Visar inlägg med tagg:

När vi från det praktisk-estetiska nätverket summerar detta år så kan vi inte säga annat än att det har förlupit väl. Mycket har hänt och mycket har blivit gjort. Samtidigt slås vi av hur fort tiden går. Det är ju redan sommar!

Detta STLS-läsår har bland annat handlat om att utveckla ett nytt ramprojekt. Vårt tidigare ramprojekt handlade om de litteraciteter som ryms inom våra praktisk-estetiska ämnen. Vårt nya ramprojekt handlar däremot om de återkopplingspraktiker som används inom praktisk-estetiska ämnen, och då om sådana som inte bara är skriftliga eller verbala. I detta ramprojekt riktar vi intresset mot de materiella, kroppsliga, visuella och audio-visuella återkopplingar som en lärare praktiserar i sin undervisning, medvetet eller omedvetet.

Under året har vi också mött spännande ram- och FoU-projekt där flera av dessa har kommit i mål och blivit klara med sina undersökningar. Flera av projekten har haft sina slutseminarier och väntar nu på att bli publicerade. Alla dessa projekt hjälper till att formulera vad undervisningsutveckling kan handla om.

Exempel på illustration från IdH-lektion. Av Eva-Lena Forslind

Illustration av Eva-Lena Forslind

Under detta år har vi också utvecklat en multimodal undersökningsmetod där vi vill studera hur lärare kommunicerar till sina elever. I denna multimodala metod har vi särskilt intresserat oss för något som vi kallar materiella yttranden, d v s sådana yttranden eller gensvar som ett material kan ge. Detta har vi bland annat undersökt genom att genomföra en pilotstudie som vi sedan har följt upp i transkriptioner och illustrationer. Vi har också prövat olika skissmetoder som skall hjälpa till att visualisera olika materiella yttranden, och det utan att direkt identifiera de personer som avbildas.

Med detta sagt, vill vi önska alla en trevlig sommar! Vi ses i augusti!

Hälsningar,

Camilla Gåfvels, Eva-Lena Forslind, Jonas Asplund och Torben Freytag

I det praktisk-estetiska nätverket råder mycket kreativ aktivitet för ögonblicket. Är det den annalkande våren eller någon slags gudomlig inspiration som har drabbat oss. Förmodligen en blandning av båda dristar vi oss till att tycka.

Vi är hur som haver väldigt glada att idag kunna se att vi har hela sju nya ramprojekt som kommer börja hos oss till hösten. Dessa ramprojekt spänner över ämnen som bild, hemkunskap och slöjd och har sina hemvister i både grundskolan och gymnasiet. Därtill förväntas det tillkomma åtminstone ett nytt FoU-projekt som även det förväntas starta till hösten. Med andra ord, så väntar många nya och spännande projektutmaningar.

Under våren har vi i vårt nätverk utvecklat en multimodal analysmetod. Bakgrunden är den att vi har funnit att det kroppsliga, materiella, visuella och audio-visuella inte alltid kommer fram i de projekt som vi möter. Detta trots att det kroppsliga, materiella, visuella och audio-visuella är något som i hög grad utmärker just våra praktisk-estetiska ämnen. Under dagens nätverksarbete har vi diskuterat hur vi i bild kan fånga undervisningssituationer från våra ämnen. Här nedan kan ni se några exempel från en bildlektion där Torben Freytag i vårt nätverk har skissat av stillbilder från ett filmklipp:

sekvens_bildlektion_2021

Sist men inte minst, så kan vi stolt meddela att vårt FoU-projekt i slöjd kommer ha sitt slutseminarium fredag den 21 maj. Väldigt kul tycker vi.

Nätverksledare Camilla Gåfvels

Nätverkskoordinatorer: Eva-Lena Forslind, Jonas Asplund och Torben Freytag

Vill du vara med och bedriva naturvetenskaps- och teknikdidaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2021/2022 kan du som lärare delta i våra ramprojekt.

Projekten fokuserar på kurs- och ämnesplanernas långsiktiga mål och tillsammans undersöker vi, lärare och forskare, hur undervisning kan främja och synliggöra elevers lärande i naturvetenskap och teknik. Under hösten fortsätter vi med projekten Tekniska lösningars ändamålsenlighet och funktion samt Systematiska undersökningar i naturvetenskap.  Projekten har nyligen genererat två artiklar, här hittar du dem om du är intresserad av vad vi har gjort:

– Kod som teknisk lösning: en studie om grundskole-elevers uppfattningar av ändamålsenlighet i deras spontana programspråk

– Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?

Här kan du läsa mer om projekten och även anmäla dig om du är intresserad av att delta i något av projekten.

teaching1

Illustration: T. Freytag

I fredags den 5 februari var samtliga fyra representanter för nätverket för praktisk-estetiska ämnen på disputation i ämnet slöjd. Via Zoom kunde vi lyssna på när Joakim Andersson försvarade sin avhandling för filosofie doktorsexamen i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap vid HDK-Valand – Högskolan för konst och design, Göteborgs universitet. Inom vårt nätverk är denna disputation av särskilt intresse eftersom vårt nya ramprojekt har en liknande inriktning. Ja, som bekant så kommer vårt nya ramprojekt att handla om olika former av återkoppling som förekommer inom praktisk-estetiska ämnen. Andersson (2021) undersöker vad som händer när instruktioner i slöjdverksamhet medieras till eget kunnande och har i sin studie intresserat sig för kommunikationen mellan lärare och elev.

I detta blogginlägg vill vi också påminna om det seminarium som anordnas fredag den 12 februari mellan 15:00 och 16:30. Seminariet riktar sig till de som intresserade av att söka FOU- eller ramprojekt. Under seminariet kommer man få handledning i att skriva ansökan. Inför handledningen bör man ha en någorlunda klar formulering av en projektidé på cirka en halv sida.

Anmälan görs på denna länk: https://pedagog.stockholm/kompetensutveckling/seminarier-evenemang/informationstraffar-for-amnesdidaktiska-fou-projekt/

För dig som inte kunde närvara vid den första informationsträffen, här följer en inspelning av Zoom-mötet:https://drive.google.com/file/d/1zZbYiVycFMqn41oOof_2fmtFdzqbQR7G/view?usp=sharing

Länk till Joakim Anderssons avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/67190

Hälsningar,

Nätverket för praktisk-estetiska ämnen:

Nätverksledare: Camilla Gåfvels. Nätverkskoordinatorer: Eva-Lena Forslind, Jonas Asplund och Torben Freytag

Ett nytt år innebär ofta ett slags bokslut över det som har varit. Ofta kan det handla om att avsluta det som har varit och att ta nya tag med de utmaningar som det nya året för med sig. I vårt ämnesdidaktiska nätverk innebär det nya året att några av våra FoU-projekt ska ha sina slutseminarier med intressanta resultat som i skrivande stund inte har långt kvar till att skickas in till granskning i ämnesdidaktiska forum och tidskrifter.

Studenter på grundlärarprogrammet som skissar porträtt

Det som kan föras in under rubriken utmaningar är bland annat det nya ramprojekt som vi arbetar med som handlar om återkoppling som sträcker sig bortom det verbalspråkliga. Det kan exempelvis handla om hur en lärare tar fram sin gitarr och jammar tillsammans med sina elever eller när en bildlärare visar med papper och penna hur någonting kan göras efter samtal och i samråd med en elev. Just den här formen av görande, i det pågående, är i fokus då vi ser att det är del av undervisningen som vi vet för lite om.

Något annat som kan föras in under utmaningar är förstås de nya kursplaner som skall sjösättas i höst.  Ja, som ni säkert vet så kommer de nya kursplanerna för grundskolan att börja gälla från och med den 1 juli 2021. Den kanske största utmaningen dock (och utan jämförelse också den tristaste) är förstås den pandemi som vi alla behöver förhålla oss till. Många av oss som undervisar har under förutvarande år, och säkert stor del av detta år, fått undervisa på distans. Särskilt i praktisk-estetiska ämnen är ju detta en utmaning då vi är vana att förhålla oss till en materialitet som är svår att återskapa i digitala miljöer. Hur skapar vi möten när vi inte finns i samma rum och hur får man till ett meningsskapande sammanhang när undervisningen sker på distans och nödvändigt material inte alltid finns där? Utifrån ett ämnesdidaktiskt forskningsperspektiv är det också intressant att se vad just distans gör med våra ämnen. Vad vi tar med oss och vad vi kan lämna därhän är återkommande frågor som diskuteras i nätverket och med kollegorna i STLS såväl som i mötet med lärare som vi möter.

Så med detta nya år så tar vi nya tag och sjumilakliv!

/Nätverket för praktisk-estetiska ämnen

(Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben)

Metaforer och liknelser har en stor betydelse för elevers lärande i naturvetenskap (se t.ex. Jacobson och Wickman, 2007). Metaforerna kan vara introducerade av läraren, som t.ex. kraftstationen mitokondrien eller växthuseffekten, men de kan också vara spontana utsagor som preciserar något naturvetenskapligt fenomen som eleven möter i klassrummet. Nedanstående korta elevsamtal visar på detta. Exemplet kommer från ett tidigare projekt som vi har genomfört i det ämnesdidaktiska nätverket i naturvetenskap och teknik (Mikkonen et al. 2020). En grupp elever i grundskolans årskurs 2 har med hjälp av mikroskop studerat djur-, växt- och bakterieceller. När de har tittat på cellerna och samtalat med sina klasskamrater och läraren har de använt en rad olika liknelser för att förtydliga vad de ser, t.ex. ”Det ser ut som en ananas!”, ”Det ser precis ut som stekta ägg!”. Studien visade att dessa liknelser vara viktiga för att tydliggöra för andra vad som var relevant och intressant. I många fall blev liknelserna gemensamma och användes av läraren och andra klasskamrater. I undervisningen kommer sådana liknelser succesivt bytas ut mot ämnesbegrepp, en viktig poäng är att denna process erkänner elevernas erfarenheter och sätt att prata. Exemplet visar hur detta kan se ut, i rad 1 frågar läraren vad de observerat då de tittade på bakterierna.

1. Lärare: Och hur såg bakterierna ut då? Vilka såg bakterierna?

2. [Eleverna räcker upp händerna]

3. Lärare: Hur såg dom ut?

4. Elev 1: Dom såg typ ut som maskar eller pärlhalsband, eller kedjor och pärlhalsband, med pärlor.

5. Elev 2: Typ så här, pärla, pärla, pärla.

6. Lärare: Precis så såg det ut som pärla, pärla, pärla. Och varje sådan här pärla är en bakterie, i det där pärlhalsbandet

7. Elev 2: Va? Sitter dom ihop?

8. Lärare: Dom sitter ihop, yes, så varje sådan i pärlhalsbandet är en bakterie

Både barnen och läraren använder ordet pärla och pärlhalsband när de pratar om bakterierna. På detta sätt klargör de vad som är bakterier och, som exemplet visar, att en pärla är en bakterie. Det vill säga, pärlhalsbandet består av enskilda bakterier som sitter ihop.

Referenser

Jakobson, B. & Wickman, P.-O. (2007). Transformation through Language Use: Children’s Spontaneous Metaphors in Elementary School Science, Science & Education 16:267–289.

Mikkonen, S., Lundqvist, C., Kozma, C., Bürgers, A., Seifeddine Ehdwall, D., & Anderhag, P. (2020). Begrepp, metaforer och liknelser i yngre barns samtal om cellen. I A. Larsson, K. Stolpe & G. Höst (Red), Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. Bidrag från konferensen FobasNT19 17-18 oktober 2019 i Norrköping (s.1-17). LiU-tryck, Linköping, 2020

Fredagen den 25:e september träffades ett femtiotal verksamma lärare, skolledare och skolhuvudmän inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies i en gemensam workshop. Syftet var att pröva en modell för systematisk kartläggning av undervisning framtagen av professor Inger Eriksson vid Stockholms universitet. Bakgrunden till detta initiativ är att den kvantitativa data som ofta utgör huvudmannens underlag för det systematiska kvalitetsarbetet endast ger indikationer om undervisningsrelaterade utmaningar på en aggregerad nivå. Klassrumsnära och ämnesdidaktiska data analyseras mer sällan i relation till skolornas systematiska kvalitetsarbete, vilket innebär att lärares ämnesdidaktiska erfarenheter har en tendens att försvinna när data aggregeras i huvudmannaorganisationen.

Under fredagseftermiddagen diskuterades prövades och diskuterades därför modellen för systematisk kartläggning av undervisning i olika ämnesgrupper. Även om diskussionerna böljade under den pågående workshopen så tyder den gemensamma och avslutande reflektionsrundan på att modellen, med fortsatt bearbetning och prövning, har potentialen att synliggöra undervisningsrelaterade möjligheter och utmaningar i skolans verksamhet. Modellen kan därmed också bidra till att nyansera skolans systematiska kvalitetsarbete.

skissa3

Vi i det praktisk-estetiska närverket kan idag med glädje meddela att vi har fått forskningsanslag för att under året utveckla ett nytt ramprojekt. Vårt tidigare ramprojekt har handlat om litteracitet och språkande inom praktisk-estetiska ämnen. Vårt nya ramprojekt har arbetsnamnet ”Estetisk kommunikation: om kropp, material och iscensättning i undervisningen.” I detta projekt hoppas vi skapa förståelse för olika kroppsliga, materiella och iscensättande handlingar som lärare i praktiska-estetiska ämnen använder sig av. Det kan till exempel handlande om skissande som en del av undervisningen i ämnen som bild och slöjd eller jammandet i ämnet musik. Motsvarande uttryck och former finns säkert i andra praktisk-estetiska ämnen.

Vårt nätverk kommer under årets LFK (lärarnas forskningskonferens) anordna ett runda bords samtal som knyter an till vårt nya ramprojekt. Därför kommer vårt runda bords samtal ha samma titel, ”Estetisk kommunikation: om kropp, material och iscensättning i undervisningen.” Vår förhoppning är att lärare från olika praktisk-estetiska ämnen är med och delar sina erfarenheter. På så sätt tror och hoppas vi att dessa samtal kan bidra till att skapa förståelse för alla de kroppsliga, materiella och iscensättande handlingar som förekommer i våra ämnen.

/Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

celler

Och hur kan digitala hjälpmedel bidra till att utveckla och synliggöra elevers lärande?

Under höstterminen har deltagande lärare Camilla Lundqvist och Suvi Mikkonen genomfört en undervisningsenhet om cellen för barn i årskurs 2 på Gubbängens skola. Eleverna har dokumenterat sin egen inlärning på sina Ipad, deras gruppdiskussioner har spelats in och de har även filmats under sitt besök på Vetenskapens hus. Nu gäller det att tillsammans med koordinatorerna Dana Seifeddine Ehdwall, Andre Bürgers, Cecilia Kozma och Per Anderhag analysera den insamlade datan.

Du kan läsa mer om projektet här!

Budskap, tema och motiv – vanliga begrepp i ämnet svenska och som även återfinns i styrdokumenten på både grundskolan och gymnasiet. Dessa centrala litterära begrepp i skolans litteraturundervisning brukar definieras ungefär så här: budskap = det som författaren vill förmedla; tema = berättelsens grundtanke; motiv = återkommande typsituationer (som bygger upp temat). Men som så mycket annat, ju mer man funderar på det, desto knepigare blir det. Budskap, det ska alltså ha med författarens avsikt att göra, men hur kan man egentligen känna till den? Finns det över huvud taget någonting som ”vad författaren vill säga”, och är det inte risk att man med det synsättet hamnar i ett slags nyttotänkande, att berättelser ska innehålla någon sensmoral eller lärdom? Eller är budskapet istället det som läsaren uppfattar som berättelsens grundtanke? Men vänta nu! Var det inte tema som var en berättelses grundtanke? Och hur ska man förklara skillnaden mellan motiv och tema? Kan man säga att skillnaden har med berättelsens ytplan och djupplan att göra? Ja, så kan man hålla på, och det är nog just vad många svensklärare och svenska som andraspråkslärare någon gång har gjort. Många har brottats med dessa begrepp, hur man ska tydliggöra dem för eleverna, och kanske framförallt, hur man kan utforma en undervisning som utvecklar elevers förmåga att urskilja berättelsers budskap, tema och motiv.

I samband med att ungdomars fritidsläsning av skönlitteratur minskar, till förmån för annan medieanvändning såsom filmer, tv-serier och datorspel (Medierådet 2015), har flera forskare inom litteraturdidaktik under senare år tänkt sig att man kan använda elevers erfarenheter av andra textvärldar i skolans litteraturundervisning. Stefan Lundström och Anette Svensson som skrivit artikeln ”Fritidens fiktionsanvändning i ett skolperspektiv” i läslyftsmodulen Perspektiv på litteraturundervisning påpekar att ungdomar i praktiken tar del av mer berättelser än någonsin, men att det till stor del sker i andra medieformat än den tryckta texten, och att den erfarenheten bättre borde tas till vara i skolans undervisning. De menar att eleverna genom denna (mass)konsumtion av olika medieformat på fritiden besitter en kunskapsbank om berättelsers strukturella mönster och innehåll som skulle kunna vara naturliga ingångar till exempelvis analys av berättelsers budskap, tema och motiv.

Oavsett vilka åsikter och tankar man har om dagens digitaliserade värld och den förändrade fiktionsanvändning som den har medfört, så är det ändå något trösterikt och spännande i det faktum att fiktionen behåller sin kraft, om än i förändrad form. En god berättelse är en god berättelse, oavsett om den berättas vid en lägereld, läses i ens favoritfåtölj eller upplevs i ett Star Wars – datorspel. En av utmaningarna i skolans litteraturundervisning, och kanske särskilt i samband med just tolkning och analys av litterära begrepp, är att både skapa känslomässigt engagemang för läsning och den fiktiva världen, samtidigt som man ska möjliggöra för eleverna att utveckla ett analyserande och reflekterande förhållningssätt. Att i högre utsträckning använda elevernas textvärldar kanske kan vara en möjlig väg att gå?

Detta med budskap, tematik och motiv i fiktion är något som vi i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk fokuserar i vårt kommande ramprojekt. Har du själv tankar kring dessa begrepp och intresse av att fördjupa dig mer i undervisning som rör detta, så är du välkommen att anmäla intresse för deltagande i ramprojektet ”Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur”.

/Ann Ohlsson

Läs gärna tidigare blogginlägg i ämnet, ”Om böckers budskap” 

Statens medieråd (2015). Ungar & Medier 2015. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier