Visar inlägg med tagg:

DNc6DbMX4AImUnG.jpg-large

Den 31 oktober när vi som arbetar med Lärarnas forskningskonferens samlades på Nacka gymnasium för att förbereda anstormningen av drygt 300 forskningsintresserade lärare, föll det några snöflingor utanför fönstren. Nu, när det fortfarande är oklart om vi får en vit jul eller inte, kan vi i alla fall tipsa om några filmer som passar för de där mysiga kvällarna i soffan. Helt ärligt – är vi inte ganska trötta på päronfarsor, mysiga stugor på engelsk landsbygd, bortglömda barn och snåla arbetsgivare som inte tycker om jul? Som tur är finns nu filmerna från keynote-föreläsningarna på Lärarnas forskningskonferens tillgängliga. Varför inte samlas hela familjen och titta på Martin Stolare som pratar om SO-undervisningens möjligheter och Maria Andrée som presenterar designbaserad forskning som en modell för praktiknära studier? Vill ni hellre ägna er åt högläsning så finns också flera av presentationerna tillgängliga på hemsidan för LFK 2017.

God jul och gott nytt år från oss i Stockholm Teaching & Learning Studies!

PS. Vi ses väl på vår informationsträff för deltagande i undervisningsutvecklade projekt den 26 januari?

Som engelsklärare känner du säkert igen denna uppmaning, men frågan är vilken uppfattning om språkinlärning som kommer till uttryck i detta citat? Under Lärarnas Forskningskonferens, LFK, som i år hölls på Nacka Gymnasium, arrangerade det ämnesdidaktiska nätverket för engelska och moderna språk ett uppskattat rundabordssamtal med just denna titel. Under samtalet diskuterades livligt bland annat effekterna, positiva och negativa, av att enbart ha målspråket som norm i språkklassrummen, samt vilka konsekvenser det kan få för undervisningen i flerspråkiga klassrum.

 

Att det är stimulerande men också utmanande att undervisa i flerspråkiga och mångkulturella klassrum rådde det stor enighet kring, och också att det är viktigt att ge alla elever möjlighet att använda sig av samtliga sina språkliga resurser, inklusive sitt förstaspråk, för att stötta utvecklingen av målspråket. Bland annat diskuterades om så kallat korsspråkande, på engelska translanguaging, ska betraktas som ett hinder eller en resurs. Trots att  det naturligtvis finns många utmaningar kopplade till korsspråkande så kom vi ändå fram till att elevers möjlighet att strategiskt använda sig av samtliga sina språkliga resurser kommer hjälpa dem att nå sina mål i högre utsträckning.

 

För oss i det ämnesdidaktiska nätverket för engelska och moderna språk var detta första gången vi arrangerade ett rundabordssamtal, men med största sannolikhet var det inte den sista, och vi ser fram emot fler givande diskussioner med fokus på undervisningsutveckling i engelska och moderna språk.

 

// Anette

Referenser
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever – Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

 Garcia, O. & Wei, L. (2014).Translanguaging and Education. Translanguaging: Bilingualism and Education, 63-77.

Källkvist, M..; Gyllstad, H; Sandlund, E. & Sundqvist, P. (2017). Framtidens undervisning i engelska: enspråkig, tvåspråkig eller flerspråkig? Lund, 2017/04/21-2017/04/22.

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Vad innebär det att se budskap i skönlitterära texter?

I STLS nätverk för svenska och svenska som andraspråk är detta en fråga vi ägnat en stor del av den gångna terminen åt att diskutera. Kanske är det en fråga som du som läser detta skulle vilja vara med och försöka besvara, och i så fall som en del av STLS forskningsanknutna miljö? Detta kan du göra som en del av vårt kommande forskningsprojekt Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur:

STLS, eller Stockholm Teaching & Learning Studies är en samverkansplattform för huvudmän i stockholmsregionen, som vill främja lärardriven och praktiknära undervisningsutvecklande forskning, det vill säga forskning kring frågor som uppstår i det egna klassrummet, i den egna undervisningen, i det egna ämnet.

STLS koordinatorer (som alla antingen genomgår forskarutbildning eller är verksamma forskare) ger stöd åt lärarledda forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt) i att formulera forskningsfrågor, analysera material och presentera resultat.

Ett väl genomfört FoU-projekt kräver dock en del, dels i form av tid och resurser, dels i form av krav på viss självständighet från lärarnas sida vad gäller att kunna formulera och besvara en forskningsfråga.

Därför finns möjligheten att, som enskild lärare eller tillsammans med andra, ingå som ett delprojekt i ett övergripande projekt, så kallat ramprojekt, där forskningsfrågan redan är formulerad men där du som lärare kan vara med i undersökningen av frågan. Här är deltagandet mindre omfattande i tid, men inte mindre praktiknära, eftersom det är din undervisning som blir en del av materialet för vår forskningsfråga.

Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur är ett sådant ramprojekt.

FoU-projekt och ramprojekt skiljer sig alltså åt. Medan det är lärarna som är drivande i ett FoU-projekt, så är nätverkets koordinatorer drivande i ett ramprojekt. Ramprojekt kan alltså vara ett första steg i att närma sig lärardriven forskning och många lärare med tidigare erfarenhet av ramprojekt går också vidare till FoU-projekt.

Tanken med ramprojekten är att forskningsfrågorna, för att bli ämnesdidaktiskt relevanta, ska kopplas till svensk- respektive sva-ämnets syfte och förmågor enligt kursplanen.

Vi har tagit fasta på den förmåga i Lgr11 som handlar om att läsa och analysera skönlitteratur för olika syften (och motsvarande formuleringar i Lgy11), mer specifikt inriktat mot berättande texters budskap, tematik och motiv. Det här är något som även kan uttryckas som att läsa på, mellan och kanske framförallt bortom raderna; något som vi vet att många lärare brottas med i undervisningen, men som många också har mycket tankar och idéer om.

Vad innebär det egentligen att se ett budskap? Har alla texter budskap? Och hur kan undervisningen i så fall utveckla förmågan att se dessa?

Det är den typen av frågor som kommer att utgöra grunden för vår forskningsfråga. Att besvara en praktiknära forskningsfråga görs med hjälp av undervisningsrelevant teori och ett systematiskt sätt att dels samla in data (om vad som händer i klassrummet), dels analysera data. Som (hoppas vi) framtida deltagande lärare i ett sådant projekt hjälper du oss med materialinsamling och i diskussioner kring forskningsfrågans innebörd. Tillsammans lär vi oss mer om vad som utgör en fungerande undervisning om texters tema och budskap.

Tycker du att detta låter spännande och vill veta mer – besök oss på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, fredag eftermiddag 26 januari (mer information om tid och plats kommer att ges på STLS hemsida) och lämna sedan in en ansökan (görs 15 mars).

Välkommen till ramprojektet Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur!

Nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS: Anna-Maija Norberg, licentiat i svenska som andraspråk och doktorand i svenska språket; Ann Ohlsson licentiand vid institutionen för svenska och flerspråkighet (Stockholms universitet) och Björn Kindenberg, licentiand vid institutionen för språkdidaktik (Stockholms universitet).

Terminen för matematiknätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies närmar sig sitt slut. Just nu planeras det för fullt, för nästa termin i nätverket. Innan vi gör avslut tittar vi tillbaka på terminen som gått, bl.a. på höjdpunkten Lärarnas forskningskonferens 2017, som hölls tisdag 31 oktober på Nacka gymnasium. Över 300 deltagande lärare och skolledare från bl.a. Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun fick möjlighet att lyssna till presentationer om praktiknära forskning och delta i intressanta samtal och diskussioner.

Under dagen fanns Marja Wanér (Eriksdalsskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) på plats som presenterade sitt ram-projekt från 2016/2017; Att identifiera elevers förmåga att resonera algebraiskt. Nedan finns två korta urval från deras presentation.

https://youtu.be/wTuo-2XZlFY

Vi ser fram emot nya presentationer från deltagarna i matematiknätverket på STLS nästa år på Lärarnas forskningskonferens 2018.

Hälsningar från matematiknätverket,
Anna-Karin Nordin, Jenny Fred, Johannes Berggren, Martin Nyman och Sanna Wettergren

22

nov

Porträtt av en vårdlärare

I det andra blogginlägget från yrkesnätverket ger vi utrymme till ett lärarperspektiv inom vårdutbildning. Detta kompletterar elevperspektivet i första blogginlägget. Genom intervjun med Annika Nilsson Östlund, får vi ta del av en vårdlärares upplevelser och erfarenhet av att arbeta på Vård-och omsorgsprogrammet inom gymnasiet och vuxenutbildning.

Annika Nilsson Östlund är legitimerad sjuksköterska, specialiserad inom intensivvård, och vårdlärare i pedagogik samt vårdpedagogik. Annika har undervisat i ca 13 år på omvårdnadsprogrammet och senare på vård- och omsorgsprogrammet i vuxen- och gymnasial utbildning.

Fråga: Varför blev du vårdlärare?

Svar: Jag har alltid tyckt om att utbilda och lära ut. Under min yrkeskarriär som sjuksköterska hade jag ofta studenter vid min sida samt vidareutbildningselever sedemera på intensiven. Att lära och utbilda innebär att du själv växer och utvecklas i din yrkeskarriär. Frågor är roliga och kan du alla svar på direkten?

Fråga: Beskriv din första lektion som vårdlärare, och hur du upplevde den?

Svar: Jag minns min första lektion som blivande vårdlärare om ”Örat”! Oj så ambitiös jag var men använde redan då hjälpmedel med modell av örat och OH- bilder på den tiden. Eleverna var snälla och tysta. Men vad lärde sig de? Min första lektion som färdig vårdlärare minns jag inte riktigt. Men jag hade kul, sprutade idéer till lektionsupplägg och samarbetade mycket med andra lärare som uppmuntrade mig. Jag hade mycket stöd av mina kollegor varav en tidigare varit min lärare under grundutbildningen till sjuksköterska. Jag minns att de tyckte jag var född till att bli lärare.

Fråga: Vad inspirerar dig och ger dig energi i ditt arbete? Ge gärna konkreta exempel.

Svar: Jag inspireras av att engagera mina studenter, att lägga upp bra och givande lektionspass med tydliga mål. Att se studenterna och få dem intresserade och känna sig delaktiga. Att hitta på något utöver det vanliga! Bjuda dina trötta ungdomselever på te en ruggig kall morgon! Att känna att du är välkommen när du kliver in i klassrummet! Ta hjälp och stöd av dina elever! Hur skulle ni vilja arbeta med detta tema? Om man lyssnar och känner in får man så mycket tillbaka.

Fråga: Vilka utmaningar möter du som vårdlärare?

Svar: Där jag arbetar nu är det framför allt språket som är en utmaning. Många elever har inte svenska som modersmål. Det ställer stora krav på dig som lärare. Andra kursböcker behövs, du behöver använda ett annat enklare språk. Inom vuxenutbildningen är kurserna på 5-10 veckor och tempot högt. En annan utmaning är att många arbetar och läser på distans och studierna är inte prioriterade, utan gör det mest för att det krävs för att få en fast tjänst som undersköterska. Du får som lärare inte samma positiva feedback och blir inte inspirerad på samma sätt, även om det också finns många engagerade och ambitiösa studerande.

Fråga: Vem är vård och omsorgseleven, beskriv!

Svar: Se ovan svar! Hos oss är den typiska vuxeneleven en som arbetar inom hemtjänst, äldreboende eller som personlig assistent. Många behöver utbildningen för att få en fast tjänst. När jag arbetade med ungdomar var den typiska vård- och omsorgseleven ofta någon som inte lyckats så bra i grundskolan. Dåligt självförtroende och självkänsla kopplat ibland till olika diagnoser. På vård- och omsorgsprogrammet kunde vi se den enorma utvecklingen eleverna fick! Den var ofta kopplad till den första praktiken där man äntligen var värd något och kunde hjälpa andra samt få en positiv feedback.

Fråga: Vilka utvecklingsområden tycker du finns i ditt arbete som vårdlärare?

Svar: För närvarande är det nätverkande. För tillfället deltar jag aktivt i ett nätverk för skolor med vårdutbildning som heter Vårdnätet. Detta ger mig möjlighet att träffa kollegor och diskutera gemensamma frågeställningar som APL, språkbehovet mm. Mycket bra och behövligt att få göra detta.

Fråga: Vad skulle du ge för tips till någon som funderar på att utbilda sig bli vårdlärare?

Svar: Skaffa dig arbetslivserfarenhet från olika områden. Elever älskar när du plockar upp saker du själv varit med om. Tänk efter tycker du om att stå och prata inför människor? Tycker du om att dela med dig? Kan du se människor och bekräfta dem?

Fråga: Övrigt som du vill tillägga?

Svar: Jag kan sakna att utbilda ungdomar. Så mysigt att få igång dem och se hur de får kunskapstörst och utvecklas till fantastiska undersköterskor och att så många går vidare till högskolan. Det är också givande att utbilda vuxenelever. Här får jag möjlighet att ge dem verktyg för att förbättra deras arbete och förståelse för olika sjukdomar och symptom.

Tack Annika för att du ställde på upp på intervjun och gav oss möjlighet till inblick i en vårdlärares vardag.

Maria Christidis

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Det praktisk-estetiska ämnesdidaktiska nätverkets ramprojekt undersöker vad som händer med dessa ämnens specifika karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt kunnande får mer och mer utrymme i undervisningen. Hur det går att tolka innebörden av dessa mer ”teoretiska” förmågor så att de inte riskerar att ske på bekostnad av utvecklingen av elevernas hantverkskunnande och materiella händighet. Hur undervisningen kan utvecklas så att elevens förmåga att muntligt och skriftligt motivera sina gjorda val under slöjdarbetes gång bidrar till att förbättra elevens slöjdmässiga resultat.

Projektet – som involverar fyra slöjdlärare i såväl hårda som mjuka material på tre grundskolor – har under hösten satt igång med pilotundersökningar och datainsamling på mellanstadiet och högstadiet. Varje lärare har gett en mindre grupp elever i uppgift att filma ett samtal där de ombetts samtala om sina gjorda val under pågågende arbetsområde. I en grupp handlar det om val av hantverksteknik kopplat till t-shirts-tillverkning, i en annan om estetiska val såsom färgkombinationer vid tillverkningen av ett textilt fodral och i en tredje grupp om val som rör verktyg, material och färger vid tillverkning av en vapensköld i trä.

Under en första granskning av filmmaterialen framkom en intressant skillnad i språkandet: när elever hade  sitt slöjdföremål framför sig under tiden de ombeddes tala kunde de peka på detaljer och förtydliga genom att visa kroppsligt, vilket gjorde det tydligare för oss lärare att förstå nyanser i elevernas motiveringar, jämfört med när de enbart talade utifrån ett papper eller från minnet.  Nästa steg i lärargruppen blir att titta närmare på det filmade datamaterialet från de olika slöjdsalarna. Håll utkik här i bloggen i vår för hur projektet fortskrider och vilka resultat som tagit form!

Jenny Frohagen

Malin lägger ut texten om Learning Study - processen

Veckan efter LFK, och SO-nätverket kan se tillbaka på både givande och spännande presentationer, symposium och runda bordssamtal. Som vanligt kom konferensen både att bli avslut och avstamp. Resultaten från vårt stora Ram-projekt om flyktingkatastrofen, som i sin tur ingår som ett delprojekt där vi undersöker elevers analysförmåga i samhällskunskap, presenterades i ett symposium. Inför en fullsatt sal presenterade de medverkande lärarna tillsammans med koordinatorer och nätverksledare hur projektet har fortlöpt under året. Vi kunde avsluta symposiet med att visa på resultat som vi vill fortsätta att arbeta med. Idag har vi börjat planera vidare analyser av materialet och framtida artiklar i ämnet. SO-nätverkets rundabordssamtal under LFK handlade om, det i skolsammanhang så ofta använda begreppet, perspektiv. Diskussionerna gick höga under den dryga timme vi hade till vårt förfogande och kanske kan de tankar som väcktes användas till vidare diskussioner och projekt inom ramen för STLS – vi talar exempelvis numera om stora och lilla p. Extra roligt var också att många av våra FoU-deltagare var med på LFK och vår förhoppning är givetvis att några av dem kan presentera något på LFK 2018.​

Max, Mattias, Malin, Ann-sofie

Måndag 20 november gästas Stockholm av Dr Mei Kuin Lai från University of Auckland. Hon kommer att bland annat att hålla en föreläsning om Collective problem solving för lärare och rektorer i Stockholmsregionen. Mei har varit här i Stockholm tidigare och hållit både föreläsningar och workshops som har varit mycket uppskattade. Vid sitt förra besök intervjuades hon av Pedagog Stockholm och sade bland annat att :

”För att kunna lösa problem i skolan måste man se de verkliga orsakerna till problemen och inte fatta beslut efter lösa antaganden”

Detta är också utgångspunkten för hennes föreläsning den här gången. Hon kommer att presentera ett ramverk för att kollektivt lösa problem som baseras på interventioner som framgångsrikt har förbättrat elevers lärande.

Var, när och hur?

Måndag 20 november, kl. 8.30-10.00 på City Conference Center, Norra Latin, Drottninggatan 71B, Stockholm. Anmälan sker via länk

Frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Resized_20171009_154237_1507558600919

På NO-Biennalen i Göteborg fick jag möjligheten att representera STLS. Under en workshop om att ställa naturvetenskapligt undersökningsbara frågor berättade jag om arbetet i STLS och speciellt det ram-projekt vi har inom Nv-nätverket, där vi arbetar med att förstå förmågan att ställa vetenskapliga frågor och hur undervisningen kan designas för att eleverna ska kunna få utveckla denna förmåga. Deltagarna i workshopen delade med sig av problem, hinder och även möjligheter i arbetet med denna förmåga. Något som diskuterades var bland annat hur vi presenterar det naturvetenskapliga arbetet för eleverna i skolan där varje moment: frågeställning, metod, resultat osv behandlas isolerade från varandra. Det öppnar inte nödvändigtvis upp för att ändra frågeställning eller metod under arbetets gång. Deltagarna fick ställa frågor utifrån vetenskapliga fenomen för att sedan testa några av de verktyg eleverna behöver för att utveckla förmågan. Som naturvetenskapligt fenomen fick en av deltagarna tända eld på min hand. Med mig hem ifrån NO-Biennalen tar jag många roliga experiment, didaktiska ideér, nya kontakter och tack vare vattnets höga värmekapacitet även min hand 🙂

Sebastian Andersson

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier