Visar inlägg med tagg:

10

mar

”Säg ett tal, vilket som helst!”

Postad av

Matematiknätverket driver ett ramprojekt som på ett övergripande plan handlar om att utveckla en undervisning som främjar elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang – från åk 1 till och med gymnasiet. Under läsåret (2016-17) jobbade vi inom nätverket tillsammans med lärarna Carolina Blomström (Grimstaskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) (åk 1–3) samt Marja Boman (Eriksdalsskolan) och Ami Nordeman (Rosenborgsskolan) (åk 4–6). I detta samarbete var fokus på att utveckla och pröva uppgifter och klassrumskommunikation med hjälp av learning study som ”vetenskapligt maskineri”.

En av frågorna för oss (lärare och forskare) handlar om att försöka ta reda på vad eleverna behöver lära sig för att de ska kunna argumentera algebraiskt utan att bestämma värdet på ingående variabler (lärandeobjektet). I en learning study är det viktigt att identifiera vilka kritiska aspekter eleverna behöver urskilja för att utveckla det önskade kunnande som uttryckts som lärandeobjekt. Att identifiera kritiska aspekter är många gånger ett ganska mödosamt arbete som kräver djupgående analyser av hur elever löser olika uppgifter och hur de resonerar i t.ex. en intervjusituation.

Vidare ska undervisningen designas så att det blir möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekter man identifierat. Detta handlar ofta om att designa uppgifter. Det krävs ofta flera forskningslektioner innan man kommer fram till vilka krav man behöver ställa på uppgifter och hur man kan arbeta med dem. Att på detta sätt arbeta med undervisningsutvecklande forskning är komplext men också spännande. Och så var exempelvis lyckan stor när vi efter flera timmars analys av olika videofilmade lektioner hör hur en elev i Marjas klass säger ”säg ett tal, vilket som helst” och inser att detta faktiskt kan tas som en indikator på ett urskiljande av en av våra kritiska aspekter (resultatet presenterades på Lärarnas forskningskonferens 2017). Det krävs alltså ett systematiskt utprövande i klassrummet och ett idogt samarbete mellan lärare och forskare för att utveckla kunskaper om vad eleverna behöver lära sig och för att förstå tecken på kunnande – gällande ett specifikt kunnande.

Inom STLS jobbar vi i våra olika nätverk och med våra olika projektformer sedan 2009 för att få fram ny kunskap av relevans för undervisningen. I dag talar många om praktiknära forskning och denna typ av forskning tillmäts allt större betydelse. STLS erbjuder en speciell modell för praktiknära forskning (som vi talar om som undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning). STLS har också uppmärksammats i Cecilia Christerssons utredning om praktiknära forskning. Läs mera här.  

Blomström, C., Boman, M., Ek, S., Gustavsson, A., Nordeman, A. (2017, oktober). Att synliggöra elevers förmåga att resonera algebraiskt. Lärarnas forskningskonferens, Nacka.

12

feb

De där strategierna igen…

Postad av

”Strategier fyller en viktig funktion i kommunikation över språk och kulturgränser. Men strategierna är ett medel, inte ett mål. De borde alltså ingå i vad vi lärare förväntas inkludera i undervisningen – det som bör bedömas är hur framgångsrikt eleverna kommunicerar.” (Helena von Schantz)

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk har vi de senaste åren haft flera projekt om strategier. Bakgrunden till vårt ramprojekt var just att de nya kurs- och ämnesplanerna lyfter fram användningen av strategier både i relation till de förmågor som ska utvecklas (och bedömas) och i det centrala innehållet.

Precis som Helena von Schantz skriver i ett blogginlägg som publicerades tidigare i veckan, väcker det frågan om medel och mål i språkundervisningen. De projekt vi har haft har samtliga tagit sin utgångspunkt i förmågan att använda strategier för att förstå och göra sig förstådd, men under arbetets gång har strategierna hamnat i bakgrunden. Det vi har landat i är att ”kunna använda strategier” i sig inte är ett relevant lärandeobjekt i en Learning study i språk. Däremot kan de utgöra en kritisk aspekt i relation till ett kommunikativt lärandeobjekt. Med andra ord är det viktigt att skilja på mål och medel. Förhoppningsvis kommer det att speglas i framtida kurs- och ämnesplaner.

/Jessica

23

nov

Konsten att förstå argumenterande text

Postad av

svensklärarenEtt av de lärardrivna projekten i nätverket för svenska och svenska som andraspråk har fått en artikel publicerad i det senaste numret av Svensklärarföreningens tidskrift Svenskläraren. Grattis Jenny, Anna och Dennis! På Pedagog Stockholm finns en presentation av forskningsprojektet. Genom att gå med i Svensklärarföreningen kan man beställa även gamla nummer av tidskriften; annars finns Svenskläraren att läsa på åtminstone vissa bibliotek.

Den aktuella artikeln, och projektet, handlar om mellanstadieelevers läsning av argumenterande texter. Den fråga lärarna ställde sig var vad det innebär att kunna läsa och tolka en argumenterande text. Lärarna menar att de tidigare oftast arbetat med skönlitterära texter, och när det gäller argumenterande texter har fokus gärna hamnat på att lära ut strukturer och modeller och inte på förståelsen.

Metoden som användes i undersökningen var en Learning study i tre cykler. I en Learning study identifieras ett lärandeobjekt, som enkelt uttryckt handlar om vad eleverna behöver kunna för att utveckla en viss förmåga, i detta specifika fall alltså förmågan att förstå argumenterande text. Lärandeobjektet formuleras alltid i relation till en specifik elevgrupp, vilket gör att lärandeobjektet kan ändras från det man inledningsvis formulerar. Så var det i denna undersökning, där lärarna först tänkte att det eleverna behövde urskilja var den bärande tesen i en argumenterande text. Det visade sig dock i förtestet att eleverna inte hade problem med detta, och lärandeobjektet omformulerades till att kunna identifiera argumenten i en text med en given tes.

Studiens resultat visar att de kritiska aspekterna, dvs. aspekter som verkar vara avgörande för elevgruppens lärande, var:

  • att urskilja vad ett argument är
  • att urskilja koppling mellan argument och tes
  • att kunna skilja på ett argument som stärker tesen och ett argument som inte stärker tesen
  • att urskilja att argument kan finnas i såväl början, mitt i som i slutet av texten
  • att urskilja att argument kan vara endast en del av en mening
  • att urskilja att argument kan bestå av mer än en mening

Jenny Fred är lärare, koordinator vid STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies) och doktorand inom Forskarskolan i Learning Study. Anna Neider är förstelärare i svenska, klasslärare och undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm. Dennis Olsson är klasslärare, undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm och har deltagit i tidigare Learning studies.

Anna-Maija

12

okt

I startgroparna på ett ramprojekt – att föra och följa matematiska resonemang

Postad av

algebra_PS_2

Matematiknätverkets första ramprojekt har nu äntligen kommit igång. De deltagande lärarna, Carolina Blomström, Åsa Eriksson och Annika Mörk, undervisar i matematik i olika årskurser och kommer från tre olika skolor i Stockholm stad.

Utgångspunkten i ramprojektet är förmågan att föra och följa matematiska resonemang i algebra. Syftet är att utforska vad det är elever behöver lära sig, i relation till olika åldrar, för att utveckla denna förmåga. Vidare önskar vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur elevernas kunskaper kan bedömas i relation till förmågan.

I ramprojektet använder vi Learning study som modell. Centralt i en Learning study är lärandeobjektet, vilket tar sin utgångspunkt i något som upplevs skapa problem i elevers lärande och/eller i undervisningen (Wernberg, 2009). Inledningsvis har vi i projektgruppen diskuterat kring just detta, dvs. de svårigheter vi upplever att elever har och de problem vi själva har upplevt när vi har undervisat inom området algebra.

Här följer några exempel på de svårigheter vi upplever att elever har:

  • att yngre elever ”bara” ser mellanrummet på tallinjen, ett emellan istället för ökar med två
  • att elever har svårigheter vad gäller att teckna ett uttryck
  • likhetstecknets betydelse
  • vilka regler som gäller för att räkna med bokstäver
  • att symbolen står för ett okänt värde
  • att samma samband kan beskrivas med olika symboler
  • att bokstäver i ett uttryck inte står för en enhet utan representerar en storhet

Här följer några exempel på de ”problem” vi har upplevt i undervisningen:

  • att eleverna inte förstår när vi undervisar i algebra
  • att inte undervisa konkret
  • att det är svårt att undervisa kring likhetstecknets betydelse

Vi har också påbörjat en första formulering av ett möjligt lärandeobjekt: Att kunna motivera/förklara/argumentera för relationen mellan ett algebraiskt uttryck och ett specifikt problem/en specifik situation.

Håll ögonen öppna på bloggen, så kommer ni att få ta del av hur vårt spännande utforskande fortskrider!   

/Jenny Fred  

Referens: Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet.

11

aug

ForskUL – vetenskapligt och praktiskt om undervisning och lärande

Postad av

ForskUL_nr15_300Nummer 15 av tidskriften Forskning om undervisning och lärande som kom ut i juni innehåller tre ämnesdidaktiskt intressanta artiklar. Alla tre handlar om vad det innebär att kunna det som undervisningen syftar till att eleverna ska lära sig. De ämnena som berörs är idrott och hälsa, naturvetenskap (biologi, fysik och kemi) och teater.

Gunn Nyberg skriver om praktiskt kunnande i ämnet idrott och hälsa. Artikeln heter Innebörden av att kunna ”house hop” – rörelsekunnande som kroppslig förståelse. Inom ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga, men vad begreppet rörelseförmåga innebär är oklart. Nybergs undersökning bidrar till att identifiera och beskriva praktiskt kunnande. Resultaten kan hjälpa lärare att diskutera och reflektera över vad det innebär att utföra en rörelse. Därigenom kan en vidare förståelse och beskrivning av praktiskt kunnande bli möjlig, vilket inte minst är viktigt i samtal med elever om deras utveckling i ämnet.

Även Pernilla Ahlstrands artikel ”Inte ett öga torrt” – en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning handlar om praktiskt kunnande. Det kan vara svårt för lärare att bedöma och ge återkoppling på elevers gestaltande förmågor. I studien har Ahlstrand bland annat stannat upp undervisningen och omedelbart, tillsammans med elever och lärare, reflekterat över känslor och kroppsliga förnimmelser som kan vara svåra att återskapa efteråt. I artikeln visas hur en praktisk, kroppslig och tyst förmåga i ett estetiskt ämne kan göras synlig och beskrivas.

Den tredje artikeln, Vad är det som gör skillnad? – vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia av Anna Vikström, behandlar begreppsuppfattning inom naturvetenskap. Svårigheter med att förstå begreppet materia kan vara en orsak till att elever har svårt att förstå naturvetenskapliga fenomen och processer. I studien visas hur lärare genom att använda variation i undervisningen på ett medvetet sätt kan underlätta elevernas förståelse. Variationen skapades genom att kontrastera begreppen materia och energi, genom att visa på samband mellan makroskopisk och mikroskopisk nivå och genom att fästa uppmärksamhet på mellanrummet mellan partiklarna.

Tidskriften Forskning och utveckling, ForskUL, har sedan 2013 omformats till en vetenskaplig tidskrift och ges ut elektroniskt. Läs även tidigare nummer!

Anna-Maija

22

jan

Grattis Roger till licentiatexamen!

Postad av

Roger.JPG

Fredagen den 9 januari försvarade Roger Fermsjö sin licentiatuppsats Rekonstruktion av logaritmer med tallinjer som medierande redskap. Professor Constanta Olteanu från Linnéuniversitet i Växjö var opponent på seminariet som hölls vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Uppsatsen behandlar undervisning av logaritmer, ett erkänt svårt undervisningsområde på gymnasiet. Metoden som används är Learning Study, men till skillnad från de flesta Learning studies användes inte variationsteori utan Davydovs lärandeverksamhet. Lite förenklat har logaritmer presenterats för eleverna på ett liknande sätt som de introducerades historiskt, som en transformering av multiplikation tal till addition. Den verksamma läraren kan med fördel läsa uppsatsen som fortbildning och inspiration till sin undervisning. För den som är mer intresserad av metod, teoribildning och Learning studies kan uppsatsen förstås som en utveckling av tidigare sanningar.

Här hittar du Roger Fermsjös licentiatuppsats Läs mer

17

jan

Phu, eh…sí! Vamos a hablar!

Postad av

På Nya Elementar i Bromma pågår ett ramprojekt som undersöker språkliga strategier i samtal på spanska. Hur gör eleverna när de lyckas delta i ett samtal på ett främmande språk egentligen? Hur gör människor i allmänhet när de övervinner språkliga barriärer och lyckas få fram det de vill säga?

Fredrika Nyström, lärare i svenska och spanska på skolan, studerar just nu rad för rad de inspelningar hon gjort med eleverna. Fram träder strategierna som klassificeras och sammanställs. Hur kommer mönstret att se ut? Hur pass funktionella är de strategier eleverna använder? Med informationen detta förtest i  en Learning Study visar, kan den första forskningslektionen planeras och genomföras. Ett par forskningslektioner till efter gemensam analys av utfallet borde kunna ge ny kunskap. Därefter kan vi lärare få fullödigare svar på hur den undervisning vi bedriver fungerar. Bit för bit byggs kunskapsinnehållet upp och skapar trygghet  på jobbet.

Fredrika på Nya Elementar deltar i nätverket Moderna språk och engelska och nu väntar vi med spänning på vad de andra delprojekten ska komma fram till. Det rör på sig bland språklärarna!

Hasta pronto!

Annika Nylén

6

nov

När språket inte räcker till

Postad av

image

Som min kollega Annika bloggade om för några månader sedan arbetar vi i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk med ett ramprojekt som handlar om förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr 11). Det övergripande syftet med projektet, som byggs upp kring tre delprojekt, är att precisera innebörden i förmågan i relation till olika innehåll och åldersgrupper och att utveckla undervisning och bedömning.

Just språkliga strategier verkar vara något som vi språklärare har behov av att diskutera i relation till de nya kursplanerna. I Skolverkets publikation Om strategier i engelska och moderna språk (2012) beskrivs strategier som ”ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation” (s. 1). Så vad innebär det egentligen att kunna använda en strategi?

Om vi söker stöd och svar i kursplanerna blir det inte direkt enklare. Strategier nämns både i en av förmågorna som ska utvecklas och som centralt innehåll i relation till reception, produktion, och interaktion. Vad är det för skillnad? Dessutom görs det i det centrala innehållet en skillnad mellan strategier (reception) och språkliga strategier (produktion och interaktion). Vad innebär det? Enligt kunskapskraven ska elever kunna ”välja och använda sig” av strategier. Hur bedöms det? Går det att separera förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd från förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift?

Våra delprojekt har nu börjat att avgränsa sina lärandeobjekt och samtidigt diskutera potentiella kritiska aspekter. Lärargrupperna arbetar med samma förmåga, men lärandeobjekten ser olika ut beroende på vilket innehåll som behandlas och elevgruppens förståelse. Något som har visat sig vara en utmaning är att avgränsa lärandeobjektet och nu hoppas vi att de förtest som genomförs i olika elevgrupper den här veckan kan hjälpa oss vidare.

Har ni frågor eller kanske svar? Hjälp oss gärna vidare genom att lämna en kommentar. Om intresse finns så har vi planer på att anordna ett öppet seminarium under våren för att presentera de olika delprojekten.

/Jessica B

29

sep

Att skriva gestaltande – eller målande?

Postad av

LighthouseHur kan vi utveckla vår undervisning och ”tänka nytt” – utan att falla tillbaka på gamla rutiner och invanda mönster? Våra skolämnen bygger på  många och långa traditioner och mycket sitter i väggarna. En del av det är ”beprövad erfarenhet”, men hur kan vi veta vad som är värt att bevara? Att genomföra småskaliga forskningsprojekt som Learning study kan bidra om vi anstränger oss och verkligen lyckas hitta kärnan i det vi vill att eleverna ska lära sig.

På nätverksträffen i Nässjö för lärare som intresserar sig för Learning study och variationsteorin presenterades en studie i svenska på mellanstadiet. Läraren som berättade om studien var en av flera som deltagit i planeringen och genomförandet av tre lektioner, där man försökt att få eleverna att få syn på det som med en Learning study-term kallas lärandeobjektet. Enkelt uttryckt betyder lärandeobjekt det eleverna ska lära sig.

Vad var då lärandeobjektet här? Jag börjar med bakgrunden till studien. Ofta väljer lärare ett lärandeobjekt utifrån vad som verkar vara svårt för eleverna att lära sig, eller annorlunda uttryckt: vad som är svårt för lärarna att undervisa om. Här valdes lärandeobjektet ut på grund av en ny skrivning i läroplanen Lgr11. Det nya som lärarna inte tidigare undervisat om var kunskapskravet ”De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar /—/”. Däremot hade de undervisat om ”målande” beskrivningar, och frågan var nu vad som är skillnaden. ”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en” blev arbetsnamnet på lärandeobjektet.

För att få en djupare förståelse av lärandeobjektet läste lärargruppen relevant litteratur om gestaltande beskrivningar, vände och vred på begreppet och diskuterade sedan möjligheten att göra det begripligt för de grupper i årskurs 4 och 5 som skulle delta i studien. Lärarna kom fram till att lärandeobjektet var alldeles för omfattande och att eleverna kanske inte ens riktigt förstod begreppet ”beskrivning”. Efter ytterligare diskussioner formulerades så lärandeobjektet: ”Att kunna ta ut personbeskrivningar ur en berättande text”, och det var dags att genomföra ett förtest. Det gör man i en Learning study för att kunna planera en effektiv lektion utifrån de kritiska aspekter man upptäckt i elevsvaren, dvs. sådant som just de här eleverna måste få syn på eller förstå för att närma sig lärandeobjektet. Förtestet var att i en berättande text stryka under ord som på något sätt beskrev huvudpersonen.

Av utrymmesskäl kan jag inte gå in på alla detaljer, men utifrån de kritiska aspekterna i elevsvaren planerades en lektion där det variationsteoretiska begreppet kontrastering användes för att få eleverna att förstå lärandeobjektet. Exempelvis fick eleverna se två liknande meningar varav den ena beskrev en person med ett adjektiv och den andra inte. I sedvanlig Learning study-ordning analyserades den första lektionen och en ny, utvecklad lektion planerades och genomfördes med en ny grupp. Sammanlagt genomfördes tre lektioner, och vi fick också ta del av tankar inför en tänkt fjärde lektion.

Det mest intressanta i presentationen var kanske lärarnas reflektioner efter genomförd studie. De talade om vikten av att hitta ”kärnan” i det vi ska undervisa om och att den ska framstå tydligt för eleverna. Lärarna fann att innehållet blev tydligare när de olika kritiska aspekterna behandlades separat. De menade också att det i ämnet svenska är svårare att hitta ”fristående” lärandeobjekt än exempelvis i matematik. Lärargruppen upptäckte att de inte talade samma språk när det gäller begrepp inom svenskämnet – kanske en anledning till svårigheten att hitta lärandeobjekt?

Min fundering efter den intressanta och väl genomförda presentationen är: Vad hade hänt om de behållit (delar av) det första lärandeobjektet (”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en”)? Det kändes som om lärarna ”retirerade” när de valde personbeskrivningar (som mest handlade om att använda adjektiv) istället för gestaltande beskrivningar. Det visade sig också att eleverna faktiskt strök under gestaltande beskrivningar som (av misstag?) smugit sig in i för- och eftertestet. Även om det förstås är viktigt att undervisningen inte ligger på för hög nivå, är motsatsen möjligen ett ännu sämre alternativ? Kanske handlade det här om lärarnas egen osäkerhet inför ett obekant begrepp? Jag hoppas och tror att lärargruppen går vidare och tar sig an gestaltande beskrivningar – elever behöver utmaningar i undervisningen!

Anna-Maija Norberg

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier