Visar inlägg med tagg:

typewriter-801921_1280

I ett tidigare inlägg har vi tagit upp frågor som rör ansvars- och ansvarsfördelning vid skrivande av vetenskapliga artiklar. Men vilka andra möjligheter än vetenskaplig publicering för finns det? Och varför är det överhuvudtaget viktigt att publicera rapporter från de projekt som bedrivs i ram- och FoU-projekt? De frågorna tar vi upp i det här inlägget.

Om vi börjar med den senare frågan om publiceringens betydelse, så kan den illustreras med en berättelse från sent 1800-tal, återgiven i skolforskarna James W. Stiglers och James Hieberts mycket läsvärda bok The Teaching Gap. Stigler och Hiebert berättar där om en nedslående skolsituation i Baltimore, vid tiden omkring det förra sekelskiftet; med nedgångna skolor och förlegade undervisningsmetoder.

En grupp lärare i Baltimore tog dock initiativ till en form av studiecirkel för att utbyta erfarenheter och idéer om hur de undervisningsmetoder som användes skulle kunna förbättras. Stadsfullmäktige godkände initiativet och de regelbundna träffarna mynnade ut i sammanfattningar av erfarenheter och insikter, utgivna i form av ett nyhetsbrev, The Expert Pedagogue.

Skolsituationen förbättrades, men historien kom tyvärr att få ett olyckligt slut. Några år senare införde den nya skoladministrationsansvarige i Baltimore en ny ordning: studiecirklarna avskaffades och stadens lärare skulle istället ges kompetensutveckling i form av föreläsningar, inriktade på den då nya progressivismen som ideal. För det ändamålet ersattes The Expert Pedagogue med Maryland Educational Journal, en tidskrift framställd av experter i progressiv pedagogik, med artiklar skrivna i syfte att Baltimores lärare skulle översätta de progressiva idealen till sin praktik. Det aktiva erfarenhetsutbytet lärare emellan avstannade snabbt som en följd av detta nya initiativ.

Det historiska exemplet visar på flera saker. Till att börja med att lärares egen kunskap, om den dokumenteras och delas, kan leda till en professionalisering av läraryrket. Exemplet visar också att denna professionalisering är en skör process. Säkert var det inte i sig något fel på de progressiva ideal som  Stigler och Hiebert nämner, men när teorierna frikopplades från den kunskap lärarna själva producerade, diskuterade och publicerade blev avstannade skolutvecklingen.

Inte minst visar exemplet dock att dokumentation och publicering av resultat, insikter och lärares erfarenheter faktiskt kan ge stor postitiv inverkan på skolan och på undervisningens utformning.

De resultat som vi når i STLS forsknings- och utvecklingsprojekt (inklusive det vi kallar ramprojekt) är alltså viktiga att publicera och därmed sprida, som ett komplement till de insikter och kunskaper som produceras inom forskning. Den ena kunskapsformen utesluter inte den andra och i STLS verksamhet är det ofta en glidande skala mellan rapporter från utvecklingsprojekt och framtagandet av ny, vetenskaplig kunskap.

Det leder i sin tur till att flera publiceringskanaler är viktiga för STLS verksamhet. För dig som deltar i ett FoU-projekt finns alltså ett antal olika forum att överväga för hur ni ska sprida erfarenheterna och insikterna som görs. Här tar vi upp några av dem, med anknytning till svenska och svenska som andraspråk:

Artikel i ämnestidning

Tidningen Lisetten ges ut av Svariks, riksförbundet för lärare i svenska som andraspråk. Lisetten publicerar artiklar av intresse för undervisning i svenska som andraspråk. Både lärare och forskare medverkar och artiklar skrivna av lärare brukar vara cirka 5000-7000 tecken, enligt tidningens riktlinjer.

Tidningen Svenskläraren ges ut av Svensklärarföreningen. Något tecken- eller ordantal finns inte angivet på tidningens webbplats, men redaktören kan kontaktas för frågor.

Utvecklingsartikel

Forskningsinstitutet Ifous ger i samarbete med tidningen Skolporten ut en artikelserie kallad Leda & Lära, där lärare har möjlighet att publicera artiklar om genomförda FoU-projekt. Artiklarna läses av forskare som ger återkoppling och kommentarer (dock ej peer-review, som vi beskrivit i tidigare inlägg).

Vetenskaplig artikel

Vetenskapliga artiklar hör till de avgjort mest tidskrävande publiceringsmöjligheterna. En artikel till en vetenskaplig tidskrift kräver mycket arbete med att formulera teoretiska utgångspunkter för studien, redogöra för analysmetoder samt presentera trovärdiga och övertygande resultat. Artiklar i dessa tidskrifter granskas ingående av forskare inom fältet och behöver i regel revideras i olika grad innan publicering. Om förutsättningarna för att skriva artikel finns är dock lovvärt – den kunskap vi som lärare besitter är av stor vikt för forskarsamhället. Tänkbara tidskrifter för publicering innefattar Forskning om undervisning och lärande (ForskUL), Nordic Journal of Literacy Research och Acta Didactica.

Det här var ett urval forum och vi kanske får anledning att tipsa om fler på den här bloggen. Gemensamt för dem är att de kan bidra till att vi lärare, som profession, delar och granskar det som är kärnan i vårt uppdrag – undervisningen. Det är helt enkelt, som det uttrycks i denna kortintervju med en utvecklingsartikelförfattande lärare  ” Värdefullt att granska den egna praktiken”!

Bild av Free-Photos fråm Pixabay

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier