Visar inlägg med tagg:

Ramprojektet i engelska och moderna språk undersöker hur kollaborativt skrivande kan användas för att utveckla elevers skriftliga produktion. Under projektets första år har vi haft två projekt: ett i engelska och ett i spanska.

I engelska har undervisningen och elevernas gemensamma skrivuppgift handlat om en ”how to-text” som på ett  informellt och humoristiskt sätt informerar om olika samhällsföreteelser eller trender. I analysen har vi valt att fokusera på den del av textens struktur som utgörs av en fråga (som fungerar som underrubrik) som följs av ett förklarande stycke med en inledande topic sentence. Hur introduceras de här delarna i undervisningen? Hur samtalar eleverna om dem? Vad händer i skrivprocessen och vad påverkar den färdiga texten?

I spanska har eleverna arbetat med sagor och fått i uppgift att skriva en ny saga som följer en traditionell struktur med Inledning – Problem – Lösning – Slut. För att avgränsa analysen tittar vi speciellt på inledningen med miljöbeskrivningar och introduktion av huvudpersoner.

Vi har använt oss av skärminspelning som datainsamlingsmetod, vilket innebär att vi kan följa hur texten växer fram på skärmen och se vilka digitala hjälpmedel som eleverna använder. Inspelningarna fångar också elevernas samtal med varandra.

Vill du vara med? 

Nästa läsår fortsätter projektet med nya texter och nya deltagare. På vår hemsida kan du läsa mer om projektet och hur du anmäler dig. Sista anmälningsdag är 21 april.

/Ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk

Språngbräda

Från dialoger till monologer – uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

I snart fyra år har nätverket i engelska och moderna språk arbetat med forskningsfrågan Hur kan vi konstruera uppgifter som främjar muntlig interaktion? Projektet är organiserat i mindre delprojekt och närmare 30 lärare har varit med och bidragit till ökad kunskap kring både uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion i språkklassrummet. Under projektets gång har vi presenterat preliminära resultat i olika sammanhang, men nu är det dags att gå i mål på riktigt och sprida det vi har arbetat med. Artikeln ”En språngbräda till bättre undervisning – att använda ett teoretiskt ramverk för att konstruera uppgifter” finns redan tillgänglig i Lingua #1/2019 och vi planerar ytterligare några artiklar. Bland annat har vi jobbat med uppgifter för spanska årskurs 6 och funderat på hur elever med begränsat ordförråd interagerar. Vi har också projekt som har sökt beskriva ”bra” interaktion med utgångspunkt i lärares erfarenhet och tysta kunskap och ett annat som analyserat elevers samtal med utgångspunkt i de möjligheter som uppgiften ger för muntlig interaktion. Med andra ord har vi en del skrivarbete framför oss 🙂

Ett annat resultat av vårt arbete är naturligtvis de uppgifter som har konstruerats och testats i klassrum. De behöver också spridas så att fler lärare får testa och använda dem. Vi börjar snart spela in korta filmer med några lärare som har varit med i projektet. I filmerna beskriver vi hur uppgifterna har konstruerats utifrån ett teoretiskt ramverk och några övergripande principer. Filmerna är tänkta att komplettera själva uppgifterna så att de som vill använda dem också själva kan utveckla dem vidare.

Vad händer sedan?

Nästa år planerar vi att starta två nya ramprojekt: Det flerspråkiga språkklassrummet och Kollaborativt skrivande – är två bättre än en? Båda projekten finns beskrivna på vår hemsida. Kom gärna på vår informationsträff fredag 31/1, kl. 14.30-16.30 där du får träffa oss som jobbar i nätverket. Ansökan sker via en intresseanmälan på vår hemsida. Deadline 15 april.

Vi kommer också att ordna en träff för språklärare i Stockholmsområdet torsdag 2 april, kl. 16.30-18.30 (preliminär tid). Då berättar vi mer om våra projekt. Vi har också bjudit in flera forskare som kommer att prata om ordinlärning i främmande språk, så det kommer att bli flera intressanta presentationer. Save the date! Mer information kommer. Skicka gärna mejl till jessica.berggren[a]edu.stockholm.se om du har frågor eller vill få en inbjudan till träffen i april när allt är färdigplanerat.

/Jessica

kollaboration

Nästa läsår, 2020/2021, startar det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk upp två nya ramprojekt:

  • Det flerspråkiga språkklassrummet
  • Kollaborativt skrivande – är två bättre än en?

I ett ramprojekt arbetar du tillsammans med forskare och lärare från andra skolor för att med hjälp av vetenskapliga metoder utforska något som är svårt i klassrummet. Varje projekt organiseras som flera delprojekt där vi tittar på olika aspekter av den övergripande frågan.

Det flerspråkiga språkklassrummet

Har du funderat på den kulturella och språkliga kontextens betydelse för skrivandet, och vilka möjligheter elevers olika bakgrund kan ge i klassrummet? Funderar du på hur du kan inkludera elevers språkliga resurser i undervisningen? Undrar du om tydligt formulerade syften och mottagare påverkar elevernas texter? Då är du kanske intresserad av att delta i vårt projekt som undersöker elevers skrivande inom ramen för ämnena engelska och moderna språk. 

Tidigare forskning visar att elever ofta tycker att det är utmanande att skriva på ett främmande språk, och de texter som skrivs är ofta korta och relativt enkla.  Vi kommer från och med höstterminen 2020 att arbeta med elevers skriftliga förmåga i ämnena engelska och moderna språk genom att undersöka hur elevers språkliga resurser, multimodalitet och digitala verktyg kan användas för att lösa språkliga problem i skrivande av olika texter. 

Kollaborativt skrivande – är två bättre än en?

Skrivande sker oftast på egen hand men vad händer när elever skriver texter tillsammans? Producerar eleverna bättre texter? Lär sig eleverna mer om skrivande? Vilka möjligheter och utmaningar finns i att använda digitala verktyg som är tänkta att underlätta gemensam textproduktion? Hur bedömer vi en text som skrivits av flera författare?

Det här ramprojekt kommer att handla om kollaborativt skrivande – en aktivitet där två eller flera elever är involverade i att skapa en text tillsammans. För att undersöka några aspekter av denna aktivitet planerar vi flera delprojekt och vi behöver din erfarenhet och kunskap som språklärare för att lyckas.

Vill du vara med?

Kom gärna på vår informationsträff fredag 31/1, kl. 14.30-16.30 där du får träffa oss som jobbar i nätverket. Ansökan sker via en intresseanmälan som öppnar snart på vår hemsida. Deadline 15 april. Frågor? Mejla jessica.berggren[a]edu.stockholm.se

Det går också att söka så kallade FoU-projekt, där du och kollegor arbetar mer självständigt med ett problem ni upplever i er undervisning.

Vi hoppas att vi ses i höst!

Jessica Berggren, Karina Pålsson Gröndahl, Anette Resare Jansson och Silvia Kunitz

Nätverksledare och koordinatorer i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS.

Nätverket i engelska och moderna språk har i år ett FoU-projekt i gång. Det drivs av två lärare på Kungsholmens gymnasium och handlar om Translanguaging – pedagogisk tvåspråksanvändning i klassrummet. Projektet  syftar till att undersöka om en systematisk tillämpning av två språk, svenska och engelska, i undervisning kan bidra till att elever utvecklar sitt akademiska register i engelska. Genom att organisera undervisning i samhällskunskap som möjliggör en strategisk användning av såväl engelska som svenska  i en klass på det naturvetenskapliga programmet vill man besvara forskningsfrågan: Hur, och i vilken grad kan man genom att på ett metodiskt sätt tillämpa translanguaging (engelska och svenska) i samhällskunskap utveckla elevers akademiska skriftliga register i engelska?

Studien har en experimentell design, där interventionsgruppen undervisas på svenska och engelska med inspiration från translanguaging och de två kontrollgrupperna har undervisning på svenska respektive engelska. Samtliga elever genomför ett för- och ett eftertest bestående av en uppsats på engelska, som analyseras både kvantitativt och kvalitativt med fokus på den akademiska vokabulären. Dessutom används enkäter, semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och undervisningsobservationer för att analysera den pedagogiska tvåspråksanvändningen. Resultat från projektet förväntas belysa hur strategisk användning av språk i ämnesundervisning kan påverka elevers utveckling av ett akademiskt register i engelska.

Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens under vecka 44.

/Jessica

Som engelsklärare känner du säkert igen denna uppmaning, men frågan är vilken uppfattning om språkinlärning som kommer till uttryck i detta citat? Under Lärarnas Forskningskonferens, LFK, som i år hölls på Nacka Gymnasium, arrangerade det ämnesdidaktiska nätverket för engelska och moderna språk ett uppskattat rundabordssamtal med just denna titel. Under samtalet diskuterades livligt bland annat effekterna, positiva och negativa, av att enbart ha målspråket som norm i språkklassrummen, samt vilka konsekvenser det kan få för undervisningen i flerspråkiga klassrum.

 

Att det är stimulerande men också utmanande att undervisa i flerspråkiga och mångkulturella klassrum rådde det stor enighet kring, och också att det är viktigt att ge alla elever möjlighet att använda sig av samtliga sina språkliga resurser, inklusive sitt förstaspråk, för att stötta utvecklingen av målspråket. Bland annat diskuterades om så kallat korsspråkande, på engelska translanguaging, ska betraktas som ett hinder eller en resurs. Trots att  det naturligtvis finns många utmaningar kopplade till korsspråkande så kom vi ändå fram till att elevers möjlighet att strategiskt använda sig av samtliga sina språkliga resurser kommer hjälpa dem att nå sina mål i högre utsträckning.

 

För oss i det ämnesdidaktiska nätverket för engelska och moderna språk var detta första gången vi arrangerade ett rundabordssamtal, men med största sannolikhet var det inte den sista, och vi ser fram emot fler givande diskussioner med fokus på undervisningsutveckling i engelska och moderna språk.

 

// Anette

Referenser
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever – Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

 Garcia, O. & Wei, L. (2014).Translanguaging and Education. Translanguaging: Bilingualism and Education, 63-77.

Källkvist, M..; Gyllstad, H; Sandlund, E. & Sundqvist, P. (2017). Framtidens undervisning i engelska: enspråkig, tvåspråkig eller flerspråkig? Lund, 2017/04/21-2017/04/22.

Hur uppgifter kan konstrueras för att generera en speciell typ av interaktionsmönster i muntlig kommunikation var fokus för arbetet i nätverket för engelska och moderna språk redan förra läsåret. Vid de olika delprojeketens avslutande presentationer i juni kunde vi konstatera att arbetet med att utveckla uppgifter utifrån Rod Ellis definition av “task” i hög utsträckning bidragit till den praktiknära och undervisningsutvecklande forskningen.

När nätverket för engelska och moderna språk träffades igen i augusti kunde vi glädjande nog konstatera att många av förra årets deltagare även i år vill arbeta med undervisningsutvecklande forskning, men vi kunde också hälsa nya deltagare välkomna.I moderna språk ingår nu undervisande lärare från årskurs 1 – gymnasiet. Det känns extra roligt eftersom detta möjliggör ett samarbete kring progressionen, något som ofta efterfrågas av språklärare.

Arbetet med att konstruera uppgifter som stöttar elevernas muntliga interaktion fortsätter, som nämnts tidigare, också i år, och deltagarna i de olika delprojekten är nu i full gång med att planera och designa uppgifterna till den första cykeln. Det ska bli mycket spännande att få ta del av de olika uppgifterna när vi ses igen om ett par veckor.

För er som är intresserade av uppgiftskonstruktion kommer det att finnas möjlighet att lyssna på förra årets delprojekt på Lärarnas Forskningskonferens som äger rum tisdag 31 oktober på Nacka Gymnasium. Anmälan görs via följande länk https://sites.legaonline.se/boka/skolporten/book.aspx?eventID=1445387men det är “först till kvarn” som gäller så vänta inte för länge.

På LFK kommer vi också att bjuda in till runda-bordssamtal med titeln Be Active and Speak English All the Time, där ni får möjlighet att diskutera elevers användning av samtliga sina språkliga resurser.

 

Vi ser fram emot en spännande höst, och hoppas att vi ses på Lärarnas Forskningskonferens.

 

//Anette

 

 

 

LFK2016

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika

Strategier fyller en viktig funktion i kommunikation över språk och kulturgränser. Men strategierna är ett medel, inte ett mål. De borde alltså ingå i vad vi lärare förväntas inkludera i undervisningen – det som bör bedömas är hur framgångsrikt eleverna kommunicerar.” (Helena von Schantz)

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk har vi de senaste åren haft flera projekt om strategier. Bakgrunden till vårt ramprojekt var just att de nya kurs- och ämnesplanerna lyfter fram användningen av strategier både i relation till de förmågor som ska utvecklas (och bedömas) och i det centrala innehållet.

Precis som Helena von Schantz skriver i ett blogginlägg som publicerades tidigare i veckan, väcker det frågan om medel och mål i språkundervisningen. De projekt vi har haft har samtliga tagit sin utgångspunkt i förmågan att använda strategier för att förstå och göra sig förstådd, men under arbetets gång har strategierna hamnat i bakgrunden. Det vi har landat i är att ”kunna använda strategier” i sig inte är ett relevant lärandeobjekt i en Learning study i språk. Däremot kan de utgöra en kritisk aspekt i relation till ett kommunikativt lärandeobjekt. Med andra ord är det viktigt att skilja på mål och medel. Förhoppningsvis kommer det att speglas i framtida kurs- och ämnesplaner.

/Jessica

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier