Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Ämnesdidaktiska nätverk

2016

december

Dessa ord av professor Inger Eriksson (faktiskt i än starkare ordalag än jag vågat återge här), yttrade med klingande åländsk brytning, ringer fortfarande i mina öron från tillfället då de fälldes. Tillfället var ett informationsmöte om upplägget för den ämnesdidaktiska forskarskolan till vilken jag och mina nyblivna ”forskarskolekollegor” antagits och det måhända bryska yttrandet ingick i en beskrivning av vad som är fokus för den lärardrivna forskningsprojektplattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), en del vår forskartjänst.

Det har sedan informationsmötet gått en termin och så här mot terminsslut kan jag nu, i en personlig backspegel, se tillbaka på vad det hektiska arbetet i STLS inneburit. Ett arbete som faktiskt på ett sätt handlat om ”att sk-ta i lärares lärande”. Men på ett annat sätt inte.

Jag har under terminen ingått i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk. I nätverket har vi mött lärare från olika kommuner, skolor och stadier, som alla har det gemensamt att de formulerar och tar sig an en specifik undersökningsfråga, som de utforskar i den egna undervisningen. Det är frågor av skiftande slag, här bara ett axplock exempel: hur får man elever att komma på läsvärda avslut på berättelser, hur hjälper man elever utveckla en följsam textbindning och komma bort från ”stolpiga texter”, hur kan undervisningen utveckla elevernas retoriska förmåga, så att de kan hålla välstrukturerade muntliga presentationer? Fler står att läsa om här.

Som synes är det konkreta, specifika frågor riktade mot klassrumspraktiken, det vill säga frågor av den typ som uppstår i tusentals klassrum varje skoldag. Det är också frågor som ”skiter i”, men vi kanske hellre skulle säga ”tar sig vidare från”, fenomenet lärares lärande. Mycket av skolforskning och skolutveckling idag utgår däremot, kan man hävda, just från lärares lärande och tänkande. Frågor av typen ”Hur tänker lärare kring betygssättning?”, ”Vilken syn på eleven som demokratisk medborgare ger lärare uttryck för i sin undervisning?” eller ”Hur kan lärare utveckla ett formativt synsätt på lärande?”.

Det är viktiga och angelägna frågor. Det är frågor som lett till storskaliga metastudier och nationella kompetensutvecklingsinsatser och lyft av olika slag. Det vore inte konstruktivt eller ens görligt att skapa en motsättning mellan dessa olika frågeperspektiv, eller andra förekommande perspektiv som jag just nu bortsett från. Men det är ganska sällan som lärares eget perspektiv efterfrågas. I Sverige finns en såväl lång tradition som en förstärkt tendens på senare tid av att uppifrån vilja forma lärares sätt att tänka och undervisa, med hjälp av läroplaner, fortbildningsinsatser, direktiv, inspektioner och styrmedel. Det är inte odelat av ondo, här finns också vällovliga ambitioner och tillskjutna offentliga resurser för att höja kvaliteten i den svenska skolan.

Just för att ambitionerna insatserna är så höga tror jag dock att det finns en risk att man ängsligt tappar bort det lilla i det stora. Att ägna tid åt innehållsliga detaljer som berättelseavslut, är det där vi ska lägga krutet, blir kanske då den (PISA-)ängsliga tanken? Det är därför viktigt att komma ihåg att en liten fråga föder fler och större. Vad är det egentligen som gör en berättelse bra? Hur hänger det ihop med skrivande och skrivförmåga? Vad är kvalitet i skrivande och vad är kvalitet i läsande? Vad innebär det när PISA visar att elevers läsförmåga sjunkit (eller stigit)? Hur mäter man egentligen läsförmåga och vad kan storskaliga metastudier egentligen säga oss?

Sådana frågor – och många fler – har väckts under de tillfällen vi diskuterat lärarnas utforskande projekt, frågor som skärpt det kritiska tänkandet kring undervisning och, törs jag påstå, fått lärarna (och oss i STLS!) att bli mer medvetna kring undervisning. Och genom utvecklingsartiklar, konferensrapporter eller vår egen forskningskonferens kan vi också sprida vad lärarna initierar och driver. På det sättet kan man säga att STLS, tvärtemot att bortse från lärares lärande, genom att börja i de frågor lärare ställer sig, lägger grunden för en lärande utveckling. Det är i ett sådant sammanhang av utvecklande undervisningsutforskande som jag under den gångna terminen haft förmånen att delta.

Vill du som lärare också få utrymme och stöttning i att ställa dessa konkreta, praktiknära frågor till din undervisning, boka in vår informationsträff om forsknings- och utvecklingsprojekt, den 27 januari!

/Björn Kindenberg

Nu finns filmer och presentationer från Lärarnas forskningskonferens 2016 tillgängliga på Pedagog Stockholm. I år hade vi två keynote-föreläsningar som handlade om teori i praktiken.

Angelika Kullberg, docent i pedagogiskt arbete, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, inledde dagen med att tala om Vad görs möjligt att lära i en lektion? Lärares användning av en teori i planering och genomförande av undervisning. 

Senare på dagen presenterade Inger Eriksson, professor i pedagogik, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet, Learning Activity – ett didaktiskt redskap för utveckling av elevers teoretiska tänkande.

Nästa år räknar vi med att toppa årets framgångar. Du kommer väl? Lärarnas forskningskonferens – alltid på tisdag vecka 44.

//Jessica

Nu är det bråda dagar i SO-nätverket! Men härlig brådska: extrainsatta träffar med våra två FoU-projekt kring kulturmöten under Vikinga- respektive Stormaktstid, artikelskrivande, projektavslutning, och planerande av första forskningslektionen i de tre Ram-delprojekten om migration över Medelhavet. Det är fantastiskt stimulerande att få arbeta ihop med alla lärare i dessa projekt.

Idag påbörjas som sagt planeringen av den första forskningslektionen kring migration över Medelhavet. Att designa (eller utforma kanske vi säger på ren svenska?) undervisning är ett av de svåra kärnuppdragen i läraryrket. När vi utformar vår forskningslektion utgår vi ifrån kritiska aspekter av att analysera flyktingsituationen på Medelhavet, som vi identifierat genom att undersöka elevers sätt att förstå och hantera det innehållet, och vi tar utgångpunkt i variationsteori för att göra det möjligt för eleverna att få syn på just de kritiska aspekter som vi valt ut. Poängen är att få eleverna att förstå något särskilt, något som vi har skäl att tro är avgörande att få syn på.

Men hur ofta hinner vi som lärare planera lektioner så här genomtänkt, i den vanliga lärarvardagen? Det är förstås sällsynt att vi har tid att sitta ned tillsammans med kollegor och djupdyka i undervisningsproblem, även om man skulle önska det. Ändå är det viktigt att varje dag fundera över hur det man gör på lektionerna hänger ihop med VAD det är man vill att eleverna ska lära sig. Och vad man vill att eleverna ska lära sig, hänger förstås ihop med vad själva syftet med att studera det aktuella ämnet är. Varför ska man lära sig att analysera den aktuella flyktingsituationen – för att förstå människors drivkrafter och handlingsutrymme i allmänhet, för att utveckla en solidaritet med utsatta medmänniskor, eller för att kunna skapa ett samhälle som bättre än idag hanterar sådana här situationer?

Frågor värda att stanna upp vid, samtidigt som man tar en saffransbulle, och andas lite lugnar, såhär i brådskan inför jul…

/SO-nätverket:
Max, Mattias, Malin, Hans och Ann-Sofie

november

STLS mattenätverk gläds åt resultatet i TIMSS. Det återstår mycket att göra, men trenden är förhoppningsvis bruten. Och visst tror vi att praktiknära forskning och STLS har del i den positiva utvecklingen …

Bra jobbat alla mattelärare!

/Mattenätverket STLS

STLS matematiknätverk är ett av åtta projekt som beviljades medel av Skolforskningsinstitutet. Total sökte 122 projekt och vi är naturligtvis väldigt glada för att kunna få ägna de närmaste fyra åren åt att utforska hur undervisningen kan utformas så att eleverna ges rikliga möjligheter att utveckla förmågan att kunna föra och följa algebraiska resonemang. För att besvara frågeställningen kommer fyra Learning studies att genomföras i åk 1-3, 4-6, 7-9 och på ett yrkesprogram på gymnasiet. Syftet är att undersöka vad i undervisningen som främjar elevernas kunskapsutveckling samt vad som kan ses som tecken på framväxande algebraisk resonemangsförmåga och hur denna förmåga kan bedömas.

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Intresset var stort då Carolina Blomström, lärare på Grimstaskolan, presenterade erfarenheter från matematiknätverkets pilotprojekt som genomfördes förra året. En fullsatt sal fick lyssna på när Carolina visade en sekvens från sin undervisning där elever från åk 2 uttryckte resonemang av algebraisk karaktär. Även Sanna Wettergren och Jenny Fred, koordinatörer i nätverket, deltog i presentationen.

Förra årets pilotprojekt ligger som underlag för årets projekt, som också är inriktat på algebraisk resonemangsförmåga. Carolina är även delaktig i årets projekt där hon kan bidra med sina erfarenheter från förra året.

Carolina till vänster och Jenny till höger.

Carolina till vänster och Jenny till höger.

Fredagen den 28 oktober 2016 ägde Verner Gerholms licentiatseminarium rum på MND. Docent Eva Pettersson sammanfattade Verners arbete ”Matematiskt begåvade ungdomars motivation och erfarenheter av utvecklande verksamheter” på ett intressant och informativt sätt där vikten av det arbete gällande matematiskt begåvade elever som Verner genomfört belystes. Efter en givande diskussion där Verner på ett förtjänstfullt sätt besvarade Evas frågor meddelade professor Paul Andrews att arbetet godkänts och även han lyfte betydelsen av forskning inom detta område.Verner lic

oktober

IMG_3990

Angelika Kullberg, fil dr. och lektor vid Göteborgs universitet

Onsdag 24 augusti till fredag 26 augusti var vi på konferens i Göteborg med temat Different horizations: setting directions for phenomenographic research.

Syftet med konferensen var att utforska och diskutera kring fenomenografin och/eller varationsteorin och hur dessa kan användas som inramning och riktning inom olika forskningsdiscipliner inom utbildningsvetenskap.

Ference Marton, professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet, talade om hur lärare har kunskapen om vad det är eleverna har svårt med men det betyder inte att de har kunskap om elevernas sätt att förstå/se/uppfatta ett visst innehåll.

Även Mona Holmqvist Olander, docent vid Malmö högskola, talade om vikten av att utgå från elevernas perspektiv och inte bara själva ämnet i sig och lyfte frågan kring hur vi kan designa frågor som får eleverna att visa sina verkliga uppfattningar av ett fenomen/ett objekt.

Tuula Maunula, doktorand i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, utgick från själva undervisningssituationen och talade om hur elever öppnar upp för dimensioner av variation av aspekter avseende lärandeobjektet vilka tagits för givna av lärarna.

Samtliga ovanstående samt flertalet andra lyfte fram fenomenografin och variationsteorin som kraftfulla analysredskap dels för att få syn på elevers visade uppfattningar, dels för att och därmed kunna urskilja ett lärandeobjekts kritiska aspekter. Det är detta samt vikten av att det är i interaktion med eleverna som en urskiljning av kritiska aspekter bör ske som vi tar med oss in i vårt fortsätta arbete i matematiknätverkets ramprojekt.

Angelika Kullberg på bilden ovan kommer att en av key note talarna på Lärarnas forskningskonferens 2016!

/Jenny Fred & Sanna Wettergren

LFK2016

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste kommentarer

Kategorier