Visar inlägg med tagg:

22

apr

Tänkvärt kring arbetet med ett yrkesrelaterat skriftbruk för ett yrkesspråk

Postad av Per

Skriftbruk är det vi läser, det vi skriver men också de samtal och diskussioner vi för baserade på text. I yrket, t ex inom vård och omsorg är skriftbruk de arbetsuppgifter som kan handla om att dokumentera, att läsa patientjournaler men också att diskutera patientfall med kollegor som också deltar i vården av hen. I skolan utvecklar eleverna ett yrkesrelaterat skriftbruk genom sin utbildning, dvs. genom undervisningen i skolan men också genom sitt arbetsplatsförlagda lärande, APL. Eleverna får arbeta med centrala texter för sitt framtida yrke, vilket inom vård och omsorg kan vara dokumentation, instruktioner och metodböcker etc. Eleverna får tillgång till dessa texter från lärarna, men kommer även i kontakt med dem under sin APL. Liknande exempel på skriftbruk finns också inom andra yrken än vård och omsorg. Skriftbruk är med andra ord högst närvarande i och relevant för alla yrken.

Genom arbetet med skriftbruk utvecklar eleverna även sitt yrkesspråk, dvs. genom att läsa, skriva och samtala om yrkesrelaterade texter. Texten och det resonemang som förs kring texten förmedlar, förankrar och förstärker hos eleverna bruket av yrkesrelaterade termer och begrepp. Det eleverna pratar om blir också det eleverna använder för att prata med i den specifika kontexten. Således arbetar vi med att utveckla ett yrkesspråk på samma sätt som vårt vardagliga språk eller akademiska språk.

Hälsningar,

Maria Christidis – nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

8

apr

Kollaborativt skrivande i engelska och moderna språk

Postad av Per

Ramprojektet i engelska och moderna språk undersöker hur kollaborativt skrivande kan användas för att utveckla elevers skriftliga produktion. Under projektets första år har vi haft två projekt: ett i engelska och ett i spanska.

I engelska har undervisningen och elevernas gemensamma skrivuppgift handlat om en ”how to-text” som på ett  informellt och humoristiskt sätt informerar om olika samhällsföreteelser eller trender. I analysen har vi valt att fokusera på den del av textens struktur som utgörs av en fråga (som fungerar som underrubrik) som följs av ett förklarande stycke med en inledande topic sentence. Hur introduceras de här delarna i undervisningen? Hur samtalar eleverna om dem? Vad händer i skrivprocessen och vad påverkar den färdiga texten?

I spanska har eleverna arbetat med sagor och fått i uppgift att skriva en ny saga som följer en traditionell struktur med Inledning – Problem – Lösning – Slut. För att avgränsa analysen tittar vi speciellt på inledningen med miljöbeskrivningar och introduktion av huvudpersoner.

Vi har använt oss av skärminspelning som datainsamlingsmetod, vilket innebär att vi kan följa hur texten växer fram på skärmen och se vilka digitala hjälpmedel som eleverna använder. Inspelningarna fångar också elevernas samtal med varandra.

Vill du vara med? 

Nästa läsår fortsätter projektet med nya texter och nya deltagare. På vår hemsida kan du läsa mer om projektet och hur du anmäler dig. Sista anmälningsdag är 21 april.

/Ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk

25

feb

Analys – ett färgglatt arbete!

Postad av

I de FoU- och ramprojekt som bedrivs inom STLS undersöks hur undervisning kan utvecklas för att främja elevers lärande. Sådana vetenskapliga undersökningar kan ta sig många olika former: interventioner, intervjuer, observationer, inspelningar med mera. Genom dessa olika metoder samlas information, eller data, om undervisningen. Oavsett vilka metoder som använts måste informationen (som i det här sammanhanget alltså kallas data, eller ibland material) analyseras för att bli meningsfull. Men vad innebär då analys i detta sammanhang?

Till vardags, och ofta i skolans värld används ordet ”analys” i en tämligen vid, ibland kanske renat av lös, betydelse, exempelvis som vid de återkommande ”resultatanalyser” som lärare gör som en del av ett systematiskt kvalitetsarbete.

I resultatanalyssammanhang har analys, åtminstone i min erfarenhet, kommit att betyda lite allt möjligt, från ”reflektion” och ”slutsatser” till ”gissningar” och ”åsikter”. Ganska vanligt i dessa sammanhang är att lärare ”analyserar” mer eller mindre fritt utifrån betygsinformation (eller ”betygsdata” om man så vill), för att på olika sätt åstadkomma förklaringar till varför betygen ser ut som de gör.

Att lärare gör detta är förstås inte i sig fel, så länge man är medveten om att ordet i det sammanhang som STLS utgör har en annan betydelse, som jag ska försöka utveckla nedan.

I ett vetenskapligt sammanhang, som exempelvis STLS, betyder analys att man bryter ned insamlad data (den information man inhämtat på olika sätt) i delar, eller kategorier. Denna information är, i undervisningsutvecklande forskning, sällan bestående av siffror eller betyg (det som kallas kvantitativ data). Istället är den kvalitativ, till exempel vad elever säger i samtal om litteratur, eller hur de resonerar kring ett fysikaliskt fenomen. Själva analysen följer också en annan logik och tillvägagångssätt än i skolans värld.

Vi kan ta ett – starkt förenklat –  exempel på hur en sådan kvalitativ analys skulle kunna gå till. Låt oss anta att vi undersöker elevers upplevelser av läst litteratur och att fyra elever för ett samtal om Harry Potter:

Elev 1: Jag fattade ingenting av boken!

Elev 2: Det var nog lättare för mig för jag har sett filmerna, men jag tyckte filmen var bättre.

Elev 3: Jag har faktiskt inte sett filmerna men jag har läst Narniaböckerna och de var lite lika den här.

Elev 2: Jag håller med, fast det är mer magi i Harry Potter. Jag tror att vi som är unga tycker mer om magiböcker, vuxenböcker är ofta bara som verkligheten.

Elev 4: Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter. Fast jag tyckte boken var tråkig, jag minns faktiskt inte riktigt vad som hände i den.

Det kan vara lätt att tänka att eftersom det är fyra olika elever så talar de på fyra olika sätt om boken. Men om man tittar på vad de olika eleverna säger, så går deras uttalanden dels i varandra, dels finns det olika sätt att prata om boken även hos en och samma elev (t.ex. Elev 4). Att det är fem uttalanden i detta (påhittade) samtalsutdrag betyder inte heller nödvändigtvis att det är fem olika sorters uttalanden.

Men vad finns det då för olika sorters uttalanden? Till att börja med är frågan lite fel ställd. Det är inte så att de olika sorterna (kategorierna) ”finns” i objektiv bemärkelse. Snarare ”skapar” den som analyserar mönster genom att själv bestämma vilka kategorier som finns. Vilka kategorier skulle vi då kunna skapa ur elevernas uttalanden?

Ett sätt (av väldigt många olika sätt!) att tänka, skulle kunna vara att tänka att uttalanden som handlar om att inte ”fatta” eller ”minnas” utgör en kategori av läsupplevelse, eller snarare en kategori av att vara ”utanför läsupplevelsen”. För att underlätta analysarbetet är det praktiskt att färgkoda och den här kategorin skulle då kunna få färgen röd och namnet ”Utanför läsupplevelsen”:

Om vi nu markerar dessa kategorier i samtalet, så ser vi att uttalandet från Elev 4 faktiskt innehåller mer än bara ”utanförkategorin”.

Elev 1: Jag fattade ingenting av boken!

Elev 2: Det var nog lättare för mig för jag har sett filmerna, men jag tyckte filmen var bättre. Jag tyckte inte om Harry som han var i boken.

Elev 3: Jag har faktiskt inte sett filmerna men jag har läst Narniaböckerna och de var lite lika den här.

Elev 2: Jag håller med, fast det är mer magi i Harry Potter. Jag tror att vi som är unga tycker mer om magiböcker, vuxenböcker är ofta bara som verkligheten.

Elev 4: Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter. Fast jag tyckte boken var tråkig, jag minns faktiskt inte riktigt vad som hände i den.

Elev 4:s uttalanden uttrycker också en känslomässig reaktion på det som händer i boken, eller kanske snarare dess huvudperson (”Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter”). En känslomässig reaktion görs också av Elev 2 (”Jag tyckte inte om Harry som han var i boken”). Här kan vi tänka oss en andra kategori av läsupplevelse – ”känslor om personer i boken”, som jag här tänkte ge en blå färg:

Elev 1: Jag fattade ingenting av boken!

Elev 2: Det var nog lättare för mig för jag har sett filmerna, men jag tyckte filmen var bättre. Jag tyckte inte om Harry som han var i boken.

Elev 3: Jag har faktiskt inte sett filmerna men jag har läst Narniaböckerna och de var lite lika den här.

Elev 2: Jag håller med, fast det är mer magi i Harry Potter. Jag tror att vi som är unga tycker mer om magiböcker, vuxenböcker är ofta bara som verkligheten.

Elev 4: Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter. Fast jag tyckte boken var tråkig, jag minns faktiskt inte riktigt vad som hände i den.

En tredje tänkbar kategori, om vi fortsätter att med genomläsningen av vad eleverna säger, är det som rör boken i relation till filmen: i delar av flera uttalanden görs en koppling till andra läs- och filmerfarenheter. Slutligen kan man tänka sig att den elev som uttalar sig lite mer ”generellt” om Harry Potter som genre (”magibok”) i relation till andra genrer (”vuxenböcker”) representerar en fjärde kategori, som vi kan kalla ”utifrånperspektiv på läsupplevelsen”. Kategoriserar vi på detta sätt blir utdraget riktigt färgglatt:

Elev 1: Jag fattade ingenting av boken!

Elev 2: Det var nog lättare för mig för jag har sett filmerna, men jag tyckte filmen var bättre. Jag tyckte inte om Harry som han var i boken.

Elev 3: Jag har faktiskt inte sett filmerna men jag har läst Narniaböckerna och de var lite lika den här.

Elev 2: Jag håller med, fast det är mer magi i Harry Potter. Jag tror att vi som är unga tycker mer om magiböcker, vuxenböcker är ofta bara som verkligheten.

Elev 4: Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter. Fast jag tyckte boken var tråkig, jag minns faktiskt inte riktigt vad som hände i den.

De fyra kategorierna täcker in hela samtalssekvensen och med en fackterm skulle man säga att mättnad har uppnåtts i analysen.

Detta är förstås ett konstruerat exempel, men jag vill åskådliggöra principerna för det som brukar kallas induktiv, eller mer eller mindre ”förutsättningslös”, analys. Man kan dock ofta ha hjälp av teorier som utvecklats i tidigare forskning. I nätverket för Svenska och Svenska som andraspråk i STLS har vi återkommande använt läsforskaren Judith Langers ramverk för läsarpositioner, vilket jag använt som utgångspunkt i det här exemplet. När man på det sättet arbetar med på förhand givna kategorier brukar det kallas för en deduktiv ansats. I praktiken är det inga knivskarpa gränser mellan induktiva och deduktiva angreppssätt, eftersom man (till skillnad från i mitt tillrättalagda exempel) ofta omformar och anpassar kategorierna under analysarbetets gång.

Kategorierna brukar också formas (och omformas) av den forskningsfråga man vill ha svar på. Att enbart ”färglägga data” är förstås inget självändamål. Kategoriseringen ska i slutändan hjälpa en att besvara forskningsfrågan. Låt säga att vi vill ta reda på om det går att fördjupa ett boksamtal genom att eleverna under läsningens gång blir hjälpta i att sätta sig in i berättelsen från huvudpersonens perspektiv, till exempel i det här fallet genom att skriva brev till Harry Potter, hitta likheter och skillnader mellan sig själva och Harry Potter, reflektera över vad de själva skulle göra i olika situationer i boken, etc.

I exemplet ovan skulle vi då kunna tänka oss att den som analyserar har forskningsfrågan ”På vilket sätt förändras elevers läsupplevelse om de uppmanas identifiera sig med huvudpersonen under läsningen?”.  Kanske skulle vi efter en sådan typ av undervisning kunna se en förändring i riktning mot ”mer blått” i de samtal eleverna för? Kanske skulle tvärtom andra färger (kategoriseringar) bli mer framträdande? Oavsett utfall skulle vi på det här sättet närma oss ett svar på forskningsfrågan, genom en analys av materialet.

Analys i vardags- eller skolsammanhang skiljer sig alltså på flera punkter från det som avses med analys i ett vetenskapligt sammanhang. Det betyder inte att vetenskaplig analys är ”bättre”, utan snarare att man behöver tänka på att hålla isär begreppen. Det är också viktigt att tänka på att all form av analys har ett gemensamt syfte: att göra en stor mängd data/information hanterlig, överskådlig och begriplig. Här tror jag personligen att lärare har mycket att vinna på att bekanta sig mer med det systematiska, kategoriserande eller tematiserande tillvägagångssätt som vetenskaplig analys innebär, även i resultatanalyssammanhang. Men det är ämne för ett annat inlägg!

 

// Nätverket för svenska och svenska som andraspråk, STLS; inlägget författat av Björn Kindenberg

18

feb

Uppdatering kring arbetet i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av Per

I nätverket fortskrider arbetet med ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar som startade hösten 2020, i vilken ingår en lärare från Naturbruksprogrammet, inriktning djur. Veckan innan jullovet genomfördes en extern läsning av texten, dvs. av artikelutkastet. De kommentarer som gavs vid den läsningen blev utgångspunkten för en genomgång av texten. Efter genomgången är planen att skicka in texten till en tidskrift för granskning inför en publicering. Vi hoppas på och håller tummarna för ett positivt gensvar från tidskriften!

Studien är en god grund för undervisningsutveckling då den lyfter elevperspektivet när det gäller matematik i yrkesprogrammet. Vi som lärare får en inblick i vad och hur eleverna förstår matematik i relation till sin utbildning och till sitt framtida yrke. Denna aspekt, tillsammans med programinriktningen djur, gör denna studie ett unikt och värdefullt tillskott till det didaktiska forskningsfältet.

Under våren startar en ny ansökningsomgång med deadline i april för ramprojekt inom nätverket. Det finns tre ramprojekt att välja mellan, 1) om ämnesintegrerad undervisning, 2) om digitalisering i undervisningen och 3) om yrkesspecifik återkoppling i undervisningen. Läs gärna tidigare blogginlägg om medverkande lärare i ramprojekt Annika Hemingstam som berättar om hur det är att delta i ett ramprojekt.

Hälsningar,

Maria Christidis – nätverksledare

6

okt

En inblick i arbetet i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av Per

Under det gånga läsåret – 2020/2021 handlade arbetet i nätverket om att starta upp ramprojektet ’Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande´, samla in data under rådande omständigheter och genomföra en första analys av data. Sommarledigheten var välbehövlig!

Detta läsår – 2021/2022 fortsätter arbetet med en analys av resultatet genom teorin om praktikarkitekturer* och presentation av delresultatet från ramprojektet på Lärarnas forskningskonferens 2021 – jag hoppas vi ses där! Dessutom kommer det artikelutkast som producerats parallellt med allt detta diskuteras på ett slutseminarium. Målet är att skicka in en artikel till en tidskrift under våren 2022.

Ramprojekt är roligt, händelserikt men också lärorikt. Det är väldigt givande att kunna bidra med mer kunskap inom det didaktiska forskningsfältet med grund i undervisningsutvecklande forskning. Det arbete som lärare lägger ned dagligen, på att utveckla undervisningen efter elevernas behov, får möjlighet att synliggöras och spridas till andra lärare som kanske möter samma utmaning. Det som också är extra roligt i just detta ramprojekt är att kunskapsbidraget är unikt för programinriktningen.

*Exempel på referens till teorin om praktikarkitekturer:

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P., & Bristol, L. (2014). Praxis, practice and practice architectures. In Changing practices, changing education (pp. 25-41). Springer, Singapore

Maria Christidis – Nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

17

sep

Nytt möter gammalt

Postad av Per

På STLS så har en ny termin satt igång och i matematiknätverket fortsätter arbetet i våra pågående FoU-projekt och ram-projekt. De deltagande lärarna i det pågående ram-projektet ska äntligen få genomföra sin forskningslektion efter det långa coronauppehållet. Det ser vi alla fram emot!

Men, vi har också fått nya deltagare i nätverket som kommer bygga ett parallellt delprojekt inom befintligt ram-projekt. Vi har även fått ett nytt FoU-projekt. Jag som sitter vid tangentbordet (Johannes Berggren) är också nygammal i nätverket efter studieuppehåll. Vi är alltså flera lärare som kommer in med nya stora ögon och försöker förstå vad det är vi pysslar med i de ämnesdidaktiska nätverken och STLS. Det kan handla om grundläggande frågor som vad praktiknära forskning innebär? Det behöver såväl nya som gamla lärare bli varma i kläderna kring. Vad innebär det att driva ett forskningsprojekt? Vad skiljer det vi gör från “vanligt” utvecklingsarbete som sker i skolorna? Vad är möjligt att ta reda på i våra forskningsprojekt? Vilka bidrag kan vi på STLS lämna till forskningsvärlden och till lärarprofessionen? Erfarenheten säger att vi inte alltid delar svar på dessa frågor (och att alla har olika frågor att ställa), men att vi hittar mer och mer samsyn vartefter terminen lider.

Det är många frågor från många håll och att bedriva praktiknära forskning innebär ett speciellt sätt att tänka, ett speciellt sätt att prata, då forskningsprocessen kräver en viss typ av frågor, en viss typ av processer och andra typer av “glasögon” (ursäkta den utnötta metaforen).

I eftermiddag har nya och gamla ram-deltagare mötts där erfarenheter har delats. De gamla har visat på sin process, hur de startat, var de är just nu och vad de hoppas få ut av det hela. De har påmint oss alla om behovet av en rimlig analys av ämnesinnehållet, behovet av att avgränsa lärandeobjekt och forskningsfråga. Sitt still i båten, ha inte för bråttom, var ett delbudskap under eftermiddagen. Men det som lyste igenom mest av allt var vad sådana här projekt gör för lärares sätt att tala om undervisning, sätt att tala om lärande, vilka möjligheter för kunskapsbyggande som praktiknära forskning innebär. Det blev tydligt både för nya och gamla. Men också för nygamla.

30

apr

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

Intervju av lärare med i ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade hösten 2020. I detta blogginlägg får ni en möjlighet att få veta mer om vem läraren som deltar i projektet är genom en intervju.

thumbnail_IMG_0777

Bild: Annika Hemingstam, lärare på Naturbruksprogrammet på Spånga gymnasium.

Vem är du?

Jag heter Annika Hemingstam och är lärare i ämnena Djur och Djurvård inom djurens hälso-och sjukvård, samt leg. djursjukskötare. Jag har varit lärare i snart 17 år och sedan ett och ett halvt år tillbaka anställd på Spånga Gymnasium. Förutom det så läser jag masterutbildningen i didaktik på deltid vid Linköpings Universitet.

Vad inspirerar dig i ditt arbete?

Elever som utvecklas och lyckas och såklart det kollegiala nätverket med lärare och pedagogisk personal på den egna skolan och på skolor i hela Sverige.

Varför sökte du till ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar?

Jag såg det som en spännande utmaning och en möjlighet att både utvecklas själv som pedagog och att få feedback på och utveckla min egen undervisning. Jag tänkte även att det skulle vara intressant för mina elever att få delta och få kunskap om hur ett forskningsprojekt går till.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du i din undervisning med yrkesrelaterade beräkningar?

Utmaningar är elevernas förförståelse och inställning till beräkningar och matematik. Jag måste hela tiden konkretisera all beräkning och koppla det till yrkesrelevanta begrepp och situationer för att få dem att hålla fokus och inte tappa intresset.  Möjligheter är att eleverna stärker både sin yrkeskunskap och sitt självförtroende när de ser att de kan lyckas och när de förstår beräkningarna och varför beräkningarna är relevanta för deras framtida yrke som djurvårdare.

Varför är det viktigt att undersöka yrkesrelaterade beräkningar?

För att synliggöra elevernas lärande, för dem själva, för mig som lärare, för lärarkollegiet och för yrkesbranschen.

Vilken upplevelse har du av att vara med i ett ramprojekt?

Hittills har det varit mycket givande och alldeles lagom tidskrävande. Den stora utmaningen kommer nog under vårtermin i samband med datainsamling mm, vilket känns spännande. Projektet har hittills uppfyllt mina förväntningar och jag rekommenderar verkligen lärarkollegor att ta chansen att delta i liknande projekt.

16

apr

En inblick i det praktisk-estetiska nätverket

Postad av

I det praktisk-estetiska nätverket råder mycket kreativ aktivitet för ögonblicket. Är det den annalkande våren eller någon slags gudomlig inspiration som har drabbat oss. Förmodligen en blandning av båda dristar vi oss till att tycka.

Vi är hur som haver väldigt glada att idag kunna se att vi har hela sju nya ramprojekt som kommer börja hos oss till hösten. Dessa ramprojekt spänner över ämnen som bild, hemkunskap och slöjd och har sina hemvister i både grundskolan och gymnasiet. Därtill förväntas det tillkomma åtminstone ett nytt FoU-projekt som även det förväntas starta till hösten. Med andra ord, så väntar många nya och spännande projektutmaningar.

Under våren har vi i vårt nätverk utvecklat en multimodal analysmetod. Bakgrunden är den att vi har funnit att det kroppsliga, materiella, visuella och audio-visuella inte alltid kommer fram i de projekt som vi möter. Detta trots att det kroppsliga, materiella, visuella och audio-visuella är något som i hög grad utmärker just våra praktisk-estetiska ämnen. Under dagens nätverksarbete har vi diskuterat hur vi i bild kan fånga undervisningssituationer från våra ämnen. Här nedan kan ni se några exempel från en bildlektion där Torben Freytag i vårt nätverk har skissat av stillbilder från ett filmklipp:

sekvens_bildlektion_2021

Sist men inte minst, så kan vi stolt meddela att vårt FoU-projekt i slöjd kommer ha sitt slutseminarium fredag den 21 maj. Väldigt kul tycker vi.

Nätverksledare Camilla Gåfvels

Nätverkskoordinatorer: Eva-Lena Forslind, Jonas Asplund och Torben Freytag

29

mar

Delta i didaktisk forskning i naturvetenskap och teknik

Postad av

Vill du vara med och bedriva naturvetenskaps- och teknikdidaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2021/2022 kan du som lärare delta i våra ramprojekt.

Projekten fokuserar på kurs- och ämnesplanernas långsiktiga mål och tillsammans undersöker vi, lärare och forskare, hur undervisning kan främja och synliggöra elevers lärande i naturvetenskap och teknik. Under hösten fortsätter vi med projekten Tekniska lösningars ändamålsenlighet och funktion samt Systematiska undersökningar i naturvetenskap.  Projekten har nyligen genererat två artiklar, här hittar du dem om du är intresserad av vad vi har gjort:

– Kod som teknisk lösning: en studie om grundskole-elevers uppfattningar av ändamålsenlighet i deras spontana programspråk

– Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?

Här kan du läsa mer om projekten och även anmäla dig om du är intresserad av att delta i något av projekten.

19

feb

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

LFK 2020 – Yrkesnätverkets rundabordssamtal

Under hösten 2020 ägde Lärarnas forskningskonferens, LFK rum, i digitalt format. Yrkesnätverket hade ett rundabordssamtal om ’Undervisning för yrkeskunnande’. Till samtalet anslöt yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan. De program som var representerade var t ex Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, samt Fritidsledarutbildningen. Det var ett inspirerande samtal mellan yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan och representanter från STLS, som belyste både utmaningar och möjligheter i undervisningen. Till exempel så diskuterades elevernas språkutveckling i yrkesrelaterad undervisning, men också betydelsen av att yrkeslärare integrerar sina erfarenheter från yrket i undervisningen. Det uttrycktes också ett stort intresse av att bedriva forskning på den egna undervisningen, för utveckling och kvalitetshöjning.

Rundabordssamtalet möjliggjorde att kunna möta och diskutera yrkeskunnande med kollegor på olika yrkesprogram. Yrkesnätverket kommer därför sträva efter att fortsätta erbjuda ett forum för yrkesprogram och yrkesämnen under LFK.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier