dec

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Postad av

2015-12-02 13.17

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

nov

De språkliga strategierna tar ett steg till

Postad av

2015-11-27 11.27

Ramprojektet i engelska och moderna språk om att använda språkliga strategier tar ett steg till. Förra året togs ett första i Nya Elementars delprojekt genom att studera hur man formulerar sig och deltar i samtal i spanska (åk 9). I år har gruppen utökats med fler spansklärare från NE men också med en lärare från Kunskapsgymnasiet Globen. Det ger dynamik och större samlad erfarenhet. Årets arbetet tar avstamp i de tecken på funktionella och mindre funktionella strategier som kunde skönjas i fjol och fokus ligger på att undersöka vad man som elev kan behöva få syn på för att inte bara upprätthålla, utan också utveckla och fördjupa samtal.

Fredrika Nyström, Stina Säfström, Claudia Espinosa Ponce och Eva Söderblom arbetar som bäst med att börja tolka transkriptionerna av förtestet med tillhörande utvärderande elevsamtal. Vi har satsat tufft och skapat ett utmanande förtest; kommer det att kunna visa något? Hur väl stämmer det valda innehållet i uppgiften med målgruppen och därmed möjligheten för oss att kunna utarbeta en undervisning som utvecklar de kunskaper som behövs? Vid nästa möte då vi alla träffas kommer också Maria Andrée som är vårt vetenskapliga bollplank och vi ska ta itu med analysen på allvar.

Arbetet drivs av både nyfikenhet och koncentration, men också av tvivel.

Som det ska med andra ord.

Annika Nylén

nov

Konsten att förstå argumenterande text

Postad av

2015-11-23 12.11

Ett av de lärardrivna projekten i nätverket för svenska och svenska som andraspråk har fått en artikel publicerad i det senaste numret av Svensklärarföreningens tidskrift Svenskläraren. Grattis Jenny, Anna och Dennis! På Pedagog Stockholm finns en presentation av forskningsprojektet. Genom att gå med i Svensklärarföreningen kan man beställa även gamla nummer av tidskriften; annars finns Svenskläraren att läsa på åtminstone vissa bibliotek.

Den aktuella artikeln, och projektet, handlar om mellanstadieelevers läsning av argumenterande texter. Den fråga lärarna ställde sig var vad det innebär att kunna läsa och tolka en argumenterande text. Lärarna menar att de tidigare oftast arbetat med skönlitterära texter, och när det gäller argumenterande texter har fokus gärna hamnat på att lära ut strukturer och modeller och inte på förståelsen.

Metoden som användes i undersökningen var en Learning study i tre cykler. I en Learning study identifieras ett lärandeobjekt, som enkelt uttryckt handlar om vad eleverna behöver kunna för att utveckla en viss förmåga, i detta specifika fall alltså förmågan att förstå argumenterande text. Lärandeobjektet formuleras alltid i relation till en specifik elevgrupp, vilket gör att lärandeobjektet kan ändras från det man inledningsvis formulerar. Så var det i denna undersökning, där lärarna först tänkte att det eleverna behövde urskilja var den bärande tesen i en argumenterande text. Det visade sig dock i förtestet att eleverna inte hade problem med detta, och lärandeobjektet omformulerades till att kunna identifiera argumenten i en text med en given tes.

Studiens resultat visar att de kritiska aspekterna, dvs. aspekter som verkar vara avgörande för elevgruppens lärande, var:

att urskilja vad ett argument är
att urskilja koppling mellan argument och tes
att kunna skilja på ett argument som stärker tesen och ett argument som inte stärker tesen
att urskilja att argument kan finnas i såväl början, mitt i som i slutet av texten
att urskilja att argument kan vara endast en del av en mening
att urskilja att argument kan bestå av mer än en mening

Jenny Fred är lärare, koordinator vid STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies) och doktorand inom Forskarskolan i Learning Study. Anna Neider är förstelärare i svenska, klasslärare och undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm. Dennis Olsson är klasslärare, undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm och har deltagit i tidigare Learning studies.

Anna-Maija

nov

Språklärarpodden – om språkundervisning och språkinlärning

Postad av

2015-11-23 12.00

Äntligen en podd för oss språklärare! Språklärarpodden leds av Tore Nilsson, Pernilla Rosell Steuer och Sara Lilja Visén, som alla tre arbetar med lärarutbildning på Stockholms universitet. I podden kommer de att tillsammans med inbjudna lärare och forskare samtala kring aktuella och intressanta frågor som rör språkundervisning och språkinlärning. Avsnitten publiceras varannan vecka och hittills har de handlat om hörförståelsestrategier, kamratrespons och Global Englishes.

På Språklärarpoddens hemsida finns länkar till avsnitten och där kan du också komma i kontakt med programledarna om du har tips på ämnen till kommande program. (Bild lånad från isd.su.se)

/Jessica

nov

Forskningspengar till Lärande och utbildning

Postad av

2015-11-18 14.03

I en skrivelse till Utbildningsdepartementet lägger det nya Skolforskningsinstitutet fram argument för ett nytt vetenskapsområde: Lärande och utbildning. De hänvisar bland annat till utbildningssektorns storlek och att utbildningens betydelse i samhället har ökat, men att detta inte återspeglas i fördelning av forskningsanslag. Idag är det till exempel bara runt 4 procent av Vetenskapsrådets forskningsmedel som går till utbildningssektorn.

Vidare pekar Skolforskningsinstitutet på behovet av praktiknära forskning som ”utgår från professionens frågor och behov” och ”syftar till att utveckla och förbättra undervisningen och elevernas utveckling och lärande”. I relation till sitt eget arbete lyfter institutet fram behovet av fler praktiknära studier som är tydligt specificerade och kan gå till djupet med en fråga, till skillnad mot övergripande studier som riskerar att söka svar på för många frågor och bara skrapa på ytan.

Det ska bli intressant att se hur Utbildningsdepartementet ställer sig till förslaget och om detta initiativ kan leda till ökat fokus på en typ av forskning som är relevant för oss lärare.

/Jessica

nov

Läsa för olika syften, del 2

Postad av

2015-11-11 08.21

I ett tidigare inlägg skrev jag inledningsvis om ramprojektet i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk. Vi har valt att fördjupa oss i förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det är tre skolor som deltar, och två av skolorna undersöker läsning av faktatexter och den tredje undersöker läsning av skönlitteratur. På den senaste träffen diskuterade vi bland annat syftet för läsningen. Är syftet att förstå texten – och vad betyder det? Förstå på vilket sätt? Hur kan man i så fall visa att man förstått texten? Eller är syftet att lära sig att själv använda ämnesspecifika begrepp, exempelvis? I det skönlitterära projektet ingår syftet med läsningen i forskningsfrågan: Kan läsning av skönlitteratur öka elevernas förmåga att leva sig in i andra människors sätt att tänka? I det här specifika fallet handlar det om att sätta sig in i hur det är att komma som flykting till ett annat land. De två lärarna i delprojektet har planerat undervisningen och även haft den första lektionen. Nästa gång får eleverna en skrivuppgift som sedan jämförs med en skrivuppgift efter läsningen av och arbetet med det skönlitterära verket.

Ett av delprojekten undersöker hur man kan undervisa om läsning av faktatexter i biologi på mellanstadiet så att eleverna själva lär sig att använda de nya begreppen. Enligt NO-lärarna på den aktuella skolan är detta en svårighet. Eleverna kan visa att de förstår fenomenet i fråga, men de använder inte de ämnesspecifika termerna. Läraren som driver detta delprojekt samarbetar med NO-lärarna på skolan, och ett förtest har genomförts i de klasser som ingår i undersökningen. Eleverna fick läsa en faktatext och skriva (i vissa fall muntligt berätta) en sammanfattning. En första snabbanalys av testet bekräftade NO-lärarnas farhåga: få elever använde de viktiga begreppen i en sammanfattning av texten, trots att orden var kursiverade.

Det tredje delprojektet undersöker lågstadieelevers läsning av faktatexter. Det har inte varit alldeles enkelt att hitta lämpliga texter för lågstadiet där eleverna kommit så olika långt i sin läsning. Vi talade om olika slags stöttning i samband med förtestet. Syftet med läsningen är att lära sig lässtrategier för läsning av faktatexter vilket inte varit ett prioriterat område på lågstadiet. Metoden för undersökningen är inte helt bestämd. Möjligen blir det en förstudie till en Learning study eller en Learning study med två cykler.

Vårt ramprojekt är spännande på många sätt. Dels har vi deltagare från alla grundskolans stadier, dels har läsningen skilda syften. Dessutom ingår både skönlitterära texter och faktatexter i undersökningarna.

Anna-Maija

okt

Mycket SO på Lärarnas forskningskonferens!

Postad av

2015-10-23 15.03

På tisdag går Lärarnas forskningskonferens av stapeln för fjärde året i rad. Konferensen slår i år nya rekord både vad gäller antalet deltagare och antalet presentationer – jättekul! I år kan vi i SO-nätverket också glädjande konstatera att det gedigna programmet erbjuder ett stort antal presentationer från våra ämnesområden. Den som kommer till Globala gymnasiet på tisdag kommer att ha möjlighet att få ytterligare inblick i ämnen som interkulturell historieundervisning, studiebesök i religionsundervisningen, resonemang om rättvisa i samhällskunskap och användandet av digitala surfplattor och fältstudier i geografiundervisningen. Eller vad sägs om elevers kopplingar mellan då och nu i historieundervisningen, aktörer och strukturer i samhällskunskapsundervisningen, att analysera i geografi, religion på mellanstadiet och användandet av visuella illustrationer i psykologiundervisningen? Vi ser fram mot en riktigt givande och spännande dag på tisdag!

/Ann-Sofie, Malin och Hans

okt

Arbete pågår – en fredagseftermiddag på STLS!

Postad av

2015-10-18 19.06

Nu är ett nytt spännande FoU-projekt i matematik igång. Lärarna Pär Asplund, Daniel Granström, Katrin Halvarsson, Åsa Höök, Tord Malmberg, Marianne Pertoft, Sara Rumbutis, Knut Sparell från Södra Ängby skola vill undersöka hur elevers benägenhet att använda ekvationslösning vid problemlösning skiljer sig mellan de elever som får möta algebra genom strukturerad problemlösning och de elever som lär sig algebra genom procedurräkning.

Syftet med projektet är att skapa en ökad förståelse för hur strukturerad problemlösning enligt japansk modell skulle kunna utveckla undervisningen i algebra och leda till att elever i större utsträckning använder sig av ekvationslösning vid problemlösning.

Projektet kommer att genomföras som en komparativ studie där en grupp elever kommer att bli undervisade genom strukturerad problemlösning enligt den japanska modellen och en grupp kommer att undervisas genom procedurräkning.

Håll ögonen öppna på bloggen, så kommer ni att få ta del av hur deras spännande utforskande fortskrider!

/Jenny Fred

okt

I startgroparna på ett ramprojekt – att föra och följa matematiska resonemang

Postad av

2015-10-12 20.09

Matematiknätverkets första ramprojekt har nu äntligen kommit igång. De deltagande lärarna, Carolina Blomström, Åsa Eriksson och Annika Mörk, undervisar i matematik i olika årskurser och kommer från tre olika skolor i Stockholm stad.

Utgångspunkten i ramprojektet är förmågan att föra och följa matematiska resonemang i algebra. Syftet är att utforska vad det är elever behöver lära sig, i relation till olika åldrar, för att utveckla denna förmåga. Vidare önskar vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur elevernas kunskaper kan bedömas i relation till förmågan.

I ramprojektet använder vi Learning study som modell. Centralt i en Learning study är lärandeobjektet, vilket tar sin utgångspunkt i något som upplevs skapa problem i elevers lärande och/eller i undervisningen (Wernberg, 2009). Inledningsvis har vi i projektgruppen diskuterat kring just detta, dvs. de svårigheter vi upplever att elever har och de problem vi själva har upplevt när vi har undervisat inom området algebra.

Här följer några exempel på de svårigheter vi upplever att elever har:

att yngre elever ”bara” ser mellanrummet på tallinjen, ett emellan istället för ökar med två
att elever har svårigheter vad gäller att teckna ett uttryck
likhetstecknets betydelse
vilka regler som gäller för att räkna med bokstäver
att symbolen står för ett okänt värde
att samma samband kan beskrivas med olika symboler
att bokstäver i ett uttryck inte står för en enhet utan representerar en storhet

Här följer några exempel på de ”problem” vi har upplevt i undervisningen:

att eleverna inte förstår när vi undervisar i algebra
att inte undervisa konkret
att det är svårt att undervisa kring likhetstecknets betydelse

Vi har också påbörjat en första formulering av ett möjligt lärandeobjekt: Att kunna motivera/förklara/argumentera för relationen mellan ett algebraiskt uttryck och ett specifikt problem/en specifik situation.

Håll ögonen öppna på bloggen, så kommer ni att få ta del av hur vårt spännande utforskande fortskrider!

/Jenny Fred

Referens: Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet.

okt

Hur förstår elever objektet?

Postad av

2015-10-11 12.25

Grammatikens vara eller icke vara i språkundervisning är en fråga som är ständigt aktuell, kanske för att det faktiskt inte finns några självklara svar. Vi vet att elever är olika och har skilda preferenser när det gäller till exempel explicit eller implicit grammatikundervisning. Vi lärare är också olika och har skilda upplägg på vår undervisning. Det vi har gemensamt är dock att vi vill att våra elever ska bli kompetenta språkanvändare och vi ständigt söker efter de bästa verktygen.

I år startar ett nytt ämnesdidaktiskt FoU-projekt i nätverket för engelska och moderna språk. Det är ett projekt i moderna språk, tyska och franska, som fokuserar på objekt. Projektdeltagare är Eva Schough Tarandi och Anna-Karin Johansson på Kungsholmens gymnasium. I både tyska och franska har de märkt att elever har svårt att greppa objekt: direkt och indirekt objekt, koppling mellan substantiv och objektspronomen, placering i en sats, val av form och så vidare. Det finns en hel del frågor och potentiella lärandeobjekt i relation till objekt, men vi har bestämt att börja i den övergripande frågan Hur förstår elever objektet? Vi vill alltså ta reda på hur elever uppfattar objektet och kommer att använda oss av fenomenografisk analys. Inom fenomenografi intresserar man sig för hur vi uppfattar vår omvärld genom att beskriva uppfattningar. Viktigt är att man gör skillnad mellan hur något är och hur något uppfattas vara (Larsson, 2011).

Just nu förbereder vi insamling av material – elevsamtal om meningar och objekt – som sedan ska transkriberas och analyseras. Ni kommer att kunna följa vårt arbete här på bloggen.

/Jessica B

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg