Visar inlägg med kategori:

19

nov

Nytt ramprojekt inom det yrkesdidaktiska nätverket

Postad av

Läsåret 2022–2023 startade ett nytt ramprojekt inom det det yrkesdidaktiska nätverket, Integrerad undervisning för yrkeskunnande.  Integrerad undervisning kan gälla olika typer av integrering, exempelvis att man integrerar allmänna ämnen och yrkesämnen, olika yrkesämnen, eller lärande i skolan och på arbetsplatsen. Ett centralt syfte för projektet är att undersöka dels olika former för integrering och dels integrering i olika sammanhang och hur de bidrar till elevernas yrkeskunnande, ytterligare ett är att belysa vilket yrkeskunnande som görs tillgängligt för eleverna genom integrering.

Tidigare forskning har visat att integrerad undervisning kan bidra till att förstärka vissa aspekter av yrkeskunnande, men också till att belysa olika aspekter av yrkeskunnandet, både synliga och mindre synliga.

Två fallstudier

Två yrkeslärare medverkar i projektet med var sin fallstudie. Den ena fallstudien genomförs vid Naturbruksgymnasiet i Spånga. Den här studien fokuserar på hur en specifik yrkesgrupp, instruktörerna, bidrar till att utveckla elevernas yrkeskunnande i förhållande till skolans djurvårdsanläggning. Instruktörerna är själva djurvårdare och ansvariga för anläggningen. Instruktörerna är inte yrkeslärare men handleder det praktiska arbetet på skolans djurvårdsanläggning som eleverna medverkar i, som en del av yrkesämnenas centrala innehåll och som förberedelse för kommande APL-perioder. Den här yrkesgruppens betydelse för det yrkeskunnande eleverna utvecklat har inte tidigare undersökts.

Den andra fallstudien genomförs inom Hantverksprogrammet vid S:t Eriks gymnasium, inriktning florist. Här handlar det om integrering mellan skola och arbetsliv med fokus på elevernas yrkeskunnande . Inledningsvis genomförs en kartläggning av vilka arbetsuppgifter eleverna utför på de arbetsplatser där eleverna oftast genomför sina apl-perioder: vad karakteriserar förekommande arbetsuppgifter och hur förändras de över tid? På motsvarande sätt kartläggs de arbetsuppgifter eleverna genomför inom ramen för skolans yrkesundervisning. Då båda kartläggningarna är klara får eleverna att värdera de olika arbetsuppgifterna utifrån sina erfarenheter – hur ser de på arbetsuppgifternas relevans för yrkesområdet? Hur bedömer eleverna att uppgifterna bidrar till det de uppfattar som yrkeskunnande? Då kartläggningen är klar förväntas den svara på vilka innehållsliga aspekter av elevernas framtida yrkeskunnandet som framstår som viktigast för skolan och arbetsplatserna arbeta vidare med och hur arbetet skulle kunna organiseras så att det kan integreras både i skolan och på arbetsplatserna.

Viveca Lindberg

13

nov

Forskningskonferenser: att samtala och föra samman

Postad av

Tisdag vecka 44 hölls i sedvanlig ordning LFK – Lärarnas forskningskonferens, väl organiserad av utbildningskontoret i Södertälje kommun. Den som är nyfiken på innehållet kan ta del av det här. Detta inlägg tänkte jag dock vika åt en mer allmän fundering kring forskningskonferenser, skillnaden mellan dessa och den typ av konferenser lärare kanske vanligen har erfarenhet, samt något om hur LFK möjligen sticker ut från andra forskningskonferenser.

Historiskt sett har forskningskonferenser varit etablerade mötesplatser för forskare åtminstone sedan 1800-talet. Personer involverade i forskningsprojekt möttes då som nu (med undantag för år präglade av världskrig eller pandemier) för att i samtal utbyta insikter och resultat. Etymologiskt betyder ordet ”konferera” betecknande nog både att ”föra samman” och att ”prata igenom” något.

Den typiska presentationen på en forskningskonferens är ett ”work in progress” – forskaren eller forskargruppen presenterar ett pågående projekt, inklusive en beskrivning av metod och ofta också de teoretiska utgångspunkterna, så att åhörarna (vanligen andra forskare) kan bilda sig en uppfattning om studiens upplägg och vad som kan behöva förbättras för att projektet ska komma vidare. Denna aspekt är mycket viktig; en studie har visat att mer än 90% av forskningskonferensdeltagare upplever att konferenser hjälper dem att utveckla sina egna projekt.

Avgörande för att denna utveckling ska komma till stånd är att publiken ges tillfälle att ställa frågor och tillsammans med forskaren/forskarna diskutera det som presenterats. Även om tiden för detta är kort (mellan 5-10 min, jämfört med ca 20 minuter tid till själva presentationen), så är den feedbacken alltså mycket värdefull för den presenterande forskaren, och i förlängningen för den generella kvaliteten i forskarvärlden.

Om man ställer forskningskonferenser i relation till lärares erfarenheter av konferenser, så tror jag att det finns en väsentlig skillnad. En inte ovanlig förväntan hos lärare är att de på forskningskonferenser ska få ta del av ”framforskade undervisningsmetoder” eller kanske ”vetenskapligt säkrade undervisningsmodeller”, som kommer läraren till del så att säga ”uppifrån”. Men detta är alltså inte det primära syftet med en forskningskonferens; en forskningskonferens kan kanske istället beskrivas närmast som ett idéutbyte mellan jämlikar, i lågintensivt workshopformat.

En forskningskonferens består inte av föreläsningar (möjligen undantaget de så kallade key notes som brukar inleda och ibland även avsluta en forskningskonferens), utan är snarare ett ”arbetsmöte” mellan deltagarna, där alla presenterar för – och återkopplar till – varandra.

Lärarnas forskningskonferens är i princip inget undantag från bilden jag hittills tecknat. Dock  är en skillnad att lärare och forskare här presenterar och diskuterar tillsammans. Det mycket praktiknära, ämnesdidaktiska innehåll som är fokus för LFK, att presentationerna nog ofta befinner sig i ett ”kraftfält” (jag hittar ingen bättre metafor) mellan ”ren forskning” och ”undervisningsutvecklingsprojekt”. Man skulle kanske kunna säga att LFK lyfter systematiskt dokumenterad och studerad undervisning, där lärdomar som görs med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter kan generaliseras till liknande undervisningssammanhang.

Teorianvändningen har en janusnatur: å ena sidan kan den hjälpa den som är införstådd med teorin, den som så att säga talar teorins språk, att göra egna generaliseringar av det forskaren presenterar. Å andra sidan kan teorins språk bli utestängande, eller rentav upplevas onödigt och påklistrat, om publiken inte förstår det.

Inget språk kan utvecklas utan att den som ämnar lära sig det också använder det. Just därför är forskningskonferenser som lärarnas forskningskonferens så viktiga – och det behövs fler av den typen.

Notera därför redan nu tisdag 31 oktober 2023 i kalendern – det datum nästa LFK går av stapeln!

 

Björn Kindenberg, för Nätverket för Svenska och Svenska som andraspråk, STLS.

 

Bild: Michelle, hämtad från Pixabay

21

okt

Mer fakta i skolan

Postad av Per

På tal om mer fakta i skolan

 

i vilka drömmar bor era minnen av natten

då ni höll er vakna

sysselsatte er med nål och tråd

 

ni gav oss stumheten som följde

med det finvävda

vita

drömmen om silkestråd

 

ni gav oss orden

som togs ur era munnar

under nätterna

då ni sydde och lagade er sorg

 

ingen sydde spetskanter som mormödrarna

vana vid virknålarna

redan som barn

 

vi håller händerna sysselsatta genom att kalla på er

bära hemmet så som ni bar varandra               tungt

med längtan

 

dikterna ni aldrig skrev har arkiverats

utsöndrar ett ljus som bländar

 

stannar i ett tillstånd av vitt

och det är detta ljus som förblir oåtkomlig

 

Burcu Sahin (2018) Broderier, s. 55

 

 

Idag möttes PREST-nätverket. Vi leker att vi alla har varsitt surrande bi i handen, som vi kan sjunga med, biiiii biiii biiiiiiiiiiiiiiiii, och skrattar. Känns fint, givande och som att vi också kommer vidare i att tänka om undervisning och traditioner.

Lek blir till allvar och vi funderar på begreppet ”fakta” och samtalet går vidare till att våga ta ton och vad är det för skillnad mellan ljud och klang i undervisning. När är vi i samklang med varandra i undervisning – i samtiden? Vi samtalar om en artikel i Läkartidningen där en professor uttrycker oro för att studenter kämpar med det praktiska och att det tycks som att bristen av hantverkskunnande faktiskt kan bli ett reellt problem – på operationsbordet när hud ska sys ihop. Vi vet det här. Slöjdlärare vet det här de har sett förändringen komma smygande. Är det ett problem? Kanske. Det kan bli ett problem om kunskapsformen ”fakta” får företräde framför färdighet. Ibland kan en sådan enkel sak som ett gemensamt biiiiiiiii skapa förändring och vi kom vidare idag med att börja fundera på ett nytt ramprojekt som kan ha inslag av klapp och klang men även nål och tråd. Det behövs.

 

Skrivet av Camilla

9

sep

Postad av Per

9

sep

Forskningsetik: mer än blanketter och tillstånd

Postad av

Detta blogginlägg är skrivet för dig som ingår i ett undervisningsutvecklande forskningssammanhang vid STLS, antingen i ett så kallat FoU-projekt eller ramprojekt. Inlägget ingår i en serie inlägg som rör aspekter av forskningsmetodik. I detta inlägg tänkte vi ta upp frågor som rör forskningsetik.

All forskning måste naturligtvis vara etiskt försvarbar. Det gäller hela processen från val av frågor som kan ge värdefulla svar, till metoder för genomförande och presentation av resultat. Det här inlägget utgår från den mer genomgripande beskrivning av forskningsetiska principer som återfinns i Vetenskapsrådets publikation God forskningssed, vilken du som forskande lärare i FoU-projekt också bör ta del av.

Frågor om forskningsetik reduceras ibland till en fråga om medgivandeblanketter och etikprövning. Även om forskningsetiken omfattar mer än det, så kommer de frågorna bli utgångspunkt för diskussionen i det här inlägget.

Medgivandeblanketter är de blanketter som tilltänkta informanter (d.v.s. i STLS-sammanhang vanligen elever) lämnar in där de ger sitt samtycke till att ingå i studien. Om eleverna är yngre än 15 år behöver båda vårdnadshavarna skriva under blanketten. Eleverna (och/eller vårdnadshavare) behöver inte lämna ett ”aktivt nej”; om blanketten inte lämnas in räknas detta som att eleven tackat nej till att ingå i studien. Även medverkande kollegor ska ge sitt medgivande till deltagande.

För medverkande lärare/forskare tillhandahåller STLS särskilda medgivandeblanketter, som utformats i enlighet med Vetenskapsprådets principer för god forskningssed. Det är alltså bra att så tidigt som möjligt under projektets gång dela ut och samla in dessa blanketter.

Ett medgivande är inte bindande, eleven kan närsomhelst välja att avbryta sin medverkan och insamlad data måste då raderas.

I ett sammanhang av undervisningsutvecklande forskning, där data för det mesta samlas in i klassrummet, innebär detta givetvis utmaningar. Vad gör man om man vill spela in en gruppdiskussion mellan fyra elever där bara två gett medgivande till att delta i studien? Här står läraren/forskaren inför det otacksamma valet att spela in diskussionen och mödosamt redigera bort de två eleverna, att avstå från att spela in, eller att göra om grupperna. Undervisningsutvecklande forskning ställer med andra ord höga krav på planering!

Etikprövning av ett forskningsprojekt ska göras om det hanterar ”känsliga personuppgifter”, vilket i sin tur innefattar uppgifter om kön, politisk uppfattning, religiös övertygelse med mera. Även detta kräver planering av genomförande och metoder för datainsamling. Huruvida ljud- och videoupptagningar är något som mer eller mindre ”automatiskt” innebär etikprövning är en fråga där det i skrivande stund inte råder konsensus i pedagogisk forskning, åtminstone inte på nationell nivå, men där det förs en pågående diskussion.

För FoU-projektmedverkande lärare organiserar STLS särskilda workshopar kring etik, vilka det är obligatoriskt att delta i. Men återigen: frågor om etik förs i en ständigt pågående diskussion, där det är viktigt att hålla sig uppdaterad.

De två frågorna om medgivandeblanketter och etikprövning representerar varsin formell aspekt av fenomenet forskningsetik. Men etiken är förstås inte avgränsad till blanketter och tillstånd. När du som lärare ingår i ett FoU- eller ramprojekt, så fungerar du som både forskare och lärare. Om det blir någon konflikt mellan rollerna, så är det alltid elevernas och undervisningens bästa som ska råda. Om du bedömer att den planerade undervisningen inte kommer att gå att genomföra, oavsett om det är till följd av omorganisation på skolan, ändrade förutsättningar i klassen, eller något annat, så är det helt enkelt så.

Vid sidan av det ska naturligtvis sunt förnuft alltid råda. Verkar en elev obekväm med att bli inspelad, ska hen så klart slippa utsättas för det, oavsett om medgivandeblankett lämnats eller inte!

Forskningsetik kan egentligen sammanfattas med en den amerikanske författaren och naturfilosofen Aldo Leopolds parafras på C.S. Lewis ord:

Att handla etiskt är att göra det rätta när ingen ser på, även om det vore lagligt att göra fel.

Med det menas alltså att frågor om vad som är etiskt försvarbart inte avgörs av huruvida medgivandeblanketter samlats in och tillståndsprövning gjorts. Gott omdöme i den enskilda situationen krävs alltid.

Förhoppningsvis – och i de allra flesta fall – så uppstår dock inte oöverstigliga etiska konflikter och problem i undervisningsutvecklande forskning. Tvärtom brukar både lärare och elever ofta uppleva de undervisningsinterventioner som vi studerar som stimulerande, givande och lärorika. Men frågor om etik finns hela tiden närvarande i forskningsprocessen och vi får säkert anledning att återkomma till dem på den här bloggen.

 

Skrivet av Björn Kindenberg för Nätverket för Svenska och Svenska som andraspråk, STLS

 

Bild av kalhh, Pixabay 

20

maj

Förlängd deadline för att presentera på LFK!

Postad av Per

Vårterminen 2022 börjar närma sig sitt slut och traditionsenligt är det då också deadline för att skicka in abstracts till Lärarnas forskningskonferens, LFK, som hålls varje år tisdagen i vecka 44. Detta år kommer för första gången Södertälje stå som värd för konferensen!
För dig som har ett ämnesdidaktiskt forskningsprojekt på gång så finns det alltså möjlighet att presentera detta, och anmälan är fortfarande öppen! Skicka ditt abstract senast den 10/6, till: lfk22@sodertalje.se

6

maj

Nytt nätverk inom STLS: förskoledidaktik

Postad av Per

Under senhösten och våren har en arbetsgrupp bestående av huvudmän från Botkyrka, Nacka, Stockholms stad och Södertälje förberett för ett förskoledidaktiska nätverk. Uppdraget för arbetsgruppen har dels bestått av att rekrytera personal en nätverksledare och koordinatorer  till nätverket, dels att förbereda ett ramprojekt som nätverket kan börja arbeta med. Från och med hösten 2022 startar således det åttonde nätverket vid STLS.

Den nya nätverksledaren är Petra Petersen, universitetslektor vid Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. De tre koordinatorer som rekryterats är Olga Boksjö och Tove del Gaiso, verksamma i Stockholms stad. Båda är för närvarande också doktorander på deltid vid Mälardalens högskola. Frida Lindroth är lektor i Botkyrka och har sedan tidigare en licentiatexamen. Samtliga i nätverket är förskollärare.

Ramprojektet Språkutvecklande undervisning i förskola inleder nätverkets arbete. Övergripande syftar projektet till att pröva och/eller vidareutveckla didaktiska förhållningssätt som forskning och beprövad erfarenhet har identifierat som gynnande för barns språkutveckling och utveckling av kommunikativa förmågor. Fokus för projektet är hur förskollärare kan ge stöd för barns språkutveckling och kommunikativa förmåga, särskilt i språkligt heterogena grupper. Totalt 16 förskollärare från 11 förskolor i Botkyrka, Nacka, Stockholms stad och Södertälje ansökte om att få delta i projektet. Samtliga ansökningar beviljades.

/Viveca Lindberg, vetenskaplig ledare STLS

29

apr

Vi har ett resultat – men vad är ett resultat?

Postad av

Att lärare beforskar sin egen undervisning är viktigt. I styrdokument av olika slag kan man märka en förstärkning av den välkända frasen ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” – och vikten av att skolan vilar på densamma.

Även om det är en vällovlig tanke, så är det naturligt att det också finns olikheter mellan två så olika verksamheter som skola och forskning. På den här bloggen har vi ibland tagit upp hur sådana olikheter kan leda till att man som lärare respektive forskare lägger olika innebörd i en och samma term, och därmed till det som med en språkvetenskaplig term kan kallas ”falska vänner”.

I det här inlägget tänkte vi ta upp en sådan falsk vän, nämligen ordet ”resultat”.

När lärare och forskare tillsammans forskar och utvecklar undervisning, kallar vi det inom STLS ibland undervisningsutvecklande forskning (en mer allmänt spridd beteckning torde vara forsknings- och utvecklingsprojekt).

I ett sådant forskningsprojekt ikläder sig såväl deltagande lärare som forskare (STLS-koordinatorer), båda rollerna, det vill säga man är både lärare och forskare.

Men även om rollerna i går i varandra, och ibland sammanfaller, så betyder ordet ”resultat” ändå inte samma sak inom verksamheterna ”skola” och ”forskning”. Det är här den falska vännen gör sig påmind.

I skolsammanhang tänker man vanligtvis på ordet resultat som ett antingen/eller. Lite förenklat: Om eleverna lär sig det de ska så har undervisningen ”gett resultat”. Om eleverna inte lär sig något så har undervisningen ”inte gett resultat”.

Som lärare är det alltså intuitivt att tänka sig att en studie av undervisning går till så att man utformar en viss aktivitet och sedan testar om aktiviteten ”gav resultat”. Till exempel skulle vi kunna säga att lärare och forskare i ett STLS-projekt vill undersöka hur en viss bildstödsaktivitet påverkar elevernas förförståelse inför läsning av en text.

Ur ett lärarperspektiv är det lätt att tänka att ett ”resultat” betyder att förförståelsen ökade, jämfört med läsning där eleverna inte gjort bildstödsaktiviteten.

Men ur ett forskningsperspektiv så är ett resultat däremot inte en effekt av en viss typ av undervisning. Ett ”resultat” är istället, vilket är helt central, svaret på en forskningsfråga.

Forskningsfrågan måste därför vara utformad så att den faktiskt går att besvara (vilket vi skrivit mer om i ett tidigare inlägg). Forskningsfrågan kan till exempel vara ”Ökar elevernas elevernas förförståelse om de genomför en förförståelseaktivitet med bildstöd?”

I förstone kan det verka som att detta är exakt så som man som lärare intuitivt skulle tänka sig studien; det är en fråga som kan besvaras, med ett enkelt ja eller nej. Om vi antar att elevernas förförståelse i denna tänkta studie faktiskt ökade, så skulle det ju verkligen se ut som att ”effekt” och ”resultat” är samma sak.

Men om vi istället antar att förförståelsen inte ökade, så blir det tydligt att man som lärare och forskare lägger väldigt olika betydelse i ordet resultat. För läraren skulle undervisningen då ”inte ge något resultat”, men för forskaren skulle den fortfarande ha gett ett resultat, i betydelsen forskningsresultat. Det skulle kanske rentav vara ett mycket intressant resultat, dels för att det inte stämde med förväntningarna, dels för att det gör att man kan dra nya slutsatser om vad som påverkar elevers förförståelse.

Undervisning som inte ger något resultat kan alltså vara ett mycket spännande resultat för forskning om undervisning. Det som gör läraren nedslagen gör kanske forskaren upprymd, för att spetsa till det.

De här olika perspektiven är viktiga att medvetandegöra sig om i undervisningsutvecklande forskningsprojekt. Särskilt som rollerna där, som nämnts ovan, tangerar, växlar och överlappar varandra.

