20

feb

Workshop!

Postad av

Bild workshopFörra fredagen samlades ett antal STLS-projekt för att tillsammans hjälpas åt med arbetet med sina studier. I en workshop kan man till exempel analysera inspelade lektioner, kategorisera elevsvar eller intervjuer. Utgångspunkten är ett konkret material som man på något sätt vill pröva, eller få hjälp med att tänka vidare kring.

Två SO-projekt (läs mer om pågående och avslutade projekt här ) kom in med material förra veckan. Det ena var Mälarhöjdens skola som ville pröva en bedömningsmatris som de tagit fram för att bedöma hur elever arbetar och presenterar fältstudier med hjälp av GIS. Att arbeta med fältstudier och geografiska informationssystem är något som många lärare upplever som svårt att tillämpa i undervisningen och bedöma. Det ska bli spännande att se vad de landar!

Det andra projekt var St:Botvids gymnasium som håller på med en designstuie där de försöker ta fram ett lektionsupplägg för hur man kan undervisa om källtolkning med andraspråkstalande elever. De prövar en modell där de arbetar med hem- och expertgrupper där eleverna tillsammans får olika pusselbitar till tolkning av ett källmaterial. Förhoppningen är att de också hjälper varandra att utveckla en mer fördjupad och breddad förmåga till källtolkning genom att först vara ”experter” på en källa och seda tillsammans i sin ”hemgrupp” kunna arbeta med samma källa igen och dra nya slutsatser utifrån historiskt förlopp, händelse eller tidsperiod. Denna vecka försökte vi hjälpas åt att pröva om de kategorier som gjorts av elevernas olika former av tolkning var användbara för att komma vidare i projektet.

Avslutande tips:

Om du är intresserad av källor och källtolkning så kan du läsa mer om stockholmsläraren Patrik Johansson och hans forskning ”Att tolka spåren från det förflutna” . Ett fantastiskt källmaterial att arbeta med såväl i grundskolan som i gymnasieskolan erbjuds av Stockholmskällan  är där du får tillgång till olika typer av historiskt källmaterial – och även kartor – som går att använda i flera av SO-ämnena

/Anna-Karin Frisk

14

feb

Vaghet och vanmakt

Postad av

abc

Jag har precis läst delar av en mycket intressant avhandling, Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan, skriven av Gunnar Hyltegren (2014). Det som framför allt intresserade mig var hans analys av svenskämnets betygskriterier (Lpo94), kunskapskrav (Lgr11) och centrala innehåll (Lgr11). Efter läsningen undrar jag hur vi lärare överhuvudtaget klarat av att bedöma våra elever med hjälp av kunskapskraven. I svenska i årskurs 9 finns 67 delkrav! Det blir ett antal beslut för en lärare med exempelvis tre undervisningsgrupper. Förutom antalet delkrav, tar Hyltegren upp kunskapskraven som ”kunskapstyper”, t.ex. om kunskapskraven anger kunskaper som eleven antingen har eller inte har eller om det snarare handlar om grader av kunskaper. Elever ska exempelvis kunna göra en muntlig redovisning på ett begripligt sätt. Kan man säga att eleven gör det begripligt eller inte begripligt? Eller handlar det om graden av begriplighet? Och i så fall: till vilken grad ska det vara begripligt för att det ska anses begripligt nog för betyget E? Hyltegrens slutsats efter en intressant och underhållande analys är att kunskapskraven i svenska (både grundskolan och gymnasiet) är mycket vaga och deras användbarhet som bedömningsredskap kan därmed ifrågasätta (s. 259).

Andra frågor som tas upp är bland annat om lärare anpassar de nationella kunskapskraven, om lärare hittar på egna kunskapskrav och om lärare tillämpar en relativ betygssättning. Jag återkommer, när jag läst vidare!

Anna-Maija

13

feb

Workshop – analys av förtester

Postad av

ft

Idag var ett av våra projekt i det ämnesdidaktiska nätverket i matematik här på utbildningsförvaltningen för att delta i en workshop.

I projektet undersöker de hur datologiskt tänkande kan vara ett stöd för matematiken, närmare bestämt om programmering kan bidra till en ökad förståelse för koordinater i matematikämnet.

Projekt

Lärarna i projektet – Karin Nygårds, Susanne Laudon och Minna Stål –  arbetar på Sjöstadsskolan. Här analyserar de förtester som deras elever gjort i veckan.

I förtestet har eleverna fått visa sin förförståelse för koordinatsystemet och idag påbörjades analysen av elevsvaren. Analysen av några förtest visar bl.a. att många elever har ett karttänkande vilket gör att de inte uppfattar koordinater som en punkt utan som ett fält. Nästa steg blir att sammanställa elevsvaren för att sedan planera lektionsupplägget.

/Cecilia, Verner och Sanna

13

feb

Vad har bin, rutschkanor och smutsig el gemensamt?

Postad av

Jo, de är alla föremål för lärardrivna studier i inom ramen för NT-satsningen i Stockholms stad. Under en spännande lördag presenterade nyligen tre NT-utvecklare sina pågående projekt på Ma/Nv-Biennetten på Stockholms universitet.

P1030070-2

Utifrån reklamaffischer om ”smutsig el”, har Andrea Holmgren har tillsammans med kolleger på Blommensbergsskolan, fördjupat sig i elevers diskussioner och argumentationsförmåga kopplat till energifrågor. På Engelbrektsskolan, där Daniel Bengtsson är lärare i biologi, finns det bikupor på taket. Kuporna har använts som utgångspunkt för att initiera diskussioner och öka elevers förståelse inom ekologi och hållbar utveckling. Slutligen visade också Ann Ulfves, lärare på Skapaskolan, hur elever arbetat med det naturvetenskapliga begreppet friktion. Temat ”lekplats” inspirerade bland annat till att eleverna fick studera friktion och fysikaliska fenomen på lekplatsen.

Är du sugen på att starta ett eget projekt inom NV/Teknik kan du läsa mer om hur du ansöker här.

/NT-nätverket

9

feb

Föreställningar om skrivande

Postad av

Mary_Pickford-deskEfter mitt förra blogginlägg fick jag en fråga om ”föreställningar om skrivande”. Ivanič (2004) skriver i en artikel om sex diskurser som handlar om värderingar och uppfattningar om vad skrivande är, hur det ska bedömas och hur man lär sig att skriva. Det handlar också om hur de här uppfattningarna realiseras i praktiker: hur lärare undervisar i skrivande. Kort och förenklat kan de olika diskurserna beskrivas utifrån vad som betonas:

  1. Färdighetsdiskurs: ytliga språkliga aspekter, språkriktighet, färdighetsträning.
  2. Kreativitetsdiskurs: intressant innehåll, personlig stil, litterär kvalitet.
  3. Processdiskurs: antingen den mentala eller den praktiska processen eller båda.
  4. Genrediskurs: typiska språkliga drag i olika texttyper.
  5. Diskursen om sociala praktiker: textens funktion i olika sociala praktiker, autentiska uppgifter.
  6. Sociopolitisk diskurs: kritisk medvetenhet om kontext, maktaspekter.

I en lärares praktik kan man se drag av flera diskurser men ofta en ”bärande” diskurs, enligt Ivanič. Hon menar att det är en fördel för eleverna om de möter alla diskurserna under sin skolgång. När jag började som lärare för över tjugo år sedan var färdighetsdiskursen den dominerande. Processdiskursen hade en glansperiod på kanske framför allt 80-talet. Idag är genrediskursen troligen den mest synliga. Det intressanta är vilka konsekvenser en ensidig dominans av en diskurs för med sig, tänker jag.

Anna-Maija

30

jan

Ny chans! Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt 6 februari

Postad av

Blomman

Ny chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

28

jan

På spaning efter relevans

Postad av

Skolforsk

Idag är det dags för konferens och avrapportering av SKOLFORSK, ett projekt som syftar till att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning och därmed bilda underlag för Skolforskningsinstitutet. Jag var på resultatdialogen i november och en av sakerna som jag undrade då och hoppas bli klokare på idag rör relevans.

Begreppet förekommer i projektets uppdrag, där de kartläggningar som görs ska ha ”relevans för skolväsendet”. Det förekommer också frekvent i dagens program, till exempel i titlar på delprojekt som Generering av relevanta frågeställningar forskare och praktiker/policy makers och på presentationer: Hur gör man en relevant och praktiskt användbar kunskapsöversikt? Ett annat projekt presenterar ”genomgång, sammanställning och analys av relevant och aktuell litteratur” och ytterligare ett en kartläggning av ”forskning som är av relevans för lärare som undervisar matematik”. För att bara nämna några exempel (fet stil tillagd).

Men vad menas egentligen med relevans? Jag skulle kunna räkna upp några frågeställningar som är relevanta för mig som doktorand i engelska och koordinator av ämnesdidaktiska FoU-projekt om språkliga strategier. Det de frågeställningarna har gemensamt är att de är sprungna direkt från min praktik och berättar något om var jag befinner mig just nu. Det är också relativt enkelt att använda mig själv som informant. När det gäller relevans för en större grupp med intresse för skolan blir det knivigare. Då är inte bara frågeställningen viktig, utan också metod spelar stor roll, till exempel urval och tillvägagångssätt. Under resultatdialogen lyftes en rad intressanta frågor runt just metod och kanske främst urval som jag hoppas får större fokus idag.

Med andra ord ser jag nu fram emot att ta del av hur delprojekten som presenteras har tacklat just relevans. Är samma frågor relevanta för alla aktörer inom skolväsendet? Vilka typer av frågeställningar är relevanta och vilka är irrelevanta? Hur bedöms relevans? Finns det samband mellan relevant forskning och forskarens bakgrund? Blir forskning automatiskt relevant för andra lärare om den utförs av någon med lärarbakgrund? Hur relevanta är stora kartläggningar för lärares undervisningspraktik? För skolledares vardag? För skolpolitikers planer? Kan en relevant forskningsfråga generera ett irrelevant resultat?

/Jessica

23

jan

Ny chans! Välkomna på lärarträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Postad av

BlommanNy chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

23

jan

NT-nätverket på Ma/Nv-biennetten!

Postad av

Den 31 januari presenterar det ämnesdidaktiska nätverket för naturvetenskap och teknik sina erfarenheter från FoU-projekt inom NT-satsningen i Stockholms stad.

Tillsammans med forskare från Stockholms universitet och FoU-enheten kommer tre av våra NT-utvecklare att presentera sina forskningsprojekt som just nu pågår ute på skolorna. Titeln på föreläsningen är ”Att främja och synliggöra förmågor i de naturvetenskapliga ämnena – erfarenheter från FoU-projekt inom NT-satsningen i Stockholms stad”. Hoppas vi ses där!

Läs mer om Ma/Nv-biennetten här

22

jan

Kort om kamratbedömning

Postad av

800px-Academic_writingLyssna på den här långa rubriken på ett föredag: ”The influence of learner beliefs on student performance in criterion-referenced peer review: A sociocultural perspective ”. Kort sagt handlade Jingjing Mas föredrag om kamratbedömning i skrivande i engelska och vad som gör den verkningsfull. Förutom att elever måste få lära sig att ge och ta emot kamratbedömning, är elevers föreställningar en viktig påverkansfaktor enligt Jingjing Ma. I hennes forskning betraktas elevers föreställningar som ett psykologiskt verktyg, och hon har kommit fram till att elevers föreställningar om vad skrivande är påverkar deras benägenhet att ta emot kamratbedömning. Därför är det viktigt att i undervisningen ta upp olika föreställningar om skrivande för att göra eleverna uppmärksammade på detta. Först måste man förstås som lärare göra klart för sig vad man själv har för föreställning om vad skrivande är. Hur man kan tänka om det återkommer jag till en annan gång!

Vilka föreställningar påverkar elevers benägenhet att ta emot kamratbedömning i andra ämnen, tro?

Anna-Maija

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier