Aktuellt

2022

november

Läsåret 2022–2023 startade ett nytt ramprojekt inom det det yrkesdidaktiska nätverket, Integrerad undervisning för yrkeskunnande.  Integrerad undervisning kan gälla olika typer av integrering, exempelvis att man integrerar allmänna ämnen och yrkesämnen, olika yrkesämnen, eller lärande i skolan och på arbetsplatsen. Ett centralt syfte för projektet är att undersöka dels olika former för integrering och dels integrering i olika sammanhang och hur de bidrar till elevernas yrkeskunnande, ytterligare ett är att belysa vilket yrkeskunnande som görs tillgängligt för eleverna genom integrering.

Tidigare forskning har visat att integrerad undervisning kan bidra till att förstärka vissa aspekter av yrkeskunnande, men också till att belysa olika aspekter av yrkeskunnandet, både synliga och mindre synliga.

Två fallstudier

Två yrkeslärare medverkar i projektet med var sin fallstudie. Den ena fallstudien genomförs vid Naturbruksgymnasiet i Spånga. Den här studien fokuserar på hur en specifik yrkesgrupp, instruktörerna, bidrar till att utveckla elevernas yrkeskunnande i förhållande till skolans djurvårdsanläggning. Instruktörerna är själva djurvårdare och ansvariga för anläggningen. Instruktörerna är inte yrkeslärare men handleder det praktiska arbetet på skolans djurvårdsanläggning som eleverna medverkar i, som en del av yrkesämnenas centrala innehåll och som förberedelse för kommande APL-perioder. Den här yrkesgruppens betydelse för det yrkeskunnande eleverna utvecklat har inte tidigare undersökts.

Den andra fallstudien genomförs inom Hantverksprogrammet vid S:t Eriks gymnasium, inriktning florist. Här handlar det om integrering mellan skola och arbetsliv med fokus på elevernas yrkeskunnande . Inledningsvis genomförs en kartläggning av vilka arbetsuppgifter eleverna utför på de arbetsplatser där eleverna oftast genomför sina apl-perioder: vad karakteriserar förekommande arbetsuppgifter och hur förändras de över tid? På motsvarande sätt kartläggs de arbetsuppgifter eleverna genomför inom ramen för skolans yrkesundervisning. Då båda kartläggningarna är klara får eleverna att värdera de olika arbetsuppgifterna utifrån sina erfarenheter – hur ser de på arbetsuppgifternas relevans för yrkesområdet? Hur bedömer eleverna att uppgifterna bidrar till det de uppfattar som yrkeskunnande? Då kartläggningen är klar förväntas den svara på vilka innehållsliga aspekter av elevernas framtida yrkeskunnandet som framstår som viktigast för skolan och arbetsplatserna arbeta vidare med och hur arbetet skulle kunna organiseras så att det kan integreras både i skolan och på arbetsplatserna.

Viveca Lindberg

Tisdag vecka 44 hölls i sedvanlig ordning LFK – Lärarnas forskningskonferens, väl organiserad av utbildningskontoret i Södertälje kommun. Den som är nyfiken på innehållet kan ta del av det här. Detta inlägg tänkte jag dock vika åt en mer allmän fundering kring forskningskonferenser, skillnaden mellan dessa och den typ av konferenser lärare kanske vanligen har erfarenhet, samt något om hur LFK möjligen sticker ut från andra forskningskonferenser.

Historiskt sett har forskningskonferenser varit etablerade mötesplatser för forskare åtminstone sedan 1800-talet. Personer involverade i forskningsprojekt möttes då som nu (med undantag för år präglade av världskrig eller pandemier) för att i samtal utbyta insikter och resultat. Etymologiskt betyder ordet ”konferera” betecknande nog både att ”föra samman” och att ”prata igenom” något.

Den typiska presentationen på en forskningskonferens är ett ”work in progress” – forskaren eller forskargruppen presenterar ett pågående projekt, inklusive en beskrivning av metod och ofta också de teoretiska utgångspunkterna, så att åhörarna (vanligen andra forskare) kan bilda sig en uppfattning om studiens upplägg och vad som kan behöva förbättras för att projektet ska komma vidare. Denna aspekt är mycket viktig; en studie har visat att mer än 90% av forskningskonferensdeltagare upplever att konferenser hjälper dem att utveckla sina egna projekt.

Avgörande för att denna utveckling ska komma till stånd är att publiken ges tillfälle att ställa frågor och tillsammans med forskaren/forskarna diskutera det som presenterats. Även om tiden för detta är kort (mellan 5-10 min, jämfört med ca 20 minuter tid till själva presentationen), så är den feedbacken alltså mycket värdefull för den presenterande forskaren, och i förlängningen för den generella kvaliteten i forskarvärlden.

Om man ställer forskningskonferenser i relation till lärares erfarenheter av konferenser, så tror jag att det finns en väsentlig skillnad. En inte ovanlig förväntan hos lärare är att de på forskningskonferenser ska få ta del av ”framforskade undervisningsmetoder” eller kanske ”vetenskapligt säkrade undervisningsmodeller”, som kommer läraren till del så att säga ”uppifrån”. Men detta är alltså inte det primära syftet med en forskningskonferens; en forskningskonferens kan kanske istället beskrivas närmast som ett idéutbyte mellan jämlikar, i lågintensivt workshopformat.

En forskningskonferens består inte av föreläsningar (möjligen undantaget de så kallade key notes som brukar inleda och ibland även avsluta en forskningskonferens), utan är snarare ett ”arbetsmöte” mellan deltagarna, där alla presenterar för – och återkopplar till – varandra.

Lärarnas forskningskonferens är i princip inget undantag från bilden jag hittills tecknat. Dock  är en skillnad att lärare och forskare här presenterar och diskuterar tillsammans. Det mycket praktiknära, ämnesdidaktiska innehåll som är fokus för LFK, att presentationerna nog ofta befinner sig i ett ”kraftfält” (jag hittar ingen bättre metafor) mellan ”ren forskning” och ”undervisningsutvecklingsprojekt”. Man skulle kanske kunna säga att LFK lyfter systematiskt dokumenterad och studerad undervisning, där lärdomar som görs med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter kan generaliseras till liknande undervisningssammanhang.

Teorianvändningen har en janusnatur: å ena sidan kan den hjälpa den som är införstådd med teorin, den som så att säga talar teorins språk, att göra egna generaliseringar av det forskaren presenterar. Å andra sidan kan teorins språk bli utestängande, eller rentav upplevas onödigt och påklistrat, om publiken inte förstår det.

Inget språk kan utvecklas utan att den som ämnar lära sig det också använder det. Just därför är forskningskonferenser som lärarnas forskningskonferens så viktiga – och det behövs fler av den typen.

Notera därför redan nu tisdag 31 oktober 2023 i kalendern – det datum nästa LFK går av stapeln!

 

Björn Kindenberg, för Nätverket för Svenska och Svenska som andraspråk, STLS.

 

Bild: Michelle, hämtad från Pixabay

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste kommentarer

Kategorier

Senaste kommentarer

Kategorier