Visar inlägg med kategori:

22

jan

Idag har vi i matte-nätverket jobbat med tre olika lärargrupper som utforskar sin undervisning.

Vill du själv prova att utforska din undervisning så ska du söka projekt på STLS. Det finns ämnesnätverk för flera ämnen så oavsett om du undervisar i matematik eller något annat ämne så kan du vara med. Nästa fredag är det informationsmöte om projekten under kommande läsår. Mötet är på zoom kl 15.00–16.30. Anmäl dig här!
(Obs att det fortfarande går bra att anmäla sig även om sista anmälningsdag passerat. Alla intresserade är välkomna och det finns gott om plats i etern.)

15

maj

Fullt med abstract kring olika spännande ämnen har trillat in till STLS inför årets upplaga av Lärarnas Forskningskonferens , som sedvanligt går av stapeln tisdag v 44, som i år infaller den 27 oktober.

Men ännu finns alltså chansen att bidra. Vi förlänger tiden för att skicka in abstrakt till och med den 27 maj! Här finns all information: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/skicka-ett-abstract-till-lfk-2020/

SO-nätverket noterar att vi i år har flera spännande projekt i SO-ämnena men att vi gärna ser fler!!

Konferensen kommer att hållas på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, i Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Malin, Ann-Sofie och Mattias i SO-nätverket

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

Det SO-didaktiska nätverket koordineras av Ann-Sofie Jägerskog, Malin Tväråna, Mattias Björklund och Max Strandberg, nätverksledare.

FoU-projekt i samhällsvetenskap
Ämnesdidaktiska FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en skola med vetenskapligt stöd från nätverket. Projekten utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen.
Texten i sin helhet:

Vill du vara med?

Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt FoU-projekt är 15 mars.

Pågående projekt

Tycka eller veta – en studie av vad det är elever gör när de drar slutsatser som bygger på belägg
Deltagande skola: Midsommarkransens gymnasium
Deltagande lärare: Ingela Andersson, Sara Carlberg och Katarina Schiöler.
Projektperiod: ht 2018–vt 2020

Avslutade projekt

Interkulturell historisk kompetens i det mångkulturella klassrummet
Deltagande skolor: Fryshusets gymnasium
Deltagande lärare: Line Ekman och Mathias Blomberg
Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under vikingatiden
Deltagande skolor: Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan, Eriksdalsskolan
Deltagande lärare: Kristina Wilhelmsson, Carolina Köhler Mossfeldt och Per Sahlström
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under stormaktstiden
Deltagande skolor: Nya Elementar, Sturebyskolan, Mariaskolan
Deltagande lärare: Stefan Jeppsson, Klara Loinder och Sven Skoog
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Ett undervisningsmoment om religion i relation till sexualitet med utgångspunkt i Robert Jacksons tolkande ansats
Deltagande skolor: Tullinge Gymnasium, Globala Gymnasiet
Deltagande lärare: Hanna Ericsson och Emma Sandberg Andrasko
Projektperiod: ht 2014 – ht 2016

Ämnesdidaktiskt ramprojekt i samhällsvetenskapliga ämnen

Att designa undervisning kring perspektivfyllda frågor i samhällsorienterande ämnen.
Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett unikt samarbete mellan Stockholms universitet och en rad skolhuvudmän i Stockholms län. Syftet med samarbetet är att bedriva forskning om undervisning och lärande. Under läsåret 2020/2021 kommer SO-nätverket i STLS att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.
Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.

Vill du vara med?
Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS
Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i samhällsvetenskapliga ämnen är 15 april.

Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2019/2020 kommer SO-nätverket i Stockholm Teaching and Learning Studies att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.

Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.

Vi planerar tre delprojekt:

Kritiskt perspektivtagande i samhällskunskapens värdeladdade frågor
Inom samhällskunskap har forskande lärare undersökt hur undervisning kan designas för att elever ska förstå olika perspektiv på centrala och värdeladdade begrepp som exempelvis rättvisa, makt och värde. Vi vill pröva liknande lektionsplaneringar och uppgifter för undervisning kring andra perspektivfyllda begrepp, som demokrati, jämlikhet eller ansvar.

Mångkulturella perspektiv på historien
Tidigare undervisningsutvecklande projekt har resulterat i redskap och principer för undervisning i historia som kan utveckla elevers sätt att se på historiska händelser ur ett mångkulturellt perspektiv. Vi vill utforma och pröva undervisning baserat på sådana redskap/principer, i relation till nya historiska områden och teman.

Perspektivtagande i religion
Att undervisa i religion innebär att möjliggöra för elever att se vilken roll religioner kan spela i samhället och i människors liv. Vi vill utgå från principer för undervisning som kommit fram i tidigare religionsdidaktisk forskning och försöka utforma undervisning som kan utveckla elevers förmåga att förstå religiösa praktiker och religiös symbolik utifrån olika perspektiv.

