Visar inlägg med kategori:

5

maj

Vi får syn på barnens kommunikation!

I vårt nystartade nätverk forskar förskollärare på hur barn använder sitt språk, kommunicerar och deltar aktivt i förskolans olika aktiviteter.

I nätverket utvecklas arbetssätt, baserade på deltagarnas erfarenheter såväl som forskning, som gynnar barnens språk och kommunikation. I detta språkstärkande arbete används t.ex barnlitteratur och högläsning på olika sätt, med fokus på barnens aktiva deltagande och meningsskapande. Att läsa på olika sätt, och medvetet designa högläsningsstunder blir ett tillfälle för att vidga barnens upplevelser. Läsning, litteratur och språk kan vara så många saker i förskolan och vi vill utöka barnens möjligheter att använda alla sina kommunikativa förmågor.

Genom filmobservationer får vi fram de små signalerna som barnen använder sig av i sin kommunikation; t.ex kroppen eller blickar, som vi inte alltid upptäcker och ser annars. Tillsammans analyserar vi vilka arbetssätt och förhållningssätt som verkar gynna barnens språk, kommunikation och aktiva deltagande i förskolan.

I nätverket uppmärksammas hur viktiga våra egna förhållningssätt är för vilka möjligheter barnen får i vårt språkstärkande arbete.

Vill du vara med? Varje vår öppnas anmälan till det förskoledidaktiska nätverket. Läs mer här: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/ramprojekt-i-forskoledidaktik/
Vill du höra mer om språkstärkande arbete i förskolan, kom till vår presentation på Lärarnas Forskningskonferens LFK! Läs mer här:

https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/lararnas-forskningskonferens/

Det praktisk-estetiska nätverket har den roliga nyheten att vi kommer starta ett nytt ramprojekt till hösten 2023.  Projektet heter ”Sexualitet, samtycke och relationer i musikundervisningen” och fokuserar på hur kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, som introducerats i Lgr 22, kan införlivas som en naturlig del av musikundervisningen. I samband med detta vill vi särskilt hälsa Mikael Persson, från KMH/SU välkommen som koordinator. Mikael kommer bokstavligen hålla i taktpinnen i relation till det här ramprojektet.

I mars åker delar av PREST-nätverket till NERA – en årlig nordisk konferens om undervisning och utbildning som denna gång hålls i Oslo. På konferensen kommer vi presentera en delstudie om slöjdämnet; med fokus på bedömningshandlingar som involverar lärare, elev och material.

Ett bra betyder något i undervisning i idrott- och hälsa
På tal om materialitet har nätverket följt två lektioner i idrott- och hälsa på en skola i Botkyrka kommun. I skrivande stund kliar det i fingrarna att arbeta med förståelsen av att ett ”bra” som uttalas av lärare i idrott- och hälsa är mer än ett ”bra”. När ett ”bra” står i relation till kropp, material och rörelser kan ”bra” vara det som får elever att gå vidare med att göra ”vispen” i ett par ringar eller en ”sving” under en stång.

Till sist, några datum att hålla koll på:

Sista ansökningsdatum för FoU-projekt är 15 mars.

Sista ansökningsdatum för ramprojekt är 15 april.

Ansökan om FoU-projekt har öppnat

Ansökan till FoU-projekt inom STLS är nu öppen (ramprojekt kommer öppnas lite senare). Ni hittar länken nästan längst ner på denna sida: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/anmal-intresse-och-ansok-om-medel-for-amnesdidaktiska-projekt/.

 

Handledning i att skriva FoU-projektansökan till STLS

För de av er som är intresserade av att söka FoU-projekt så finns det möjlighet att träffa STLS vetenskapliga ledning för att bolla tankar och idéer fredagen 10 februari. Vid detta tillfälle ges en kort introduktion till vilka olika delar som en ansökan om FoU-projekt i STLS ska innehålla. Det ges också möjlighet att diskutera idéer till ett FoU-projekt. För att handledningen ska bli så givande som möjligt behöver du ta med en text om ca 200 ord som beskriver din idé.

Dag: Fredagen den 10 februari 2023.

Tid: 15.00-16.30

Extra digital informationsträff om ramprojekt inom STLS

Om du missade den digitala informationsträffen eller har en kollega som är intresserad av att delta i ramprojekt så anordnar vi ytterligare en digitalinformationsträff 17/3. Sista ansökningsdatum för ramprojekt är 15 april.

Dag: Fredagen den 10 februari 2023.

Tid: 15.30-16.00

 

Läsåret 2022–2023 startade ett nytt ramprojekt inom det det yrkesdidaktiska nätverket, Integrerad undervisning för yrkeskunnande.  Integrerad undervisning kan gälla olika typer av integrering, exempelvis att man integrerar allmänna ämnen och yrkesämnen, olika yrkesämnen, eller lärande i skolan och på arbetsplatsen. Ett centralt syfte för projektet är att undersöka dels olika former för integrering och dels integrering i olika sammanhang och hur de bidrar till elevernas yrkeskunnande, ytterligare ett är att belysa vilket yrkeskunnande som görs tillgängligt för eleverna genom integrering.

Tidigare forskning har visat att integrerad undervisning kan bidra till att förstärka vissa aspekter av yrkeskunnande, men också till att belysa olika aspekter av yrkeskunnandet, både synliga och mindre synliga.

Två fallstudier

Två yrkeslärare medverkar i projektet med var sin fallstudie. Den ena fallstudien genomförs vid Naturbruksgymnasiet i Spånga. Den här studien fokuserar på hur en specifik yrkesgrupp, instruktörerna, bidrar till att utveckla elevernas yrkeskunnande i förhållande till skolans djurvårdsanläggning. Instruktörerna är själva djurvårdare och ansvariga för anläggningen. Instruktörerna är inte yrkeslärare men handleder det praktiska arbetet på skolans djurvårdsanläggning som eleverna medverkar i, som en del av yrkesämnenas centrala innehåll och som förberedelse för kommande APL-perioder. Den här yrkesgruppens betydelse för det yrkeskunnande eleverna utvecklat har inte tidigare undersökts.

Den andra fallstudien genomförs inom Hantverksprogrammet vid S:t Eriks gymnasium, inriktning florist. Här handlar det om integrering mellan skola och arbetsliv med fokus på elevernas yrkeskunnande . Inledningsvis genomförs en kartläggning av vilka arbetsuppgifter eleverna utför på de arbetsplatser där eleverna oftast genomför sina apl-perioder: vad karakteriserar förekommande arbetsuppgifter och hur förändras de över tid? På motsvarande sätt kartläggs de arbetsuppgifter eleverna genomför inom ramen för skolans yrkesundervisning. Då båda kartläggningarna är klara får eleverna att värdera de olika arbetsuppgifterna utifrån sina erfarenheter – hur ser de på arbetsuppgifternas relevans för yrkesområdet? Hur bedömer eleverna att uppgifterna bidrar till det de uppfattar som yrkeskunnande? Då kartläggningen är klar förväntas den svara på vilka innehållsliga aspekter av elevernas framtida yrkeskunnandet som framstår som viktigast för skolan och arbetsplatserna arbeta vidare med och hur arbetet skulle kunna organiseras så att det kan integreras både i skolan och på arbetsplatserna.

Viveca Lindberg

9

sep

Vårterminen 2022 börjar närma sig sitt slut och traditionsenligt är det då också deadline för att skicka in abstracts till Lärarnas forskningskonferens, LFK, som hålls varje år tisdagen i vecka 44. Detta år kommer för första gången Södertälje stå som värd för konferensen!
För dig som har ett ämnesdidaktiskt forskningsprojekt på gång så finns det alltså möjlighet att presentera detta, och anmälan är fortfarande öppen! Skicka ditt abstract senast den 10/6, till: lfk22@sodertalje.se

Under senhösten och våren har en arbetsgrupp bestående av huvudmän från Botkyrka, Nacka, Stockholms stad och Södertälje förberett för ett förskoledidaktiska nätverk. Uppdraget för arbetsgruppen har dels bestått av att rekrytera personal en nätverksledare och koordinatorer  till nätverket, dels att förbereda ett ramprojekt som nätverket kan börja arbeta med. Från och med hösten 2022 startar således det åttonde nätverket vid STLS.

Den nya nätverksledaren är Petra Petersen, universitetslektor vid Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. De tre koordinatorer som rekryterats är Olga Boksjö och Tove del Gaiso, verksamma i Stockholms stad. Båda är för närvarande också doktorander på deltid vid Mälardalens högskola. Frida Lindroth är lektor i Botkyrka och har sedan tidigare en licentiatexamen. Samtliga i nätverket är förskollärare.

Ramprojektet Språkutvecklande undervisning i förskola inleder nätverkets arbete. Övergripande syftar projektet till att pröva och/eller vidareutveckla didaktiska förhållningssätt som forskning och beprövad erfarenhet har identifierat som gynnande för barns språkutveckling och utveckling av kommunikativa förmågor. Fokus för projektet är hur förskollärare kan ge stöd för barns språkutveckling och kommunikativa förmåga, särskilt i språkligt heterogena grupper. Totalt 16 förskollärare från 11 förskolor i Botkyrka, Nacka, Stockholms stad och Södertälje ansökte om att få delta i projektet. Samtliga ansökningar beviljades.

/Viveca Lindberg, vetenskaplig ledare STLS

Att lärare beforskar sin egen undervisning är viktigt. I styrdokument av olika slag kan man märka en förstärkning av den välkända frasen ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” – och vikten av att skolan vilar på densamma.

Även om det är en vällovlig tanke, så är det naturligt att det också finns olikheter mellan två så olika verksamheter som skola och forskning. På den här bloggen har vi ibland tagit upp hur sådana olikheter kan leda till att man som lärare respektive forskare lägger olika innebörd i en och samma term, och därmed till det som med en språkvetenskaplig term kan kallas ”falska vänner”.

I det här inlägget tänkte vi ta upp en sådan falsk vän, nämligen ordet ”resultat”.

När lärare och forskare tillsammans forskar och utvecklar undervisning, kallar vi det inom STLS ibland undervisningsutvecklande forskning (en mer allmänt spridd beteckning torde vara forsknings- och utvecklingsprojekt).

I ett sådant forskningsprojekt ikläder sig såväl deltagande lärare som forskare (STLS-koordinatorer), båda rollerna, det vill säga man är både lärare och forskare.

Men även om rollerna i går i varandra, och ibland sammanfaller, så betyder ordet ”resultat” ändå inte samma sak inom verksamheterna skola” och ”forskning”. Det är här den falska vännen gör sig påmind.

I skolsammanhang tänker man vanligtvis på ordet resultat som ett antingen/eller. Lite förenklat: Om eleverna lär sig det de ska så har undervisningen ”gett resultat”. Om eleverna inte lär sig något så har undervisningen ”inte gett resultat”.

Som lärare är det alltså intuitivt att tänka sig att en studie av undervisning går till så att man utformar en viss aktivitet och sedan testar om aktiviteten ”gav resultat”. Till exempel skulle vi kunna säga att lärare och forskare i ett STLS-projekt vill undersöka hur en viss bildstödsaktivitet påverkar elevernas förförståelse inför läsning av en text.

Ur ett lärarperspektiv är det lätt att tänka att ett ”resultat” betyder att förförståelsen ökade, jämfört med läsning där eleverna inte gjort bildstödsaktiviteten.

Men ur ett forskningsperspektiv så är ett resultat däremot inte en effekt av en viss typ av undervisning. Ett ”resultat” är istället, vilket är helt central, svaret på en forskningsfråga.

Forskningsfrågan måste därför vara utformad så att den faktiskt går att besvara (vilket vi skrivit mer om i ett tidigare inlägg). Forskningsfrågan kan till exempel vara ”Ökar elevernas elevernas förförståelse om de genomför en förförståelseaktivitet med bildstöd?”

I förstone kan det verka som att detta är exakt så som man som lärare intuitivt skulle tänka sig studien; det är en fråga som kan besvaras, med ett enkelt ja eller nej. Om vi antar att elevernas förförståelse i denna tänkta studie faktiskt ökade, så skulle det ju verkligen se ut som att ”effekt” och ”resultat” är samma sak.

Men om vi istället antar att förförståelsen inte ökade, så blir det tydligt att man som lärare och forskare lägger väldigt olika betydelse i ordet resultat. För läraren skulle undervisningen då ”inte ge något resultat”, men för forskaren skulle den fortfarande ha gett ett resultat, i betydelsen forskningsresultat. Det skulle kanske rentav vara ett mycket intressant resultat, dels för att det inte stämde med förväntningarna, dels för att det gör att man kan dra nya slutsatser om vad som påverkar elevers förförståelse.

Undervisning som inte ger något resultat kan alltså vara ett mycket spännande resultat för forskning om undervisning. Det som gör läraren nedslagen gör kanske forskaren upprymd, för att spetsa till det.

De här olika perspektiven är viktiga att medvetandegöra sig om i undervisningsutvecklande forskningsprojekt. Särskilt som rollerna där, som nämnts ovan, tangerar, växlar och överlappar varandra.

Författat av Björn Kindenberg


En avslutande brasklapp: den beskrivning av en tänkt läsförståelsestudie som skisserats i inlägget är oerhört schematisk och i första hand tänkt att pedagogiskt illustrera skillnaden lärar-/forskarperspektiv. Det är exempelvis, av skäl som framskymtar i inlägget, sällan produktivt att arbeta med en sådan enkel ja/nej-hypotes som den som här använts som exempel. Det kanske också ska förtydligas att oaktat lärar- eller forskarroll, så är naturligtvis alla som är involverade i undervisningsutvecklande forskning i första hand intresserade av att deltagande elevers förståelse och kunskaper utvecklas genom den undervisning som studeras, oavsett om detta genererar ”intressanta (forsknings-)resultat” eller ej.

 

Bild: Christoph Schütz, Pixabay

Ramprojektet i engelska och moderna språk undersöker hur kollaborativt skrivande kan användas för att utveckla elevers skriftliga produktion. Under projektets första år har vi haft två projekt: ett i engelska och ett i spanska.

I engelska har undervisningen och elevernas gemensamma skrivuppgift handlat om en ”how to-text” som på ett  informellt och humoristiskt sätt informerar om olika samhällsföreteelser eller trender. I analysen har vi valt att fokusera på den del av textens struktur som utgörs av en fråga (som fungerar som underrubrik) som följs av ett förklarande stycke med en inledande topic sentence. Hur introduceras de här delarna i undervisningen? Hur samtalar eleverna om dem? Vad händer i skrivprocessen och vad påverkar den färdiga texten?

I spanska har eleverna arbetat med sagor och fått i uppgift att skriva en ny saga som följer en traditionell struktur med Inledning – Problem – Lösning – Slut. För att avgränsa analysen tittar vi speciellt på inledningen med miljöbeskrivningar och introduktion av huvudpersoner.

Vi har använt oss av skärminspelning som datainsamlingsmetod, vilket innebär att vi kan följa hur texten växer fram på skärmen och se vilka digitala hjälpmedel som eleverna använder. Inspelningarna fångar också elevernas samtal med varandra.

Vill du vara med? 

Nästa läsår fortsätter projektet med nya texter och nya deltagare. På vår hemsida kan du läsa mer om projektet och hur du anmäler dig. Sista anmälningsdag är 21 april.

/Ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk

2

apr

Delta i ramprojekt nästa läsår!

Att vara med i ett ramprojekt kan bli ett första steg mot att – i stora kliv – utveckla undervisningen tillsammans med andra: lärare, forskande lärare, doktorander och forskare.

Du kan ansöka fram till och med onsdag 21 april.

https://esmaker.net/nx2/s.aspx?id=cd5d1d811b02

Nedan beskrivs respektive nätverks ramprojekt för läsåret 2022/2023

  • Kollaborativt skrivande i engelska och moderna språk
  • Formulera och lösa matematiska problem, tekniska lösningar i teknikämnet
  • Systematiska undersökningar i naturvetenskap
  • Återkopplingspraktiker i PREST-ämnena
  • Visuell litteracitet i SO-ämnena
  • Skönlitterära textuniversum i svenska och svenska som andraspråk
  • Integrerad undervisning i yrkesämnena

Gemensamt för de olika ramprojekten är den ämnesdidaktiska inramningen och en strävan att med didaktiska interventioner utveckla undervisningen i olika faser.

I PREST-nätverket har vi precis börjat filma undervisning. Förra veckan hade vi en kort datasession där vi tittade på några sekvenser från undervisning i slöjdämnet. I nätverket arbetar vi med både bild och text i analysen av undervisningen. En central del i analysarbetet är att packa upp sekvenser av undervisningen och ställa frågorna:  ”vad händer här” respektive ”varför händer det här just nu”.

Nästa vecka åker två personer från nätverket till Köpenhamn och presenterar en del av ramprojektet på en nordisk konferens om slöjd: ”Make it Together”. Nätverket kommer visa exempel på praktiknära forskning i slöjdämnet och bland annat prata om hur en mudd på en hoodie kan vägleda elevens arbetsprocess. Vi återkommer om hur det gick!

Så här, i början av det nya året har vi inom matematiknätverket blickat tillbaka på året som gick. I den kontexten kan vi med glädje konstatera att slutseminariet den 17 december – där alla projekt inom matematiknätverket har presenterat sina befintliga texter och fått formativ återkoppling på dem – genomfördes enligt planeringen och uppfattades som meningsfullt av deltagande lärare.

Men det nya året har tyvärr också medfört att vi har tagit farväl av kollegor som vi har samarbetat med under de senaste åren eftersom två FoU-projekt och ett ramprojekt fullföljdes vid årsskiftet. Samtidigt vill vi uppmärksamma dels det värdefulla bidraget från ramprojektet där lärare från Enköping, Katrineholm, Nacka och Stockholm undersökt elevers förståelse av tal i bråkform, dels att texterna som tagits fram inom de två FoU-projekten har nått lite längre än de förväntade slutrapporterna. Lärarna från Anna Whitlocks gymnasium har fått sitt konferensbidrag accepterat till CERME och lärarna från Bagarmossens skola har en vetenskaplig artikel på gång i samarbete med en av våra kollegor från SU.

Med utgångspunkt i dessa glädjeämnen ser vi med tillförsikt på framtiden och förbereder oss för att välkomna nya FoU-projekt och nya delprojekt inom vårt pågående ramprojekt. Nästa vecka är det informationsmöte om STLS för intresserade lärare, mer information finns här.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier