Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Forskning och utveckling

2014

december

På Globala gymnasiet pågår projektet Analys och värdering i samhällskunskap sedan ett drygt år tillbaka. Utgångspunkten för projektet var initialt att lärarna upplevde att elever alltför snabbt kom att värdera i stället för att analysera olika samhällsfenomen. En undran de hade var om begreppen aktör och struktur kan stötta elevernas förmåga att analysera.

I projektet undersöks elevers provsvar och hur eleverna använder begreppen aktör och struktur i sina analyser. Just nu är frågan hur de olika sätten att använda begreppen ska kunna kategoriseras för att vara användbara beskrivningar att bygga vidare på. En förhoppning är att undersökningen ska resultera i olika kvalitativt skilda sätt att analysera på, vilket i sin tur kan ge ett svar på vad analys i samhällskunskap kan vara.

Hur upplever du elevers analyser i samhällskunskap? Har du egna erfarenheter av vad som kan höja kvalitet på elevers förmåga att analysera i samhällskunskap?

/Anna-Karin Frisk, Hans Ytterberg

Blogg

Här står nämligen fyra glada och nypublicerade NV-lärare och firar. Och det gör de alldeles rätt i. Helena Danielsson Thorell, Andreas Holst, Carina Andersson och Anders Jonsson är alla NV-lärare på olika skolor Stockholms stad och har nu avslutat sitt gemensamma NV-projektet. Projektet, som pågått under flera terminer, har nu resulterat i artikeln “Är det man ser det som sker?- En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus?” i tidsskriften Forskning om undervisning & lärande nr 13 2014. Studien visar bland annat att elevers delaktighet och inkludering ökar som en konsekvens av genomtänkta förändringar av en laboration. Du kan läsa artikeln i sin helhet här.

Skål och grattis!

/Jonna, Malin & NV-nätverket

Reflexion_speculaire_frFörra veckan skrev jag om bedömning av reflektion. I den här texten berättar jag om två föredrag om reflekterande samtal.

Föredraget Observation and feedback: Practice, talk and reflection handlade om reflektion som förmåga. Enligt forskning behöver lärare reflektera över sin undervisning för att utveckla sin praktik. För nyutexaminerade lärare är detta ofta ett problem, då de saknar förmågan att reflektera över sin praktik, vilken erfarna lärare utvecklat under åren. En av de presenterande forskarna hade utvecklat en metod som underlättar för nya lärare att snabbare bli bättre på reflektion. Metoden bygger på dialogisk undervisning och handlar om att mentorn/lärarutbildaren ställer s.k. autentiska frågor istället för att monologiskt tala om för den nya läraren (eller lärarstudenten) vad som var bra och (ännu värre) dåligt på lektionen. Detta dialogiska sätt att tala kan naturligtvis även användas med elever (och föräldrar). Genom dialogiskt tal initierar man en reflektionsprocess hos lärarstudenten (eleven).

Nur Kurtoglu-Hooton talade om vikten av bekräftande feedback i reflekterande samtal med lärarstudenter. Hon menade att beröm leder till utveckling, och att genom att man berömmer en deltagare i en grupp, påverkas även andra på ett positivt sätt. Det exempel hon lyfte fram handlade om beröm riktat mot en lärarstudents person (att han var kreativ). Hennes slutsatser stämmer inte riktigt överens med den feedback-forskning jag tagit del av (Hattie, Timperley m.fl.), där man menar att beröm riktat mot person (jämfört med uppgift) inte är effektivt i ett lärandesyfte utan kan till och med ha negativ effekt.

Anna-Maija

november

bakomträdhaikuI slutet av augusti hade jag förmånen att delta i en konferens om tillämpad språkvetenskap. Tre föredrag som jag lyssnade på handlade om reflektion, ett tema som känns viktigt ur många perspektiv. Vi lever i en tillvaro som till mångt och mycket bestäms av klockslag (speciellt i skolan), och (talet om?) bristen på tid är en ständigt närvarande faktor. Samtidigt talas ofta om vikten av att reflektera – tar vi oss tiden till det? Jag ska berätta om det första föredraget:

Ken Lau från Hongkong talade i sitt föredrag ”Towards a holistic approach to assessing reflection” om reflektionens betydelse för lärande och menade att studentens förmåga att reflektera över sitt lärande bör påverka betyget på kursen (här handlade det om universitetsstudenter). Han låter sina studenter skriva en reflekterande text två gånger under kursen, och det han bedömer är processen, vilken enligt honom kan ses i förändringen av studentens sätt att reflektera. Reflektionen utgör 20% av betyget på kursen (varje text 10%). En av hans motiveringar för att lyfta fram reflektionen var att elever på ett tydligt sätt förknippar reflektion med utveckling, enligt hans forskning.

Översatt till min skolverklighet skulle jag låta elevers självbedömningar påverka deras betyg, eller? Ken Lau talar om att bedöma processen, men om varje text är värd 10%, låter det som om han ändå bedömer produkten? Något att reflektera över…

Reflektion som verktyg? Del 2 kommer nästa vecka.

Anna-Maija

 

Betygens vara eller inte vara kommer nog ständigt att vara en het fråga. På Vetenskapsrådets resultatdialog i Jönköping förra veckan presenterade Christian Lundahl preliminära resultat från en studie som undersöker betyg ur elev-, lärar- och styrperspektiv. Men vad är ett betyg? En svårighet med att titta på och jämföra betyg mellan olika länder är att formen på ”betyg” skiljer sig åt. Det är med andra ord svårt att göra faktiska jämförelser .

Den här studien ingår i SKOLFORSK som är ett projekt som på uppdrag av regeringen ska kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Syftet är att bidra med underlag till det kommande Skolforskningsinstitutet. Om ni är nyfikna på slutresultaten i de olika delprojekten, inklusive det ovan nämnda, så presenteras resultaten på en slutkonferens den 28 januari.

/Jessica

*Bild från Christian Lundahls presentation Betyg på betyg! Resultatdialog, Jönköping 20141120*. På twitter påpekades senare att det i Finland regleras i den lokala LP, inte av enskilda lärare.

Ja, som vi tidigare har berört på denna blogg så har vi två spännande projekt inom det praktisk-estetiska nätverket just nu. Här följer en kort beskrivning av projekten och var de befinner sig i sina respektive processer.

1. ”Språket i slöjden”, Tunaskolan i Botkyrka – ja, som namnet på projektet antyder handlar projektet i stort om att utveckla språket inom slöjdämnet. Hm, hur gör man det kan man undra?

I projektet har de medverkande lärarna producerat olika instruktionsfilmer som introducerar olika begrepp samtidigt som de skall instruera. Den övergripande tanken är att eleverna skall använda dessa filmer i undervisningen. Eleverna är utrustade med iPads vilket gör att de själva kan repetera instruktioner och genomgångar när de själva vill. För att utvärdera filmernas påverkan på elevernas språkliggörande av olika slöjdmoment har lärarna utformat ett förtest där eleverna beskriver olika slöjdprocesser. Förtestet är skriftligt och i detta test fick eleverna i uppgift att i ord och bild beskriva tre olika sätt att sammanfoga material (med hjälp av antingen två brädor eller två tygstycken beroende på om eleverna har Trä och metall eller Textil). Lärarna håller just nu med en analys av förtestet. ”Språket i slöjden”-projektet presenterades också på Lärarnas forskningskonferens i oktober 2014.

2. ”När en not blir en svårknäckt nöt”, Fryshuset, Stockholm – är som ni säkert anar ett musikprojekt. I projektet vill ett antal musiklärare komma fram till hur de kan lära ut notlära för elever som kommer från en gehörstradition. Eleverna här kommer från en rock- och poptradition, där man kanske inte med naturlighet har lärt sig noter. Frågor som lärarna ställer är bland annat hur man realiserar en notbild och vad kan man när man kan läsa noter? I studien tänker lärarna genomföra en Learning Study med eleverna. Just nu håller lärarna på med en preliminär analys av förtestet för att komma fram till vilka kritiska aspekter som kan finnas vad gäller notläsning. Ja, vad som kan vara kritiskt med notläsning blir man ju onekligen nyfiken på, och hur skall man undervisa elever i detta?

Vi koordinatorer inom det praktisk-estetiska nätverket, Jenny och Torben, ser med spänning fram emot hur dessa projekt kommer utvecklas.

Idag kom jag att tänka på LFK, igen. Det var egentligen inget märkvärdigt, men någon (jag tro det var Ulla Runesson) nämnde att några elever trodde att lutning i samband med räta linjens ekvation relaterade till y-axeln och inte x-axeln (tänk lutande tornet i Pisa). En liten detalj förvisso, men jag hade aldrig sett det så. Den får mig också att tänka på alla andra förgivettaganden som finns inom matematikutbildningen. Osynliga ettor och multiplikationstecken till exempel …

Verner Gerholm

Vad innebär det att föra algebraiskt resonemang? Är du intresserad av att undersöka vilken undervisning som skapar goda förutsättningar för att utveckla en sådan förmåga? Skulle du vilja vara delaktig i ett lärardrivet projekt där arbetet möjliggör en precisering av vad mål, innehåll och kunskapskrav i de nya läroplanerna – Lgr11 & Lgy 2011 kan innebära? Kom till Ma/Nv-bienetten 31 januari 2015 på Stockholms universitet för att höra mer. Se länk nedan.

http://www.mnd.su.se/om-oss/evenemang/ma-nv-biennette

Anna-Karin, Verner, Sanna & Cecilia

En spännande vecka inom STLS matematiknätverk väntar. Utvecklingsprojektet som behandlar olika geometriska representationsformer kommer in och presenterar. Projektet är ett samarbete mellan Norra Latin och Ross Tensta gymnasium. Jag ska precis själv påbörja undervisning i geometri och hoppas kunna dra några kloka erfarenheter av projektet.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste kommentarer

Kategorier