Som projektdeltagare kommer du att på fredagseftermiddagar under ett läsår ingå i en grupp bestående av forskande lärare med bas på både skolor och Stockholms universitet, där vi tillsammans planerar, genomför, analyserar och utvärderar undervisning. Målet med projektet är att kunna producera och sprida undervisningsutvecklande kunskap som lärare i de samhällsorienterande ämnena har nytta av.

Läs mer om förutsättningar här och anmäl dig via denna länk, senast den 15 april.

/SO-nätverket: Max, Malin, Ann-Sofie och Mattias

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 25 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Stora Munkan på Fleminggatan 113 och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 23 januari:  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119861

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Bild: Maria Johansson och Patrik Johansson

I höst välkomnar vi sju lärare som nya deltagare i SO-nätveket inom STLS!

Våra FoU-projekt om historisk interkulturalitet i undervisning om Stormaktstiden respektive Vikingatiden har fått sällskap av ett nystartat FoU-projekt med två lärare från Fryshusets gymnasium, som också kommer att undersöka hur historieundervisning kan utformas för att tydligare erbjuda eleverna tillgång till ett interkulturellt perspektiv.

Förra veckan besöktes alla tre FoU-projekten av Patrik Johansson, doktorand i historiedidaktik och lärare på Globala gymnasiet, som berättade om historiemedvetande – ”förmågan att formulera användbara berättelser om sig själv och sitt liv för att kunna orientera sig i samtid och framtid” – och om interkulturell kompetens – ”förmågan att interagera effektivt och adekvat i interkulturella situationer med hjälp av ens interkulturella kunskap, förmågor och attityder”.

 Inom nätverkets ram-projekt om analysförmåga i samhällskunskap startar vi i höst upp tre nya delprojekt, med fem lärare från Träkvista skola och Blackebergsskolan. Vi kommer att undersöka vad det innebär att kunna analysera en samhällsfråga kring ekonomi med hjälp av värdebegreppet, i årskurserna 1-3, 5-6 och 8-9.

Samtidigt avslutas systerprojektet om analys av migrationsfrågan med ett symposium där de tre projekten presenterar sina resultat på Lärarnas Forskningskonferens den 31 oktober. Det finns fortfarande ett fåtal platser kvar till konferensen!

Tips för dig som vill läsa mer om interkulturellt historieundervisning:

Nordgren, K., & Johansson, M. (2015). Intercultural historical learning: a conceptual framework. Journal of Curriculum Studies47(1), 1-25.

Biller, N., & Haglund, O. (2016). Mötet i Calicut – att ifrågasätta en förenklad bild av kolonialismen. Ett försök att nyansera gymnasieelevers eurocentriska bild av kolonialismen. SO-didaktik, 1, 8-21. Tillgänglig på: https://issuu.com/so-didaktik/docs/so-didaktik_nr1_2016

LFK2016

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.​

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

  • Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
  • Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
  • Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
  • På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
  • Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

  • Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
  • Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

  • Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
  • Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

  • Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
  • Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
  • Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet? 

//Jessica

seafaring-danes-197x300

”Sea-faring Danes depicted invading England. Illuminated illustration from the 12th century Miscellany on the Life of St. Edmund. Pierpont Morgan Library.” Från http://www.pilotguides.com/articles/study-guide-who-were-the-vikings/

Hur kan mellanstadieelevers tänkande och förståelse kring historiska kulturmöten och migration utvecklas och fördjupas? Utifrån denna spännande fråga inleddes två parallella FoU-projekt i höstas där lärare från Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan och Eriksdalsskolan tillsammans undersöker elevers lärande om kulturmöten under vikingatiden. Lärare från Sturebyskolan, Nya Elementar och Mariaskolan undersöker tillsammans elevers lärande om kulturmöten under stormaktstiden.

Begreppet kulturmöten är centralt i historieundervisningen i grundskolan, men inte särskilt väl framskrivet i vare sig läromedel eller annat undervisningsmaterial varför detta FoU-projekt är viktigt och ett välkommet bidrag till historiedidaktisk forskning. Att eleverna dessutom får möjlighet att fördjupa sig i ett så dagsaktuellt historiskt tema som kulturmöten gör ju inte saken sämre. Projekten får handledning av SO-nätverket på STLS, men båda projekten har också stöd och hjälp av en doktorand i historiedidaktik vid Stockholms universitet, Patrik Johansson.

Även om de båda projekten har en gemensam utgångspunkt i forskningsfrågan arbetar projekten med olika epoker och det kommer att bli spännande att se om grupperna också kommer att följas åt vad gäller metodval, datainsamling och resultat.

Är du också sugen på att göra ett FoU-projekt inom något av de samhällsorienterande ämnena (eller i något annat ämne för den delen)? Läs mer om FoU och ansök senast den 15/3 här:

http://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/ansok-om-medel-for-amnesdidaktiska-fou-projekt-inom-stls/

//SO-nätverket: Mattias, Max, Malin och Ann-Sofie

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier