Visar inlägg med tagg:

Ny ansökningsomgång!

Det är snart dags att ansöka om ett FoU-projekt eller ett ramprojekt inom yrkesnätverket på STLS.

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade upp hösten 2020. Det går att söka till det ramprojektet, men också till andra ramprojekt som erbjuds inom nätverket. Mer information finns på nätverkets sida, se: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/stockholm-teaching-learning-studies/

Om det finns något annat område som ni är intresserade av att undersöka i relation till yrkesprogram, yrkesämne och undervisning, än vad som erbjuds i nätverket just nu, så är ni självklart välkomna att kontakta mig på maria.christidis@rkh.se

20

nov

Mellan kalla vatten och blå himmel

Hur kan vi som lärare arbeta med lyrik på ett sätt som fördjupar elevernas förståelse av såväl dikter som egna livserfarenheter?

wave-2757088_1920

Under hösten har det lyrikdidaktiska projektet Budskap bortom raderna presenterats på två konferenser (virtuella såsom det nya normalläget kräver), nämligen LFK, Lärarnas forskningskonferens 2020 och SMDI14 (Svenska med didaktisk inriktning). Att nå ut med praktiknära forskning, både till praktiker och till forskare, är viktigt och konferenser är därför tacksamma tillfällen att sprida resultat. Här verkar faktiskt det nya normalläget vara på forskningens sida (för en gångs skull), de virtuella konferenserna är välbesökta.

Särskilt tacksamma är vi för Elisabeth Kullberg, deltagande lärare, som ställde upp och lät sin presentation på LFK filmas och användas på SMDI (vid vilken Elisabeth inte själv kunde närvara).

Elisabeth redogjorde för den undervisningsintervention som prövats under projektets föregående år, ett spännande upplägg där eleverna fick försätta sig själva i rollen av diktare. Preliminära jämförelser av elevernas samtal om dikt och dikttolkning, före och efter interventioner ger vid handen det vi hoppats på: att diktskrivande kan vara en väg till en fördjupad tolkning av dikt. Inte minst verkar det egna författandet, i möte med andras läsning, göra eleverna medvetna om författarens egen röst i diktningen.

En dikt skriven av en elev under interventionen, en dikt som kamraterna fick tolka, kan illustrera detta:

Elfte oktober 

Allt omkring er var blått 

Er båt var i dåligt skick och vädret var svalt 

Ni drömde om ett bättre liv på andra sidan 

Men på vägen var ni föda till fisken 

Barnen och vuxna började skrika 

Havet som hörde började skratta 

Ni hoppade av båten och försökte simma 

Men ingen var där som kan hjälpa 
 

Medan ni kollade upp och frågade, ”varför”? 

Flöt kroppen av det kalla vatten  

Ni såg hur ert liv började slockna eller svartna  

Hoppas ni hamnar i den blåa himlen  

Det är en dikt som berör. Kanske bottnar den i egna erfarenheter, kanske i egna tankar om pågående händelseutveckling i samhället. Oavsett vad, så kunde de deltagande lärarna märka av en förskjutning i elevernas sätt att tänka kring dikten, i jämförelse med tidigare diktläsningar. Där eleverna tidigare varit i viss grad styrda av föreställningen att en dikt har ett (rätt) budskap och att det därför är viktigt att komma på ”vad författaren vill säga”, så kretsade diskussionen av ovanstående dikt snarare om hur dikten kan tolkas. Trots att författaren (eleven) själv var med i diskussionen så var eleverna mindre intresserade av vad denne ”egentligen” ville säga, och mer intresserade av de tolkningsmöjligheter som uppstod.

Detta som en empirisk ögonblicksbild från ett pågående projekt, där vi nu går vidare med fördjupad analys av det insamlade materialet i sin helhet.

Bild av Ingrid och Stefan Melichar från Pixabay

Metaforer och liknelser har en stor betydelse för elevers lärande i naturvetenskap (se t.ex. Jacobson och Wickman, 2007). Metaforerna kan vara introducerade av läraren, som t.ex. kraftstationen mitokondrien eller växthuseffekten, men de kan också vara spontana utsagor som preciserar något naturvetenskapligt fenomen som eleven möter i klassrummet. Nedanstående korta elevsamtal visar på detta. Exemplet kommer från ett tidigare projekt som vi har genomfört i det ämnesdidaktiska nätverket i naturvetenskap och teknik (Mikkonen et al. 2020). En grupp elever i grundskolans årskurs 2 har med hjälp av mikroskop studerat djur-, växt- och bakterieceller. När de har tittat på cellerna och samtalat med sina klasskamrater och läraren har de använt en rad olika liknelser för att förtydliga vad de ser, t.ex. ”Det ser ut som en ananas!”, ”Det ser precis ut som stekta ägg!”. Studien visade att dessa liknelser vara viktiga för att tydliggöra för andra vad som var relevant och intressant. I många fall blev liknelserna gemensamma och användes av läraren och andra klasskamrater. I undervisningen kommer sådana liknelser succesivt bytas ut mot ämnesbegrepp, en viktig poäng är att denna process erkänner elevernas erfarenheter och sätt att prata. Exemplet visar hur detta kan se ut, i rad 1 frågar läraren vad de observerat då de tittade på bakterierna.

1. Lärare: Och hur såg bakterierna ut då? Vilka såg bakterierna?

2. [Eleverna räcker upp händerna]

3. Lärare: Hur såg dom ut?

4. Elev 1: Dom såg typ ut som maskar eller pärlhalsband, eller kedjor och pärlhalsband, med pärlor.

5. Elev 2: Typ så här, pärla, pärla, pärla.

6. Lärare: Precis så såg det ut som pärla, pärla, pärla. Och varje sådan här pärla är en bakterie, i det där pärlhalsbandet

7. Elev 2: Va? Sitter dom ihop?

8. Lärare: Dom sitter ihop, yes, så varje sådan i pärlhalsbandet är en bakterie

Både barnen och läraren använder ordet pärla och pärlhalsband när de pratar om bakterierna. På detta sätt klargör de vad som är bakterier och, som exemplet visar, att en pärla är en bakterie. Det vill säga, pärlhalsbandet består av enskilda bakterier som sitter ihop.

Referenser

Jakobson, B. & Wickman, P.-O. (2007). Transformation through Language Use: Children’s Spontaneous Metaphors in Elementary School Science, Science & Education 16:267–289.

Mikkonen, S., Lundqvist, C., Kozma, C., Bürgers, A., Seifeddine Ehdwall, D., & Anderhag, P. (2020). Begrepp, metaforer och liknelser i yngre barns samtal om cellen. I A. Larsson, K. Stolpe & G. Höst (Red), Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. Bidrag från konferensen FobasNT19 17-18 oktober 2019 i Norrköping (s.1-17). LiU-tryck, Linköping, 2020

Lästips!

Under våren 2020 kom två nya doktorsavhandlingar med fokus på yrkesutbildning.

Från Linnéuniversitetet, Eva Klopes avhandling fokuserade på frisörutbildningen. Evas avhandling har titeln ”Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning”. Ni hittar avhandlingen i sin helhet på följande länk: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1431278&dswid=-1494

Från Stockholms universitet och Röda korsets högskola, Maria Christidis avhandling fokuserade på vårdutbildningen. Marias avhandling har titeln ”Integrated teaching for expanded vocational knowing: Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program” och finns att hitta på följande länk:  https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-1494&pid=diva2%3A1407537&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=christidis&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all

Inom främmandespråksinlärning talar man ibland om så kallade ”falska vänner” som en utmaning vid språkinlärning. Falska vänner, i denna språkliga betydelse, påträffas när ett ord återfinns i två språk, men i helt olika betydelser.

Ett exempel är ”novell” som ju på svenska är en kort skönlitterär text, men som på engelska (”novel”) har en helt annan betydelse, nämligen en lång skönlitterär text (det vill säga det vi på svenska kallar roman). Ett annat exempel, på en svensk-dansk falsk vän, är ”rolig” som ju i Danmark inte alls betyder kul eller uppsluppen utan (närmast) tvärtom lugn och stillsam.

Men fenomenet falska vänner kan också tänkas uppstå inom ett och samma språk – nämligen när ett ord används i helt olika betydelser i helt olika sammanhang. I sammanhang som ramprojektet Budskap bortom raderna, och i det vidare sammanhanget som STLS utgör, märker vi ibland av att en viss språkförbistring kan uppstå när vi (koordinatorer i forskningsnätverken) möter deltagande lärare.

Här är några exempel på falska vänner – och andra ord som ibland ställer till det i mötet mellan lärardriven forskning och lärare. Det rör sig alltså här om ord som (i de flesta fall) är svenska ord, men där vardagsförståelsen av ordet skiljer sig från den särskilda betydelse det kan få i ett forskningssammanhang.

Data: Ordet ”data” i vardagssammanhang förknippar man kanske oftast med mätbar information i form av siffror (ofta presenterad i form av tabeller eller diagram). Den betydelsen av data finns också i forskningssammanhang. Samtidigt kan ”data” vara mycket mer än siffror – det som sägs i intervjuer, samtal, eller en tanke som skrivs ned.

Intervention: Det här ordet – har vi upptäckt – ställer till stor förvirring. När vi (i STLS/forskarnätverken) använder ordet är det i betydelsen ”något vi vill testa i undervisningen”. Det kan vara ett sätt att utforma en skrivuppgift, en särskild lässtrategi, en samtalsform eller något annat. Det är en del av den undervisning som bedrivs, men ett moment som vi sätter en lupp på och studerar specifikt (det vill säga samlar in data från för analys). I andra sammanhang används ordet ibland i negativ betydelse: någon intervenerar, ingriper utifrån, ”stör” eller ”lägger sig i” (ungefär i den betydelse det ges när en stormakt intervenerar i mindre länders politik).

Teori: Som falsk vän betraktat är ordet teori särskilt falsk. Vardagsförståelsen av ordet, som kanske skulle kunna sammanfattas som ”en förklaring till varför något (ett fenomen) fungerar som det gör”, ligger nämligen inte helt långt ifrån den betydelse ordet har i forskningssammanhang. Men i den typ av forskning som bedrivs i Budskap bortom raderna betyder teori också ”ett sätt att förstå ett fenomen”, med betoning på ”ett”.  Man kan säga att betydelsen av ordet ”teori” i (utbildningsvetenskaplig) forskning ligger närmare ordet ”perspektiv” än ”förklaring”.

I Budskap bortom raderna använder vi exempelvis Judith Langers teorier om föreställningsvärldar och läsarpositioner som ett sätt att förstå (tolkande) läsning av skönlitteratur, en teori som inte utesluter andra teorier. Vi har skrivit mer om detta i inlägget Teori bortom raderna.

Metod: Här ligger den falska vänskapen kanske närmast i att man som lärare associerar ordet ”metod” med undervisningsmetod, medan det i forskningssammanhang snarare betyder ”tillvägagångssätt för att samla in data och tolka denna”. Det betyder att medan en ”metod” för litteraturundervisning mycket väl kan vara att arbeta med lässtrategier, så kan detta aldrig vara en ”forskningsmetod”. Däremot kan med olika forskningsmetoder och metodansatser (Learning study, designbaserad forskning, tematiska analys av elevintervjuer, effektstudier, med mera) försöka komma åt hur lässtrategier fungerar i undervisningen.

Resultat: På samma sätt som för ”metod” så ligger ”falskheten” här i att resultat i undervisningssammanhang vanligtvis betyder vad eleverna lärde sig (och ofta också om de upplevde undervisningen som rolig). I forskningssammanhang är resultat däremot svaret på en specifik forskningsfråga som ställts. Exempelvis skulle frågan kunna vara ”På vilket sätt förändras elevers läsupplevelse när undervisningen baseras på lässtrategier som går ut på att sammanfatta handlingen?”. Låt oss anta att undervisningsresultatet blir negativt: eleverna tycker det är tråkigt och tappar lusten att lära. För läraren skulle resultatet alltså vara i det närmaste noll: ”De lärde sig ingenting”. För forskningsfrågan skulle det däremot kunna vara ett intressant resultat (även om nu detta är ett påhittat exempel) – sammanfattningsinriktade lässtrategier visar sig ha negativ påverkan på elevers läslust.

För- och eftertest: När vi i forskningssammanhang använder ordet ”test” (som i förtest och eftertest) så är det ofta i en mycket ”mjuk” betydelse: det kan handla om samtal, intervjuer, elevers skrivna reflektioner, eller något annat. Poängen med ”förtestet” är att bilda sig en uppfattning om utgångsläget och det behöver inte vara i form av ett regelrätt ”test” (i betydelsen ord- eller läsförståelsetest). I vardagssammanhang är ordet ”test”, för alla som gått i skolan, däremot starkt kopplat till prov- och bedömningssituationer.

Designprinciper för undervisning: Detta ord är kanske ingen regelrätt ”falsk vän” i och med att det saknar en vedertagen betydelse i vardagligt språkbruk. I forskningssammanhang (och då specifikt i sammanhang av designbaserad forskning) avses en forskningsansats som försöker fånga upp lärares ”tysta kunskap”, det lärare vet fungerar (eller inte fungerar) i den egna undervisningen och att försöka göra denna kunskap generaliserbar till andra klassrum än just den egna undervisningen. ”Designprinciper” har beskrivits som ”ödmjuka teorier” (Cobb et al, 2013) om hur undervisning bör utformas. En designprincip som vi i Budskap bortom raderna utforskar är att om elever får möjlighet att försättas i rollen där de själva författar tolkningsbara budskap – och får möta andra elevers tolkning av dessa budskap – så fördjupas deras egen förmåga till tolkande läsning. Men detta är ingen ”lektionsupplägg”, det är en princip – och utifrån denna princip (denna utgångspunkt) kan ett flertal olika lektionsupplägg utformas.

Referens

Cobb, P., Jackson, K., Smith, T., Sorum, M., & Henrick, E. (2013). Design research with educational   systems: Investigating and supporting improvements in the quality of mathematics teaching   and learning at scale. National Society for the Study of Education Yearbook, 112(2), 320–  349.

Fredagen den 25:e september träffades ett femtiotal verksamma lärare, skolledare och skolhuvudmän inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies i en gemensam workshop. Syftet var att pröva en modell för systematisk kartläggning av undervisning framtagen av professor Inger Eriksson vid Stockholms universitet. Bakgrunden till detta initiativ är att den kvantitativa data som ofta utgör huvudmannens underlag för det systematiska kvalitetsarbetet endast ger indikationer om undervisningsrelaterade utmaningar på en aggregerad nivå. Klassrumsnära och ämnesdidaktiska data analyseras mer sällan i relation till skolornas systematiska kvalitetsarbete, vilket innebär att lärares ämnesdidaktiska erfarenheter har en tendens att försvinna när data aggregeras i huvudmannaorganisationen.

Under fredagseftermiddagen diskuterades prövades och diskuterades därför modellen för systematisk kartläggning av undervisning i olika ämnesgrupper. Även om diskussionerna böljade under den pågående workshopen så tyder den gemensamma och avslutande reflektionsrundan på att modellen, med fortsatt bearbetning och prövning, har potentialen att synliggöra undervisningsrelaterade möjligheter och utmaningar i skolans verksamhet. Modellen kan därmed också bidra till att nyansera skolans systematiska kvalitetsarbete.

18

sep

Visst är det svårt att vara lärare? Hur ska vi få eleverna att lära sig massor?
Vi har, i matematiknätverket, märkt att om vi slutar ställa frågan: ”Varför kan eleverna inte bråkräkning? Hur har det blivit så?! Vems fel är det?!” och istället frågar oss: ”Vad ska vi göra för att eleverna ska lära sig bråkräkning? Vilken typ av undervisning behöver jag utforma för att det som är svårt med bråkräkning ska bli synligt?” så kommer man mycket längre. Dessutom blir det mycket roligare!

Prova själv och berätta hur det gick!

Vill du träffa lärare som forskar på sin undervisning, anmäl dig till LFK – Lärarnas forskningskonferens. 

P.S. Matematiknätverkets ramprojekt undersöker just nu bråkräkningens roll i problemlösning.

skissa3

Vi i det praktisk-estetiska närverket kan idag med glädje meddela att vi har fått forskningsanslag för att under året utveckla ett nytt ramprojekt. Vårt tidigare ramprojekt har handlat om litteracitet och språkande inom praktisk-estetiska ämnen. Vårt nya ramprojekt har arbetsnamnet ”Estetisk kommunikation: om kropp, material och iscensättning i undervisningen.” I detta projekt hoppas vi skapa förståelse för olika kroppsliga, materiella och iscensättande handlingar som lärare i praktiska-estetiska ämnen använder sig av. Det kan till exempel handlande om skissande som en del av undervisningen i ämnen som bild och slöjd eller jammandet i ämnet musik. Motsvarande uttryck och former finns säkert i andra praktisk-estetiska ämnen.

Vårt nätverk kommer under årets LFK (lärarnas forskningskonferens) anordna ett runda bords samtal som knyter an till vårt nya ramprojekt. Därför kommer vårt runda bords samtal ha samma titel, ”Estetisk kommunikation: om kropp, material och iscensättning i undervisningen.” Vår förhoppning är att lärare från olika praktisk-estetiska ämnen är med och delar sina erfarenheter. På så sätt tror och hoppas vi att dessa samtal kan bidra till att skapa förståelse för alla de kroppsliga, materiella och iscensättande handlingar som förekommer i våra ämnen.

/Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

12

jun

Anmälan till LFK öppen!

För nionde året i rad anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK), tisdagen den 27 oktober. LFK är ett forum för lärardriven, undervisningsutvecklande skolforskning.

Årets keynote speakers är:

Kristina Danielsson – professor vid institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet samt Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet

Tuula Maunula – fil.dr. i pedagogiskt arbete samt lektor, Rinkebyskolan, Stockholms stad

Läs mer här

Glöm inte att anmäla dig här!

Nu blir det lite sommarledigt och så tar vi nya tag i höst.
Vi ser fram emot att träffa alla våra projekt i matematiknätverket den 28 augusti!

15

maj

Fullt med abstract kring olika spännande ämnen har trillat in till STLS inför årets upplaga av Lärarnas Forskningskonferens , som sedvanligt går av stapeln tisdag v 44, som i år infaller den 27 oktober.

Men ännu finns alltså chansen att bidra. Vi förlänger tiden för att skicka in abstrakt till och med den 27 maj! Här finns all information: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/skicka-ett-abstract-till-lfk-2020/

SO-nätverket noterar att vi i år har flera spännande projekt i SO-ämnena men att vi gärna ser fler!!

Konferensen kommer att hållas på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, i Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Malin, Ann-Sofie och Mattias i SO-nätverket

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier