lärare från Naturbruksprogrammet, inriktning djur. Veckan innan jullovet genomfördes en extern läsning av texten, dvs. av artikelutkastet. De kommentarer som gavs vid den läsningen blev utgångspunkten för en genomgång av texten. Efter genomgången är planen att skicka in texten till en tidskrift för granskning inför en publicering. Vi hoppas på och håller tummarna för ett positivt gensvar från tidskriften!

Studien är en god grund för undervisningsutveckling då den lyfter elevperspektivet när det gäller matematik i yrkesprogrammet. Vi som lärare får en inblick i vad och hur eleverna förstår matematik i relation till sin utbildning och till sitt framtida yrke. Denna aspekt, tillsammans med programinriktningen djur, gör denna studie ett unikt och värdefullt tillskott till det didaktiska forskningsfältet.

Under våren startar en ny ansökningsomgång med deadline i april för ramprojekt inom nätverket. Det finns tre ramprojekt att välja mellan, 1) om ämnesintegrerad undervisning, 2) om digitalisering i undervisningen och 3) om yrkesspecifik återkoppling i undervisningen. Läs gärna tidigare blogginlägg om medverkande lärare i ramprojekt Annika Hemingstam som berättar om hur det är att delta i ett ramprojekt.

Hälsningar,

Maria Christidis – nätverksledare

Intervju av lärare med i ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade hösten 2020. I detta blogginlägg får ni en möjlighet att få veta mer om vem läraren som deltar i projektet är genom en intervju.

thumbnail_IMG_0777

Bild: Annika Hemingstam, lärare på Naturbruksprogrammet på Spånga gymnasium.

Vem är du?

Jag heter Annika Hemingstam och är lärare i ämnena Djur och Djurvård inom djurens hälso-och sjukvård, samt leg. djursjukskötare. Jag har varit lärare i snart 17 år och sedan ett och ett halvt år tillbaka anställd på Spånga Gymnasium. Förutom det så läser jag masterutbildningen i didaktik på deltid vid Linköpings Universitet.

Vad inspirerar dig i ditt arbete?

Elever som utvecklas och lyckas och såklart det kollegiala nätverket med lärare och pedagogisk personal på den egna skolan och på skolor i hela Sverige.

Varför sökte du till ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar?

Jag såg det som en spännande utmaning och en möjlighet att både utvecklas själv som pedagog och att få feedback på och utveckla min egen undervisning. Jag tänkte även att det skulle vara intressant för mina elever att få delta och få kunskap om hur ett forskningsprojekt går till.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du i din undervisning med yrkesrelaterade beräkningar?

Utmaningar är elevernas förförståelse och inställning till beräkningar och matematik. Jag måste hela tiden konkretisera all beräkning och koppla det till yrkesrelevanta begrepp och situationer för att få dem att hålla fokus och inte tappa intresset.  Möjligheter är att eleverna stärker både sin yrkeskunskap och sitt självförtroende när de ser att de kan lyckas och när de förstår beräkningarna och varför beräkningarna är relevanta för deras framtida yrke som djurvårdare.

Varför är det viktigt att undersöka yrkesrelaterade beräkningar?

För att synliggöra elevernas lärande, för dem själva, för mig som lärare, för lärarkollegiet och för yrkesbranschen.

Vilken upplevelse har du av att vara med i ett ramprojekt?

Hittills har det varit mycket givande och alldeles lagom tidskrävande. Den stora utmaningen kommer nog under vårtermin i samband med datainsamling mm, vilket känns spännande. Projektet har hittills uppfyllt mina förväntningar och jag rekommenderar verkligen lärarkollegor att ta chansen att delta i liknande projekt.

LFK 2020 – Yrkesnätverkets rundabordssamtal

Under hösten 2020 ägde Lärarnas forskningskonferens, LFK rum, i digitalt format. Yrkesnätverket hade ett rundabordssamtal om ’Undervisning för yrkeskunnande’. Till samtalet anslöt yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan. De program som var representerade var t ex Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, samt Fritidsledarutbildningen. Det var ett inspirerande samtal mellan yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan och representanter från STLS, som belyste både utmaningar och möjligheter i undervisningen. Till exempel så diskuterades elevernas språkutveckling i yrkesrelaterad undervisning, men också betydelsen av att yrkeslärare integrerar sina erfarenheter från yrket i undervisningen. Det uttrycktes också ett stort intresse av att bedriva forskning på den egna undervisningen, för utveckling och kvalitetshöjning.

Rundabordssamtalet möjliggjorde att kunna möta och diskutera yrkeskunnande med kollegor på olika yrkesprogram. Yrkesnätverket kommer därför sträva efter att fortsätta erbjuda ett forum för yrkesprogram och yrkesämnen under LFK.

Ny ansökningsomgång!

Det är snart dags att ansöka om ett FoU-projekt eller ett ramprojekt inom yrkesnätverket på STLS.

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade upp hösten 2020. Det går att söka till det ramprojektet, men också till andra ramprojekt som erbjuds inom nätverket. Mer information finns på nätverkets sida, se: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/stockholm-teaching-learning-studies/

Om det finns något annat område som ni är intresserade av att undersöka i relation till yrkesprogram, yrkesämne och undervisning, än vad som erbjuds i nätverket just nu, så är ni självklart välkomna att kontakta mig på maria.christidis@rkh.se

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga? 

Det finns fortfarande möjlighet att anmäla intresse för att delta i ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Ny deadline är 15 maj.

Vad är ett ramprojekt?

Ett ramprojekt tar sin utgångspunkt i en övergripande forskningsfråga som formulerats i ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Projekten utgår från en specifik förmåga i kurs- och ämnesplanerna och organiseras i delprojektet där du tillsammans med andra lärare och forskare prövar olika sätt att utveckla undervisningen. Ni får stöd och handledning i form av projektmöten, seminarier och workshops.

Information om ramprojektens övergripande problemformulering och forskningsfråga finns på nätverkens hemsidor:

Hur deltar jag?

Du kan delta i ramprojekt om:

  • Du undervisar i/har tillgång till en klass där du kan pröva olika uppgifter och bedömningsinstrument.
  • Du har möjlighet att delta i seminarier ett antal fredagseftermiddagar per termin.
  • Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet mellan seminarierna.
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Skolhuvudmännen som ingår i Stockholm Teaching & Learning Studies erbjuder visst ekonomiskt stöd till skolorna som deltar i ramprojekt.

Mer information finns på sidorna Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt och Ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt

Hur anmäler jag mig?

Intresseanmälan sker via digitalt formulär https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Frågor?

Kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se

/Jessica

SO-nätverket inom STLS har nyligen blivit beviljade 4,1 miljoner för att under 3 år genomföra forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen”. Medlen kommer från samverkansprojektet Utveckling, Lärande och Forskning (ULF), som syftar till stärkt vetenskaplig grund i lärarprofessionen genom samverkan mellan akademi och skolan.

I samhällskunskap berörs många olika sorters frågor där elever behöver förstå komplexa relationer och samband. I undervisningen används ofta olika typer av modeller och bilder, men som vi vet att eleverna inte alltid har lätt att förstå. Forskningsprojektet syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av tre representationer som ofta används i samhällskunskapsundervisningen – flödesschema, plotdiagram och fyrfältare. Projektet ska fokusera på att identifiera elevers olika sätta att förstå modellerna i relation till olika ämnesinnehåll. Men också på hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska kunna bli hjälpa av de här modellerna. Ett exempel som vi kommer att fokusera på i projektet är plotdiagram som elever ofta har svårt för att förstå, t.ex. hur BNP och barnadödlighet hänger ihop.

Projektet kommer att pågå till och med 2023. Forskningsgruppen består av Max Strandberg (Stockholms universitet), Malin Tväråna (Uppsala universitet), Ann-Sofie Jägerskog (Stockholms universitet och Fryshusets gymnasium), Mattias Björklund (Stockholms universitet och Tullinge gymnasium), Robert Kenndal (Tumba gymnasium) och Mathias Blomberg (Fryshuset gymnasium).

/SO-nätverket

Ett FoU-projekt från matematiknätverket presenterade sitt resultat för fullsatta läktare på matematikbiennalen i Växjö 15-16 januari!

Projektet ”Vad kan hjälpa elever med hög matematisk begåvning att utveckla sina förkortade resonemang?” genomfördes av Ann-Sophie Tillnert och John Mattsson på Sjöstadsskolan.

Kort beskrivning av presentationen:
Elever med hög matematisk begåvning förkortar ofta sina matematiska resonemang, vilket kan leda till att den matematiska förståelsen inte tydliggörs. Utifrån vår studie har vi anledning att tro att dessa elever kan utveckla resonemangen om de får arbeta kollaborativt vid en gemensam arbetsyta med kreativa problem. Vi utläste även att vissa elevuttalanden initierade utveckling av resonemangen. Hur kan undervisningen utvecklas för dessa elever och samtidigt vara gynnsam och tillämpbar för alla elever?

Biennalen var välbesökt med 2200 deltagare och över 200 programpunkter.

Språngbräda

Från dialoger till monologer – uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

I snart fyra år har nätverket i engelska och moderna språk arbetat med forskningsfrågan Hur kan vi konstruera uppgifter som främjar muntlig interaktion? Projektet är organiserat i mindre delprojekt och närmare 30 lärare har varit med och bidragit till ökad kunskap kring både uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion i språkklassrummet. Under projektets gång har vi presenterat preliminära resultat i olika sammanhang, men nu är det dags att gå i mål på riktigt och sprida det vi har arbetat med. Artikeln ”En språngbräda till bättre undervisning – att använda ett teoretiskt ramverk för att konstruera uppgifter” finns redan tillgänglig i Lingua #1/2019 och vi planerar ytterligare några artiklar. Bland annat har vi jobbat med uppgifter för spanska årskurs 6 och funderat på hur elever med begränsat ordförråd interagerar. Vi har också projekt som har sökt beskriva ”bra” interaktion med utgångspunkt i lärares erfarenhet och tysta kunskap och ett annat som analyserat elevers samtal med utgångspunkt i de möjligheter som uppgiften ger för muntlig interaktion. Med andra ord har vi en del skrivarbete framför oss 🙂

Ett annat resultat av vårt arbete är naturligtvis de uppgifter som har konstruerats och testats i klassrum. De behöver också spridas så att fler lärare får testa och använda dem. Vi börjar snart spela in korta filmer med några lärare som har varit med i projektet. I filmerna beskriver vi hur uppgifterna har konstruerats utifrån ett teoretiskt ramverk och några övergripande principer. Filmerna är tänkta att komplettera själva uppgifterna så att de som vill använda dem också själva kan utveckla dem vidare.

Vad händer sedan?

Nästa år planerar vi att starta två nya ramprojekt: Det flerspråkiga språkklassrummet och Kollaborativt skrivande – är två bättre än en? Båda projekten finns beskrivna på vår hemsida. Kom gärna på vår informationsträff fredag 31/1, kl. 14.30-16.30 där du får träffa oss som jobbar i nätverket. Ansökan sker via en intresseanmälan på vår hemsida. Deadline 15 april.

Vi kommer också att ordna en träff för språklärare i Stockholmsområdet torsdag 2 april, kl. 16.30-18.30 (preliminär tid). Då berättar vi mer om våra projekt. Vi har också bjudit in flera forskare som kommer att prata om ordinlärning i främmande språk, så det kommer att bli flera intressanta presentationer. Save the date! Mer information kommer. Skicka gärna mejl till jessica.berggren[a]edu.stockholm.se om du har frågor eller vill få en inbjudan till träffen i april när allt är färdigplanerat.

/Jessica

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor.

Tid och plats

Fredagen den 31 januari klockan 14.30–16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt och ramprojekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga klockan 15.15–16.00.

Vi är på Fleminggatan 113 i Stockholm, i lokal  Stora Munkan. Vi bjuder på fika och du får möjlighet att träffa representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk och ställa frågor om deltagande i vår projekt. Om du redan nu är nyfiken kan du titta in på våra hemsidor eller läsa blogginlägg från nätverken:

Anmälan

Anmälan sker på den här länken senast 25 januari https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=c5c592aeb9a2

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se
Varmt välkomna!

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier