Aktuellt

2022

april

Att lärare beforskar sin egen undervisning är viktigt. I styrdokument av olika slag kan man märka en förstärkning av den välkända frasen ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” – och vikten av att skolan vilar på densamma.

Även om det är en vällovlig tanke, så är det naturligt att det också finns olikheter mellan två så olika verksamheter som skola och forskning. På den här bloggen har vi ibland tagit upp hur sådana olikheter kan leda till att man som lärare respektive forskare lägger olika innebörd i en och samma term, och därmed till det som med en språkvetenskaplig term kan kallas ”falska vänner”.

I det här inlägget tänkte vi ta upp en sådan falsk vän, nämligen ordet ”resultat”.

När lärare och forskare tillsammans forskar och utvecklar undervisning, kallar vi det inom STLS ibland undervisningsutvecklande forskning (en mer allmänt spridd beteckning torde vara forsknings- och utvecklingsprojekt). I någon bemärkelse ikläder sig såväl deltagande ”lärare” som ”forskare” (STLS-koordinatorer), i ett gemensamt undervisningsutvecklande forskningsprojekt, båda rollerna; man är ”lärare” och ”forskare”).

Även om rollerna för deltagande individer går i varandra, och ibland sammanfaller, så betyder ordet ”resultat” ändå inte samma sak inom verksamheterna ”skola” och ”forskning”.

I skolsammanhang tänker man vanligtvis på ordet resultat som ett antingen/eller. Lite förenklat: Om eleverna lär sig det de ska så har undervisningen ”gett resultat”. Om eleverna inte lär sig något så har undervisningen ”inte gett resultat”.

Som lärare är det alltså intuitivt att tänka sig att en studie av undervisning går till så att man utformar en viss aktivitet, låt säga en bildstödsaktivitet som ska öka elevernas förförståelse inför läsning av en text, och sedan testar om aktiviteten ”gav resultat” (läsförståelsen ökade, jämfört med läsning där eleverna inte gjort bildstödsaktiviteten).

I sammanhang av forskning så är ett resultat däremot inte en effekt av en viss typ av undervisning. Ett ”resultat” är istället, och helt enkelt, svaret på en forskningsfråga. Forskningsfrågan måste därför vara utformad så att den faktiskt går att besvara (vilket vi skrivit mer om i ett tidigare inlägg). Forskningsfrågan kan till exempel vara ”Ökar elevernas elevernas läsförståelse om de genomför en förförståelseaktivitet med bildstöd?”

I förstone kan det verka som att detta är exakt så som man som lärare intuitivt skulle tänka sig studien; det är en fråga som kan besvaras, med ett enkelt ja eller nej. Om vi antar att elevernas läsförståelse i den här (påhittade) studien ökade, så skulle dessutom skillnaden i valör i ordet ”resultat” bli hårfin.

Men om vi antar att läsförståelsen inte ökade, så blir det tydligt att man som lärare och forskare lägger väldigt olika betydelse i ordet resultat. För läraren skulle undervisningen då ”inte ge något resultat”, men för forskaren skulle den fortfarande ha gett ett (forsknings-)resultat (som kanske också skulle vara ett intressant resultat, just för att det inte stämde med förväntningarna).

Undervisning som inte ger något resultat kan alltså vara ett mycket spännande resultat för forskning om undervisning, för att spetsa till det.

De här olika perspektiven är viktiga att medvetandegöra sig om i undervisningsutvecklande forskningsprojekt. Särskilt som rollerna där, som nämnts ovan, tangerar, växlar och överlappar varandra.

Författat av Björn Kindenberg


En avslutande brasklapp: den beskrivning av en tänkt läsförståelsestudie som skisserats i inlägget är oerhört schematisk och i första hand tänkt att pedagogiskt illustrera skillnaden lärar-/forskarperspektiv. Det är exempelvis, av skäl som framskymtar i inlägget, sällan produktivt att arbeta med en sådan enkel ja/nej-hypotes som den som här använts som exempel. Det kanske också ska förtydligas att oaktat lärar- eller forskarroll, så är naturligtvis alla som är involverade i undervisningsutvecklande forskning i första hand intresserade av att deltagande elevers förståelse och kunskaper utvecklas genom den undervisning som studeras, oavsett om detta genererar ”intressanta (forsknings-)resultat” eller ej.

 

Bild: Christoph Schütz, Pixabay

Skriftbruk är det vi läser, det vi skriver men också de samtal och diskussioner vi för baserade på text. I yrket, t ex inom vård och omsorg är skriftbruk de arbetsuppgifter som kan handla om att dokumentera, att läsa patientjournaler men också att diskutera patientfall med kollegor som också deltar i vården av hen. I skolan utvecklar eleverna ett yrkesrelaterat skriftbruk genom sin utbildning, dvs. genom undervisningen i skolan men också genom sitt arbetsplatsförlagda lärande, APL. Eleverna får arbeta med centrala texter för sitt framtida yrke, vilket inom vård och omsorg kan vara dokumentation, instruktioner och metodböcker etc. Eleverna får tillgång till dessa texter från lärarna, men kommer även i kontakt med dem under sin APL. Liknande exempel på skriftbruk finns också inom andra yrken än vård och omsorg. Skriftbruk är med andra ord högst närvarande i och relevant för alla yrken.

Genom arbetet med skriftbruk utvecklar eleverna även sitt yrkesspråk, dvs. genom att läsa, skriva och samtala om yrkesrelaterade texter. Texten och det resonemang som förs kring texten förmedlar, förankrar och förstärker hos eleverna bruket av yrkesrelaterade termer och begrepp. Det eleverna pratar om blir också det eleverna använder för att prata med i den specifika kontexten. Således arbetar vi med att utveckla ett yrkesspråk på samma sätt som vårt vardagliga språk eller akademiska språk.

Hälsningar,

Maria Christidis – nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Ramprojektet i engelska och moderna språk undersöker hur kollaborativt skrivande kan användas för att utveckla elevers skriftliga produktion. Under projektets första år har vi haft två projekt: ett i engelska och ett i spanska.

I engelska har undervisningen och elevernas gemensamma skrivuppgift handlat om en ”how to-text” som på ett  informellt och humoristiskt sätt informerar om olika samhällsföreteelser eller trender. I analysen har vi valt att fokusera på den del av textens struktur som utgörs av en fråga (som fungerar som underrubrik) som följs av ett förklarande stycke med en inledande topic sentence. Hur introduceras de här delarna i undervisningen? Hur samtalar eleverna om dem? Vad händer i skrivprocessen och vad påverkar den färdiga texten?

I spanska har eleverna arbetat med sagor och fått i uppgift att skriva en ny saga som följer en traditionell struktur med Inledning – Problem – Lösning – Slut. För att avgränsa analysen tittar vi speciellt på inledningen med miljöbeskrivningar och introduktion av huvudpersoner.

Vi har använt oss av skärminspelning som datainsamlingsmetod, vilket innebär att vi kan följa hur texten växer fram på skärmen och se vilka digitala hjälpmedel som eleverna använder. Inspelningarna fångar också elevernas samtal med varandra.

Vill du vara med? 

Nästa läsår fortsätter projektet med nya texter och nya deltagare. På vår hemsida kan du läsa mer om projektet och hur du anmäler dig. Sista anmälningsdag är 21 april.

/Ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk

Att vara med i ett ramprojekt kan bli ett första steg mot att – i stora kliv – utveckla undervisningen tillsammans med andra: lärare, forskande lärare, doktorander och forskare.

Du kan ansöka fram till och med onsdag 21 april.

https://esmaker.net/nx2/s.aspx?id=cd5d1d811b02

Nedan beskrivs respektive nätverks ramprojekt för läsåret 2022/2023

  • Kollaborativt skrivande i engelska och moderna språk
  • Formulera och lösa matematiska problem, tekniska lösningar i teknikämnet
  • Systematiska undersökningar i naturvetenskap
  • Återkopplingspraktiker i PREST-ämnena
  • Visuell litteracitet i SO-ämnena
  • Skönlitterära textuniversum i svenska och svenska som andraspråk
  • Integrerad undervisning i yrkesämnena

Gemensamt för de olika ramprojekten är den ämnesdidaktiska inramningen och en strävan att med didaktiska interventioner utveckla undervisningen i olika faser.

I PREST-nätverket har vi precis börjat filma undervisning. Förra veckan hade vi en kort datasession där vi tittade på några sekvenser från undervisning i slöjdämnet. I nätverket arbetar vi med både bild och text i analysen av undervisningen. En central del i analysarbetet är att packa upp sekvenser av undervisningen och ställa frågorna:  ”vad händer här” respektive ”varför händer det här just nu”.

Nästa vecka åker två personer från nätverket till Köpenhamn och presenterar en del av ramprojektet på en nordisk konferens om slöjd: ”Make it Together”. Nätverket kommer visa exempel på praktiknära forskning i slöjdämnet och bland annat prata om hur en mudd på en hoodie kan vägleda elevens arbetsprocess. Vi återkommer om hur det gick!

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste kommentarer

Kategorier

Senaste kommentarer

Kategorier