Visar inlägg med tagg:

SundlerMaria Sundler är lärare på Nya Elementar i Bromma, och har deltagit i ett STLS-projekt om grundskolans naturvetenskapliga undervisning.  Maria har nu fått sin artikel publicerad i tidskriften Forskning om Undervisning och Lärande.

Maria påbörjade projektet som en del av sin roll som NT-utvecklare i Stockholm stad, och valde att tillsammans med sina kollegor genomföra en Learning Study med syfte att undersöka elevers förståelse av växthuseffekten. Studien visar flera kritiska aspekter som är viktiga att ta hänsyn till i undervisning för att eleverna ska få en mer kvalificerad förståelse av växthuseffekten. Studien indikerar att elevernas förståelse för modeller som en förenkling av verkligheten är central. Vidare visar studien på betydelsen av att i undervisning illustrera atmosfärens uppbyggnad, och att särskilja naturlig växthuseffekt från den mänskligt förstärkta. 

Maria menar att deltagandet i forskningsprojektet har bidragit till viktiga insikter om hur forskning går till. Maria poängterar också hur värdefullt det är att få möjlighet att reflektera över sin egen undervisning och hur lärare kan skapa goda förutsättningar för eleverna. 

Du kan läsa hela Marias artikel här.

I december 2017 utgav Lärarförlaget antologin ”Yrkesdidaktiken mångfald” som är resultat av ett flerårigt samarbete kring en forskarskola i yrkesämnenas didaktik mellan olika lärosäten i Sverige, vilket inbegriper Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Södertörns högskola, och med Stockholms universitet som värd. Forskarskolan startade hösten 2011 och var ett led i regeringens satsning att öka antalet yrkeslärare med forskarutbildning. Bokens redaktörer, Viveca Lindberg, Andreas Fejes och Gun-Britt Wärvik har tillsammans med nyckelpersoner från de andra lärosätena bidragit till det framgångsrika resultatet av forskarskolan.

Totalt 14 lärare bidrog till att berika forskningsfältet genom sitt fokus på olika frågor som relaterade till undervisningen på yrkesprogram. Lärarna benämndes samverkansdoktorander, vilket innebär att de till 20 %, dvs. motsvarande en arbetsdag i veckan, arbetade kvar i skolan under tiden för sina studier. Fördelen var att lärarna behöll en förankring till verksamheten de forskade om.

De yrkesprogram som representerades var Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Hantverksprogrammet, Mediaprogrammet, Naturbruksprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet (för mer utförlig information kring uppsatsämne, se Andreas Fejes blogg www.vuxenpedagogik.com). Flera av dessa lärare har fortsatt på sin forskarutbildning till doktorandnivå, vilket också visar på ett behov av mer forskning inom yrkesutbildning.

Antologin är ämnad för yrkesverksamma lärare, skolledare, lärarutbildare, handledare för och studenter på yrkeslärarprogrammet. Den innehåller bidrag från licentianderna som knyter an till deras licentiatuppsatser, vilka bidrar till att synliggöra fältet yrkesdidaktik för omvärlden såväl som behovet av mer undervisningsnära forskning avseende yrkeskunnande.

Mer information om antologin från Lärarförlaget och ett smakprov finns på följande länk: https://lararforlaget.se/bocker/yrkesdidaktikens-mangfald/ 

Bild antologi-ny

Bildtext: Antologins omslag

I likhet med forskarskolan, har även Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) ambitionen att synliggöra och sprida kunskap från lärarledd undervisningsutvecklande forskning inom bland annat gymnasial yrkesutbildning, vilken leds inom nätverket för yrkes och karaktärsämnen. För närvarande pågår två FoU-projekt i samarbete, ett på Vård och omsorgsprogrammet och ett på Naturvetenskapsprogrammet, genom Learning study. Lärandeobjektet för båda program är elevernas lärande kring processer, vilket belyser att lärandeobjekt oftast är en gemensam fråga och därav viktigt att undersöka för att sprida kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att främja elevernas lärande och kunskapsutveckling.

Maria Christidis

Har böcker ett budskap? Det är en inte helt lätt fråga att besvara: Har Robinson Kruse ett budskap och vilket är i så fall det? Att ”ensam är stark”? Eller har den flera ”budskap”? Kanske vill den säga att vi blir människor först när vi träffar andra människor? Eller har den ett tidstypiskt, idag rasistiskt, budskap om den vite mannens överhöghet?

Sådana här frågor är en typ av frågor vi ställer oss i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk, i sammanhanget av att vi är i färd med att formulera en forskningsplan för ett så kallat ramprojekt (så kallat eftersom flera lärare, tillsammans eller oberoende av varandra kan ingå inom den ram som projektets syfte och forskningsfrågor ger).

En andra typ av frågor rör undervisning som rör berättande texters budskap eller, med gymnasiets kursplaneformuleringar, narrativers tematik. Hur undervisningen utformas så att den hjälper elever utveckla förmågan att läsa och analysera skönlitteratur, just när det kommer till texters budskap?

Textens budskap kan i kursplanernas formuleringar vara antingen tydligt framträdande, finnas mellan raderna, eller vara dolda och de kan kopplas till läsarens (elevens) egna erfarenheter, eller omvärldskunskap.

Det gör det inte lättare att besvara frågan om budskapet i berättelsen om Robinson Kruse. Finns det ”mellan raderna”? Eller är det ”dolt”? Men i ett undervisningssammanhang kan det, kanske, vara till ledning att budskapet finns där?

Detta att budskapet ”finns” så att säga ”inuti” i texten, färdigt att plockas fram, är ett synsätt som kritiserats. Svenskämnesdidaktikforskarna Stefan Lundström, Lenda Manderstedt och Annbritt Palo menar att föreställningar om texters budskap står för en teknisk syn på läsning, där budskapet är ett ting och inte en upplevelse. Lundström, Manderstedt och Palo sätter den tekniska litteratursynen i samband med den mål- och mätningsinriktade, marknadsanpassade skolan.  Nog är det en svindlande tanke att ett målstyrningssamhälle på ett så subtilt sätt genom undervisningen påverkar individens egen läsning av de berättelser som omger oss, och därmed i förlängningen formar individen själv?

Till sådana filosofiska djup kommer vi kanske inte fullt ut i ramprojektet. Trots allt har ju texter budskap åtminstone i de styrdokument som styr undervisningen. Men frågan om vilken innebörd ”budskap” har kommer förstås också styra vår undervisning.

Det leder oss in på den tredje typ av frågor som vi i nätverket nu ställer oss, nämligen forskningsfrågor som rör undervisning om texters budskap. Forskningsfrågor tenderar att formuleras om både en och två gånger, så vi ska här inte ännu ge oss på olika konkreta formuleringar, men de kommer att vara riktade mot en övergripande fråga som handlar om att förstå vad som gör en undervisning om texters budskap framgångsrik.

Är du lärare i svenska eller svenska som andraspråk och har tankar om detta som rör undervisning kring berättande texters budskap?

Vårt forskningsprojekt (av den typ vi alltså kallar ramprojekt), Budskap bortom raderna, är i så fall något för dig att delta i!

Ett forskningsprojekt läggs upp kring syfte, frågeställningar, en viss metod för materialinsamling och analys och en beskrivning av de slutsatser som kan dras av resultatet. I denna process kan du som lärare ingå på så vis att du på något sätt dokumenterar din undervisning (till exempel genom att spela in den, även om det förstås också finns andra dokumentationsmetoder) för att ge oss i nätverket underlag för analys och för att kunna besvara projektets forskningsfrågor.

Du behöver alltså inte vara ”fullfjädrad forskare” för att delta, men gärna ”nyfiken på forskning”. Forskningsfrågor, analysmetoder och teoriunderbyggnad kommer att ges av oss som koordinerar projektet (undertecknade), men forskningsgenomförandet kommer att ske i dialog med dig och andra deltagande lärare.

Vi hoppas att projektet ska bidra till ett utvecklat yrkesspråk för oss lärare, i de didaktiska frågor som rör texters budskap. Och vi hoppas förstås att du vill vara med!

Ann Ohlsson

Anna-Maija Norberg

Björn Kindenberg

Koordinatorer i ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk, STLS

Idag fick jag sorgebudet att professor emeritus Lars Lindström, vars inspirerande tankar och texter om lärande i estetiska ämnen jag mötte för första gången när jag gick på Lärarhögskolan i Stockholm, lämnade oss denna vecka, den 31 januari. Lars forskningsarbeten har betytt mycket framför allt för utvecklingen av bedömning av estetiska lärprocesser. Han var t.ex. en av de första som introducerade portföljbedömning i bildämnet i Sverige (Portföljen som examinationsform. Ett socialt-konstruktivistiskt utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, från 1997). Ett av hans stora bidrag i allmänhet var översättningen och redigeringen av didaktikern Comenius Orbis Sensualium Pictus: den synliga världen, ett arbete som av många beskrevs som en kulturgärning då den publicerades 2006.

För bara en vecka sedan satt jag på ett litteraturseminarium och diskuterade hans artikel ” Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd” i Kritisk utbildningstidskrift nr 133/134 från 2009. Vi diskuterande om och hur hans fyrfältsmodell om estetiska lärprocesser kan hjälpa oss att förstå, få syn på, pröva och analysera undervisningsdesign och elevuppgifter i estetiska ämnen. Om en uppgift designas för att bidra till ett konvergent lärande ”om” eller ”med” ämnet, hur ska den då vara formulerad och vad ska bedömas? Och om uppgiften är tänk att utveckla ett mer divergent lärande ”i” eller ”genom” ämnet, hur tar den sig uttryck då?

Jag tänker att det bästa vi kan göra för att minnas och hylla Lars är att hantera och pröva hans idéer, texter och didaktiska redskap han presenterat för oss. I STLS praktisk-estetiska nätverk har vi ett ram-projekt med namnet Språket i ämnet och ämnet i språket som jag skrev om här i bloggen i höstas. Liksom Lars vill vi i projektet studera och få ett grepp om det ämnesspecifika kunnandet för att möjliggöra lärande hos eleverna. Lars Lindström menar att det är viktigt att få syn på och få begrepp för såväl den rationella kunskapen som de estetiska uttrycken i ett ämne. I artikeln i länken ovan skriver han:

För att utvecklas på ett allsidigt och harmoniskt sätt, måste individen tillägna sig olika formspråk. Följaktligen bör en skola för bildning ge utrymme för skilda språkformer, till exempel den verbala, den musikaliska, den kroppsliga, den bildmässiga och tings- framställande formen, likaväl som vardagsspråket, det poetiska språket och det vetenskapliga språket.

Hur vi förstår och hanterar olika aspekter av våra ’ämnesspråk’ är upp till oss lärare att fortsätta studera och utveckla.

Farväl Lars, och tack för de begrepp och koncept du gett oss att pröva vidare!

Jenny Frohagen

Koordinator i det praktiskt-estetiska ämnesnätverket

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier