Visar inlägg med tagg:

okt

Eld, lågor och undersökningsbara frågor på NO-Biennalen i Göteborg

Postad av

2017-10-13 11.30

På NO-Biennalen i Göteborg fick jag möjligheten att representera STLS. Under en workshop om att ställa naturvetenskapligt undersökningsbara frågor berättade jag om arbetet i STLS och speciellt det ram-projekt vi har inom Nv-nätverket, där vi arbetar med att förstå förmågan att ställa vetenskapliga frågor och hur undervisningen kan designas för att eleverna ska kunna få utveckla denna förmåga. Deltagarna i workshopen delade med sig av problem, hinder och även möjligheter i arbetet med denna förmåga. Något som diskuterades var bland annat hur vi presenterar det naturvetenskapliga arbetet för eleverna i skolan där varje moment: frågeställning, metod, resultat osv behandlas isolerade från varandra. Det öppnar inte nödvändigtvis upp för att ändra frågeställning eller metod under arbetets gång. Deltagarna fick ställa frågor utifrån vetenskapliga fenomen för att sedan testa några av de verktyg eleverna behöver för att utveckla förmågan. Som naturvetenskapligt fenomen fick en av deltagarna tända eld på min hand. Med mig hem ifrån NO-Biennalen tar jag många roliga experiment, didaktiska ideér, nya kontakter och tack vare vattnets höga värmekapacitet även min hand 🙂

Sebastian Andersson

feb

Engagerande kemilektor får prestigefull medalj!

Postad av

2017-02-03 16.41

Ja så lyder titeln på ett glädjande pressmeddelande från Svenska Kemisamfundet den 26 januari i år. Utmärkelsen i fråga är den prestigefyllda Gunnar Starck-medaljen som delas ut framstående pedagogisk verksamhet på kemins område. Kemilektorn i fråga, det är ingen mindre än Helena Danielsson-Thorell från Kungsholmens gymnasium. Klingar namnet bekant? Tänkte det. Helena är disputerad i kemi, har mångårig undervisningserfarenhet och är medförfattare till den sprillans nya läroboken Reaktion Kemi – ett nytänkande läromedel som engagerar. Och på tal om engagemang, du som följer med lite i den NV-didaktiska skolforskningen vet säkert redan att Helena också varit med och bedrivit undervisningsutvecklande forskning inom ramen för STLS. Till Svenska Kemisamfundets reporter säger Helena såhär om att delta i STLS:

“– För mig var det väldigt betydelsefullt att vara med i det här projektet. Man lär sig mycket varje gång när man sitter och jobbar med materialet och diskuterar. Det kändes som att vi kom något på spåren, lite av en slump, som man gör i forskning. Hon anser att studien har gett henne större respekt för vad det innebär att vara elev, vilket hon också har tagit med sig till sin egen undervisning.”

Tycker du också att det här med praktiknära forskning verkar viktigt och spännande rekommenderar jag att du ska göra som Helena- ansök om att få delta! För dig som undervisar i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet eller i grundskolan finns det just nu möjlighet, att tillsammans med en kollega, ansöka till projektstarten hösten 2017. Mer information hittar du här.

Och såklart- STORT grattis Helena!

/Jonna Wiblom

Koordinator, NV-nätverket

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

okt

Forskarfredag

Postad av

2016-10-07 14.20

Den årliga vetenskapsfestivalen Forskarfredag gick av stapeln på Debaser Medis sista fredagen i september. Och NT-nätverket var ju så klart där! Här mötte vi elever och lärare som tog del av spännande forskning, utställningar och prova-på-experiment.

Vi befann oss i Lärarhörnan där vi informerade om STLS. Här stod även representanter från IFous och Skolforskningsinstitutet.

Dagen avslutades med Forskar Grand Prix där forskare tävlade i att på bästa sätt presentera sin forskning på ett så snabbt, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. David Unnersjö–Jess från KTH var den som vann och tog sig vidare till riksfinalen senare i höst. Han fick högst poäng av de tävlande där poängen gavs av en expertjury och av de mentometerknappande eleverna i publiken. Unnersjö-Jess berättade om sin forskning kring hur vi kan förstå njurens funktion med hjälp av ljusmikroskopi. Forskar Grand Prix är ett sätt att sprida och uppmärksamma viktiga forskningsresultat, på ett spännande och ett lättsamt sätt.

apr

Small Talk med Cecilia Dudas

Postad av

2016-04-22 16.21

En regnsolig aprildag tog jag en kaffe med min forskande kollega Cecilia Dudas på Utbildningsförvaltningen. Cecilia undervisar i kemi på Globala gymnasiet i Stockholm och är licentiand i forskarskolan NaNo sedan hösten 2015. Jag passade på att ställa lite frågor om Cecilias studie och om att forska i praktiken.

Vad handlar din studie om?

Jag fokuserar kemiundervisning på gymnasiet och vilket lärande som blir möjligt om man tar avstamp i samhällsfrågor med ett kemiinnehåll. Jag vill också utforska vilka kunskaper i kemi eleverna kan komma att behöva för att diskutera och ta ställning i sådana frågor.

Kan man säga att du har ett medborgarbildande perspektiv på undervisning och lärande?

Ja, absolut. Man kan säga att en utbildning som syftar till medborgarbildning handlar om att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor som blir relevanta för aktivt deltagande i ett föränderligt samhälle.

OK. Men lite mer konkret. Hur undersöker du detta?

Jag genomför en designstudie tillsammans med två andra kemilärare på en gymnasieskola. Tillsammans håller vi på och utvecklar en undervisningssekvens där elevgrupper resonerar om olika batteriers lämplighet i olika sammanhang. Eftersom designstudier möjliggör att genomföra undervisning i flera cykler så är arbetet just nu inriktat på att genomföra en första intervention. Tanken är att resultatet av den interventionen ska styra designen för nästa cykel och så vidare.

Intressant! Men hur blir det här forskning? Det låter ju som att ni gör det som lärare gör varje dag?

Ja, det är ju faktiskt en viktig fråga. Jag skulle säga att en central skillnad mellan det som skulle kunna förstås som praktikutveckling eller kanske lärarfortbildning är att forskning också gör vissa anspråk på att bidra till ett vidare kunskapsbygge inom ett visst fält. Med det menar jag att resultatet av min studie inte bara syftar till att utveckla undervisningen på skolan där studien äger rum, utan att vi också ska kunna säga något undervisning och lärande som får betydelse i ett större perspektiv.

Nu har ju du ganska nyligen påbörjat dina forskarstudier, men har du redan nu förändrat ditt sätt att se på lärande och undervisning?

Jomen det har jag. Nu såhär i början av mina forskarstudier så har det ju varit ganska mycket fokus på att läsa kurser och jag har fått ta del av en hel del ämnesdidaktisk litteratur. Ju mer jag har fördjupat mig i studier som på olika sätt problematiserar ställningstagande och argumentation i kemiundervisningen, desto mer inser jag hur ytligt jag egentligen behandlat det i min egen undervisning. Jag tänker att det också säger någonting om vilka förutsättningar man som lärare har att reflektera över sin praktik och att utveckla undervisningen. Det känns verkligen roligt att jag fått den här möjligheten.

Tack för pratstunden Cecilia och lycka till!

/Jonna

jan

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Postad av

2016-01-13 09.39

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

okt

Konferens i Seattle, USA

Postad av

2015-10-01 11.08

Att åka på konferens och möta andra forskare ingår i arbetsuppgifter forskare har, det hade jag inte riktigt koll på innan jag påbörjade mina forskarstudier. Nu har jag i alla fall deltagit på min första konferens och den gick av stapeln i Seattle, USA. Att få besöka en stor konferens inom ”Technology and Engineering”, där alla möts som arbetar och forskar med utbildning inom teknik, från förskola upp till högskoleutbildningar, var
intressant och mycket lärorikt. ASEE står för American Society for Engineering Education och deltagare var personal från högskolor, olika fakulteter, lärarstudenter, forskarstudenter, representanter för industri och näringsliv
samt lärare i grundskola och gymnasium ifrån hela USA. Det fanns även ett
antal högskolor representerade från andra länder, som KTH. Lärare i USA går under benämningen K-12, det vill säga de undervisar barn från förskola (kindergarten) upp till och med gymnasium (high school, år 12). Lärarna vilka besökte ASEE undervisar inom STEM-ämnena, science, engineering, technology och mathematics.

Över 350 olika sessioner fanns att besöka och mer än 1400 forskningsbidrag presenterades under veckan. Ett välfyllt program kan man konstatera. Jag
besökte flera seminarier med fokus inom K-12 området. Att möta forskare och
höra kring deras forskning, vilka har liknande frågeställningar som en själv inspirerar att fortsätta inom området man forskar kring.

Förutom en intensiv vecka så hann jag och mina kollegor på KTH att besöka Seattles sevärdheter. Här hade man Världsutställning 1962, och byggde till den en Monorail och Space Needle tornet, Seattles kända siluett. Kändes lite som att förflyttas “tillbaka till framtiden”. Vidare finns ett fantastiskt flygmuseum att besöka.

Birgit

aug

ForskUL – vetenskapligt och praktiskt om undervisning och lärande

Postad av

2015-08-11 09.06

Nummer 15 av tidskriften Forskning om undervisning och lärande som kom ut i juni innehåller tre ämnesdidaktiskt intressanta artiklar. Alla tre handlar om vad det innebär att kunna det som undervisningen syftar till att eleverna ska lära sig. De ämnena som berörs är idrott och hälsa, naturvetenskap (biologi, fysik och kemi) och teater.

Gunn Nyberg skriver om praktiskt kunnande i ämnet idrott och hälsa. Artikeln heter Innebörden av att kunna ”house hop” – rörelsekunnande som kroppslig förståelse. Inom ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga, men vad begreppet rörelseförmåga innebär är oklart. Nybergs undersökning bidrar till att identifiera och beskriva praktiskt kunnande. Resultaten kan hjälpa lärare att diskutera och reflektera över vad det innebär att utföra en rörelse. Därigenom kan en vidare förståelse och beskrivning av praktiskt kunnande bli möjlig, vilket inte minst är viktigt i samtal med elever om deras utveckling i ämnet.

Även Pernilla Ahlstrands artikel ”Inte ett öga torrt” – en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning handlar om praktiskt kunnande. Det kan vara svårt för lärare att bedöma och ge återkoppling på elevers gestaltande förmågor. I studien har Ahlstrand bland annat stannat upp undervisningen och omedelbart, tillsammans med elever och lärare, reflekterat över känslor och kroppsliga förnimmelser som kan vara svåra att återskapa efteråt. I artikeln visas hur en praktisk, kroppslig och tyst förmåga i ett estetiskt ämne kan göras synlig och beskrivas.

Den tredje artikeln, Vad är det som gör skillnad? – vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia av Anna Vikström, behandlar begreppsuppfattning inom naturvetenskap. Svårigheter med att förstå begreppet materia kan vara en orsak till att elever har svårt att förstå naturvetenskapliga fenomen och processer. I studien visas hur lärare genom att använda variation i undervisningen på ett medvetet sätt kan underlätta elevernas förståelse. Variationen skapades genom att kontrastera begreppen materia och energi, genom att visa på samband mellan makroskopisk och mikroskopisk nivå och genom att fästa uppmärksamhet på mellanrummet mellan partiklarna.

Tidskriften Forskning och utveckling, ForskUL, har sedan 2013 omformats till en vetenskaplig tidskrift och ges ut elektroniskt. Läs även tidigare nummer!

Anna-Maija

maj

Seminarium med Jill Adler på Göteborgs universitet

Postad av

2015-05-22 15.58

Jill Adler kommer från University of the Witwatersrand i Johannesburg, Sydafrika och Kings College i London och har i år tilldelats utmärkelsen Svend Pedersen Lecture Award. Sedan 2005 har dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm delat ut Svend Pedersen Lecture Award till en framstående forskare inom naturvetenskapsämnenas didaktik.

Seminariets fokus var matematiklärares professionella utveckling. Vilka matematiska och pedagogiska kunskaper i relation till undervisning behöver en framgångsrik lärare? Jill framhöll hur både matematiska kunskaper och pedagogiska kunskaper är viktiga och att de bör av läraren ses i relation till varandra och bör båda utgöra ramverket för planeringen och utformningen av undervisningen. En framgångsrik lärare har förmågan att ”unpack the learning object” och att använda variation som verkningsfullt redskap för att möjliggöra lärande.

Jill framhöll vikten av sprida forskning i praktiken och att det inte endast stannar vid att vara en teori. Hon ville hitta funktionella modeller för det goda lärandet som är användbara i praktiken och även som grund i lärarfortbildningen. Jill lyfte även fram betydelsen av det matematiska språket och hur man går från det vardagliga till det matematiska språket. Hon talade om att med ett gemensamt språk kan vi inte bara tala med varandra utan också agera tillsammans. Vidare lyfte hon fram interaktionen mellan lärare och elever.

/ Jenny Fred

feb

Sugen på att forska? Sök forskarskola!

Postad av

2015-02-25 19.57

Den gemensamma nämnaren för oss som bloggar här på Forskning i praktiken är att vi är lärare som går eller har gått forskarskola som leder till licentiatexamen. Nu finns det nya möjligheter för lärare i Stockholms stad att söka platser i följande forskarskolor:

NaNo – Nationella forskarskolan i didaktisk modellering för lärare i naturvetenskap
QUEST – Kvalitet, effektivitet och status i teknikutbildningen
Learning Study (med inriktning svenska eller svenska som andraspråk alternativt moderna Språk)
Lic FontD – Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
Naturvetenskapernas och teknikens didaktik – Lunds universitet

De lärare som antas får en tredelad tjänst där 50 procent utgörs av studier, 40 procent av undervisning och resterande 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Sista ansökningsdag är den 22 mars (obs! nytt datum) och mer information om forskarskolorna, behörighet och ansökan finns här

/Jessica B

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg