Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Historia

2015

december

Terminenes sista nätverkstid för SO-nätverket ägnar vi åt ett besök på SO-didaktik i Centrum, på Globala Gymnasiet. Där ska vi träffa deltagarna i seminarieserien Doing RE (Religious Education) och tala om hur det kan gå till att praktiskt bedriva undervisningsutvecklande forskning i klassrummet. Vi hoppas på fler ansökningar till ämnesdidaktiska forskningsprojekt med inriktning mot religion och grundskola.

På förra veckans uppstartsmöte med det nya delprojektet med inriktning mot förmågan att analysera inom samhällskunskap lade vi planeringen för våren. Tre lärare från Kärrtorps gymnasium och en från Fryshuset kommer ingå i delprojektet.

I januari kommer vi också får se de första resultaten från en forskningslektion med den nyskapade modell för maktanalys i samhällskunskap som tagits fram av vårt ”Makt-projekt” under hösten. Efter att ha analyserat ca 30 elevuppgifter där en maktanalys av skolan gjorts, har vi identifierat några tentativa kritiska aspekter av ”makt”:

Vi tror, än så länge, att eleverna behöver få syn på att makt, inom ramen för en maktanalys i samhällskunskap:

  • kräver en relation mellan minst två aktörer (på ett avgränsat område)
  • har en effekt (el potentiell effekt) på någon aktör
  • kan vara av olika natur – formell och informell makt
  • kan ha olika grunder för sin legitimitet (hos både informell och informell makt), som position, tvång, belöning, kunskap eller person

Nu återstår att testa och utvärdera den undervisningsdesign vi tagit fram, med forskningslektioner på Östra Real och Norra Real. Det blir en spännande vårtermin!

Malin och Hans,

SO-nätverket

bild_blogg_3a

Dagens nätverkstid ägnades bland annat åt hur olika problemformuleringar kan stimulera till algebraiska resonemang. Exempelvis diskuterades hur följande uppgift skulle kunna fungera just för detta.

I triangeln nedan är sidan BC 2 cm kortare än sidan AB.

Sidan AC är dubbelt så lång som sidan AB.

Motivera varför triangeln är omöjlig.

bild_blogg

Vidare ägnades eftermiddagen åt diskussioner och omformulering av ramprojektets lärandeobjekt: Att utveckla förmågan att kunna resonera kring algebraiska uttryck utan att bestämma värdet på ingående variabler. Med utgångspunkt i tidigare forskning inom området samt i de svårigheter som urskilts i för-förtestet identifierades följande möjliga kritiska aspekter:

  • Att urskilja att värdet är principiellt
  • Att urskilja det relationella mellan uttryck
  • Att urskilja variablers funktion
  • Att urskilja vad variabeln representerar i ett uttryck
  • Att urskilja variablers inbördes relation, så att de är matematiskt korrekta
  • Att urskilja vad siffran representerar i ett uttryck

Med utgångspunkt i ovanstående möjliga kritiska aspekter fastställdes ett förtest. Vi ser fram emot genomförande och analys av förtestet, för att sedan kunna planera för en första forskningslektion.

/Anna-Karin, Jenny, Sanna och Verner

Nu finns filmer och presentationer från Lärarnas forskningskonferens 2015 på Pedagog Stockholm. Bland annat kan ni se Ingrid Carlgrens omtalade presentation Från kunskaper till förmågor som lyfter flera frågor som är både relevanta och intressanta för lärarprofessionen.

/Jessica B

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

november

Fredrika, Stina och Eva (Claudia saknas på bilden)

Ramprojektet i engelska och moderna språk om att använda språkliga strategier tar ett steg till. Förra året togs ett första i Nya Elementars delprojekt genom att studera hur man formulerar sig och deltar i samtal i spanska (åk 9). I år har gruppen utökats med fler spansklärare från NE men också med en lärare från Kunskapsgymnasiet Globen. Det ger dynamik och större samlad erfarenhet. Årets arbetet tar avstamp i de tecken på funktionella och mindre funktionella strategier som kunde skönjas i fjol och fokus  ligger på att undersöka vad man som elev kan behöva få syn på för att inte bara upprätthålla, utan också utveckla och fördjupa samtal.

Fredrika Nyström, Stina Säfström, Claudia Espinosa Ponce och Eva Söderblom arbetar som bäst med att börja tolka transkriptionerna av förtestet med tillhörande utvärderande elevsamtal. Vi har satsat tufft och skapat ett utmanande förtest; kommer det att kunna visa något? Hur väl stämmer det valda innehållet i uppgiften med målgruppen och därmed möjligheten för oss att kunna utarbeta en undervisning som utvecklar de kunskaper som behövs? Vid nästa möte då vi alla träffas kommer också Maria Andrée som är vårt vetenskapliga bollplank och vi ska ta itu med analysen på allvar.

Arbetet drivs av både nyfikenhet och koncentration, men också av tvivel.

Som det ska med andra ord.

Annika Nylén

svensklärarenEtt av de lärardrivna projekten i nätverket för svenska och svenska som andraspråk har fått en artikel publicerad i det senaste numret av Svensklärarföreningens tidskrift Svenskläraren. Grattis Jenny, Anna och Dennis! På Pedagog Stockholm finns en presentation av forskningsprojektet. Genom att gå med i Svensklärarföreningen kan man beställa även gamla nummer av tidskriften; annars finns Svenskläraren att läsa på åtminstone vissa bibliotek.

Den aktuella artikeln, och projektet, handlar om mellanstadieelevers läsning av argumenterande texter. Den fråga lärarna ställde sig var vad det innebär att kunna läsa och tolka en argumenterande text. Lärarna menar att de tidigare oftast arbetat med skönlitterära texter, och när det gäller argumenterande texter har fokus gärna hamnat på att lära ut strukturer och modeller och inte på förståelsen.

Metoden som användes i undersökningen var en Learning study i tre cykler. I en Learning study identifieras ett lärandeobjekt, som enkelt uttryckt handlar om vad eleverna behöver kunna för att utveckla en viss förmåga, i detta specifika fall alltså förmågan att förstå argumenterande text. Lärandeobjektet formuleras alltid i relation till en specifik elevgrupp, vilket gör att lärandeobjektet kan ändras från det man inledningsvis formulerar. Så var det i denna undersökning, där lärarna först tänkte att det eleverna behövde urskilja var den bärande tesen i en argumenterande text. Det visade sig dock i förtestet att eleverna inte hade problem med detta, och lärandeobjektet omformulerades till att kunna identifiera argumenten i en text med en given tes.

Studiens resultat visar att de kritiska aspekterna, dvs. aspekter som verkar vara avgörande för elevgruppens lärande, var:

  • att urskilja vad ett argument är
  • att urskilja koppling mellan argument och tes
  • att kunna skilja på ett argument som stärker tesen och ett argument som inte stärker tesen
  • att urskilja att argument kan finnas i såväl början, mitt i som i slutet av texten
  • att urskilja att argument kan vara endast en del av en mening
  • att urskilja att argument kan bestå av mer än en mening

Jenny Fred är lärare, koordinator vid STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies) och doktorand inom Forskarskolan i Learning Study. Anna Neider är förstelärare i svenska, klasslärare och undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm. Dennis Olsson är klasslärare, undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm och har deltagit i tidigare Learning studies.

Anna-Maija

spraklararpodden

Äntligen en podd för oss språklärare! Språklärarpodden leds av Tore Nilsson, Pernilla Rosell Steuer och Sara Lilja Visén, som alla tre arbetar med lärarutbildning på Stockholms universitet. I podden kommer de att tillsammans med inbjudna lärare och forskare samtala kring aktuella och intressanta frågor som rör språkundervisning och språkinlärning. Avsnitten publiceras varannan vecka och hittills har de handlat om hörförståelsestrategier, kamratrespons och Global Englishes.

På Språklärarpoddens hemsida finns länkar till avsnitten och där kan du också komma i kontakt med programledarna om du har tips på ämnen till kommande program. (Bild lånad från isd.su.se)

/Jessica

Skolfi

I en skrivelse till Utbildningsdepartementet lägger det nya Skolforskningsinstitutet fram argument för ett nytt vetenskapsområde: Lärande och utbildning. De hänvisar bland annat till utbildningssektorns storlek och att utbildningens betydelse i samhället har ökat, men att detta inte återspeglas i fördelning av forskningsanslag. Idag är det till exempel bara runt 4 procent av Vetenskapsrådets forskningsmedel som går till utbildningssektorn.

Vidare pekar Skolforskningsinstitutet på behovet av praktiknära forskning som ”utgår från professionens frågor och behov” och ”syftar till att utveckla och förbättra undervisningen och elevernas utveckling och lärande”. I relation till sitt eget arbete lyfter institutet fram behovet av fler praktiknära studier som är tydligt specificerade och kan gå till djupet med en fråga, till skillnad mot övergripande studier som riskerar att söka svar på för många frågor och bara skrapa på ytan.

Det ska bli intressant att se hur Utbildningsdepartementet ställer sig till förslaget och om detta initiativ kan leda till ökat fokus på en typ av forskning som är relevant för oss lärare.

/Jessica

abcI ett tidigare inlägg skrev jag inledningsvis om ramprojektet i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk. Vi har valt att fördjupa oss i förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det är tre skolor som deltar, och två av skolorna undersöker läsning av faktatexter och den tredje undersöker läsning av skönlitteratur. På den senaste träffen diskuterade vi bland annat syftet för läsningen. Är syftet att förstå texten – och vad betyder det? Förstå på vilket sätt? Hur kan man i så fall visa att man förstått texten? Eller är syftet att lära sig att själv använda ämnesspecifika begrepp, exempelvis? I det skönlitterära projektet ingår syftet med läsningen i forskningsfrågan: Kan läsning av skönlitteratur öka elevernas förmåga att leva sig in i andra människors sätt att tänka? I det här specifika fallet handlar det om att sätta sig in i hur det är att komma som flykting till ett annat land. De två lärarna i delprojektet har planerat undervisningen och även haft den första lektionen. Nästa gång får eleverna en skrivuppgift som sedan jämförs med en skrivuppgift efter läsningen av och arbetet med det skönlitterära verket.

Ett av delprojekten undersöker hur man kan undervisa om läsning av faktatexter i biologi på mellanstadiet så att eleverna själva lär sig att använda de nya begreppen. Enligt NO-lärarna på den aktuella skolan är detta en svårighet. Eleverna kan visa att de förstår fenomenet i fråga, men de använder inte de ämnesspecifika termerna. Läraren som driver detta delprojekt samarbetar med NO-lärarna på skolan, och ett förtest har genomförts i de klasser som ingår i undersökningen. Eleverna fick läsa en faktatext och skriva (i vissa fall muntligt berätta) en sammanfattning. En första snabbanalys av testet bekräftade NO-lärarnas farhåga: få elever använde de viktiga begreppen i en sammanfattning av texten, trots att orden var kursiverade.

Det tredje delprojektet undersöker lågstadieelevers läsning av faktatexter. Det har inte varit alldeles enkelt att hitta lämpliga texter för lågstadiet där eleverna kommit så olika långt i sin läsning. Vi talade om olika slags stöttning i samband med förtestet. Syftet med läsningen är att lära sig lässtrategier för läsning av faktatexter vilket inte varit ett prioriterat område på lågstadiet. Metoden för undersökningen är inte helt bestämd. Möjligen blir det en förstudie till en Learning study eller en Learning study med två cykler.

Vårt ramprojekt är spännande på många sätt. Dels har vi deltagare från alla grundskolans stadier, dels har läsningen skilda syften. Dessutom ingår både skönlitterära texter och faktatexter i undersökningarna.

Anna-Maija

oktober

FullSizeRender

På tisdag går Lärarnas forskningskonferens av stapeln för fjärde året i rad. Konferensen slår i år nya rekord både vad gäller antalet deltagare och antalet presentationer – jättekul! I år kan vi i SO-nätverket också glädjande konstatera att det gedigna programmet erbjuder ett stort antal presentationer från våra ämnesområden. Den som kommer till Globala gymnasiet på tisdag kommer att ha möjlighet att få ytterligare inblick i ämnen som interkulturell historieundervisning, studiebesök i religionsundervisningen, resonemang om rättvisa i samhällskunskap och användandet av digitala surfplattor och fältstudier i geografiundervisningen. Eller vad sägs om elevers kopplingar mellan då och nu i historieundervisningen, aktörer och strukturer i samhällskunskapsundervisningen, att analysera i geografi, religion på mellanstadiet och användandet av visuella illustrationer i psykologiundervisningen? Vi ser fram mot en riktigt givande och spännande dag på tisdag!

/Ann-Sofie, Malin och Hans

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste kommentarer

Kategorier