Författat av Björn Kindenberg

En avslutande brasklapp: den beskrivning av en tänkt läsförståelsestudie som skisserats i inlägget är oerhört schematisk och i första hand tänkt att pedagogiskt illustrera skillnaden lärar-/forskarperspektiv. Det är exempelvis, av skäl som framskymtar i inlägget, sällan produktivt att arbeta med en sådan enkel ja/nej-hypotes som den som här använts som exempel. Det kanske också ska förtydligas att oaktat lärar- eller forskarroll, så är naturligtvis alla som är involverade i undervisningsutvecklande forskning i första hand intresserade av att deltagande elevers förståelse och kunskaper utvecklas genom den undervisning som studeras, oavsett om detta genererar ”intressanta (forsknings-)resultat” eller ej.

 

Bild: Christoph Schütz, Pixabay

22

apr

Tänkvärt kring arbetet med ett yrkesrelaterat skriftbruk för ett yrkesspråk

Postad av Per

Skriftbruk är det vi läser, det vi skriver men också de samtal och diskussioner vi för baserade på text. I yrket, t ex inom vård och omsorg är skriftbruk de arbetsuppgifter som kan handla om att dokumentera, att läsa patientjournaler men också att diskutera patientfall med kollegor som också deltar i vården av hen. I skolan utvecklar eleverna ett yrkesrelaterat skriftbruk genom sin utbildning, dvs. genom undervisningen i skolan men också genom sitt arbetsplatsförlagda lärande, APL. Eleverna får arbeta med centrala texter för sitt framtida yrke, vilket inom vård och omsorg kan vara dokumentation, instruktioner och metodböcker etc. Eleverna får tillgång till dessa texter från lärarna, men kommer även i kontakt med dem under sin APL. Liknande exempel på skriftbruk finns också inom andra yrken än vård och omsorg. Skriftbruk är med andra ord högst närvarande i och relevant för alla yrken.

Genom arbetet med skriftbruk utvecklar eleverna även sitt yrkesspråk, dvs. genom att läsa, skriva och samtala om yrkesrelaterade texter. Texten och det resonemang som förs kring texten förmedlar, förankrar och förstärker hos eleverna bruket av yrkesrelaterade termer och begrepp. Det eleverna pratar om blir också det eleverna använder för att prata med i den specifika kontexten. Således arbetar vi med att utveckla ett yrkesspråk på samma sätt som vårt vardagliga språk eller akademiska språk.

Hälsningar,

Maria Christidis – nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

8

apr

Kollaborativt skrivande i engelska och moderna språk

Postad av Per

Ramprojektet i engelska och moderna språk undersöker hur kollaborativt skrivande kan användas för att utveckla elevers skriftliga produktion. Under projektets första år har vi haft två projekt: ett i engelska och ett i spanska.

I engelska har undervisningen och elevernas gemensamma skrivuppgift handlat om en ”how to-text” som på ett  informellt och humoristiskt sätt informerar om olika samhällsföreteelser eller trender. I analysen har vi valt att fokusera på den del av textens struktur som utgörs av en fråga (som fungerar som underrubrik) som följs av ett förklarande stycke med en inledande topic sentence. Hur introduceras de här delarna i undervisningen? Hur samtalar eleverna om dem? Vad händer i skrivprocessen och vad påverkar den färdiga texten?

I spanska har eleverna arbetat med sagor och fått i uppgift att skriva en ny saga som följer en traditionell struktur med Inledning – Problem – Lösning – Slut. För att avgränsa analysen tittar vi speciellt på inledningen med miljöbeskrivningar och introduktion av huvudpersoner.

Vi har använt oss av skärminspelning som datainsamlingsmetod, vilket innebär att vi kan följa hur texten växer fram på skärmen och se vilka digitala hjälpmedel som eleverna använder. Inspelningarna fångar också elevernas samtal med varandra.

Vill du vara med? 

Nästa läsår fortsätter projektet med nya texter och nya deltagare. På vår hemsida kan du läsa mer om projektet och hur du anmäler dig. Sista anmälningsdag är 21 april.

/Ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier