Visar inlägg med tagg:

Vill du delta i ett ämnesdidaktiskt forsknings- och utvecklingsprojekt med andra lärare?

Nu finns det möjlighet att delta i ett projekt som drivs av Stockholm Teaching & Learning studies (STLS). Vi hjälper till att bygga upp projektgrupper med lärare från samma ämne och stadium och ger er handledning. Stöd finns också i form av vetenskaplig ledning i samarbete med Stockholms universitet, seminarier för att lyfta frågor, workshops för att underlätta dokumentation, etc.

För att möjliggöra medverkan går det att ansöka om ett schablonbidrag på 10 000 kronor per lärare och termin. Förutsättningar för deltagande:

  • Du/ni undervisar i en klass där du kan pröva olika uppgifter och bedömningsinstrument
  • Du/ni kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka (till exempel kompetensutvecklingstid)
  • Du/ni kan medverka i projektmöten ibland på fredagseftermiddagar
  • Du/ni har rektors medgivande att medverka

I moderna språk kommer vi att ha ett projekt som fokuserar på förmågan att använda språkliga strategier. Om du är intresserad av att delta i det projektet eller har frågor eller andra idéer för projekt i moderna språk eller engelska är du välkommen att kontakta Jessica Berggren. Sista dag för ansökan våren 2014 är 15 maj.

Uppdatering: Just nu vänder sig den här möjligheten till lärare som arbetar i Stockholms stad (oavsett huvudman) och eventuellt även Botkyrka.

/Jessica

Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, var en av föreläsarna på den ämnesdidaktiska konferensen NÄD i Göteborg den 9-11 april. Två begrepp han talade om, bl.a. ur ett historiskt perspektiv, var erkännandekulturer och tecken på lärande. Erkännandekulturer handlar om vad vi erkänner som kunskap, under olika historiska epoker, i olika länder, i skolan. Som exempel nämnde Selander ”medeltiden” som han sett skildras på olika sätt och ur skilda perspektiv i läromedel i Sverige, Singapore och Chile. Vad svenska lärare ”erkänner” som kunskap bör förstås hänga ihop med styrdokumenten, men det är nog inte så enkelt. Jag misstänker att man på en skola kan hitta varierade sätt att definiera kunskap, både mellan och inom ämnen. Lärande är ett annat intressant begrepp att diskutera. Enligt Selander kan vi inte ”se” lärande, bara tecken på det. Det är dessa tecken på lärande vi kan bedöma , både formativt och summativt.

Anna-Maija Norberg

Under NÄD-konferensens sista dag diskuterade Marcelle Siegel (University of Missouri) utifrån sin egen forskning frågor om formativ bedömning i relation till lärande. Hon menar att det är lärarens föreställning om lärande som formar den bedömning som han/hon kommer att använda sig av. Anser man att lärande  handlar om att minnas används t.ex. flervalsfrågor; om lärande anses handla om att utforska så analyseras bevis, eller så kritiseras påståenden.

Siegel presenterade ”The 5E model” i relation till bedömning. För mig som språk och SO-lärare var den okänd, men inom NV-sfären verkar den kännas igen av fler. Modellen har använts för att planera och instruera och utgår från en konstruktivistisk syn på undervisning och lärande som mest har använts inom naturvetenskaplig undervisning:

Utifrån denna modell visade Siegel hur detta hänger ihop med formativ bedömning som hon menar skulle kunna användas i fler ämnen:

MOMENT SYFTE HUR?
Engagera  Att engagera eleverna i intressanta problem/uppgifter för att identifiera elevernas uppfattningar tankekartor, sorteringsövningar, memoarer, intervjuer, enkäter
Utforska För att se hur eleverna bygger begreppsförståelse  Anteckningsböcker, dagliga reflektioner, dagens problem, concept cartoons
Förklara Att eleverna ska få visa sin nuvarande förståelse  Skapa modeller, göra påståenden, göra påståenden med förklaringar 
Utveckla Att eleverna får visa sin förmåga att använda sin förståelse i nya sammanhang  Tillämpningsövningar, problemlösning i par, designaktiviteter
Utvärdera Att visa för lärare och elever vad de lärt sig från undervisningen. För att eleverna ska utveckla metakognitiv förståelse för sitt eget lärande Poster, presentation, uppsats, labbrapport, debatt, självutvärdering

I nästa blogginlägg tänkte jag visa några mer konkreta exempel på vad de olika undervisningsmomenten  kan innebära och hur de kan utformas

Jag är väldigt nyfiken på att höra om ni känner till modellen och kanske har använt den själva på något sätt?

/Anna-Karin Frisk

 

Här inne på Pedagogen i Göteborg pågår just nu NÄD – Nationell ämnesdidaktisk konferens. Tre dagar fyllda med presentationer i olika ämnen med den gemensamma nämnaren ämnesdidaktik. Nu på morgonen har Gudrun Erickson talat om Vad är bra (med) bedömning? Att bedömning i skolan har gått från att vara ett iskallt ämne (80-tal) till  ett glödhett ämne (90-tal och framåt) håller nog de flesta med om, men Gudrun undrar om det nu kan vara så att det håller på att bli vidbränt. Kan det bli för mycket av det goda? Och hur god är bedömningen?

Under föreläsningen blir vi påminda om att bedöma rätt saker på olika sätt. Det är bra att ”skela” litegrann som lärare (och elev). Samtidigt är det bra att ha medbedömare – hur bra man än blir på att skela så får man inte ögon i nacken. Och hur vet vi att vi bedömer rätt saker? Att bedömningen är valid? Det är inga nya frågor, men svaren är långt ifrån lätta och självklara. Hur kollar vi att bedömningen inte innehåller ”för lite av det viktiga” (construct under-representation) eller ”något annat än det viktiga” (construct irrelevant variance)?

Jag funderar också på hur, var och när man korsar gator här i spårvagnarnas stad. De där vita ränderna lyser med sin frånvaro, göteborgarna verkar helt obrydda och bara går. Själv tittar jag inte bara höger-vänster-höger utan ochså framåt och bakåt, tar ett djupt andetag och kastar mig ut. Hittills har det fungerat bra.

/Jessica B

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier