5

maj

Vi får syn på barnens kommunikation!

I vårt nystartade nätverk forskar förskollärare på hur barn använder sitt språk, kommunicerar och deltar aktivt i förskolans olika aktiviteter.

I nätverket utvecklas arbetssätt, baserade på deltagarnas erfarenheter såväl som forskning, som gynnar barnens språk och kommunikation. I detta språkstärkande arbete används t.ex barnlitteratur och högläsning på olika sätt, med fokus på barnens aktiva deltagande och meningsskapande. Att läsa på olika sätt, och medvetet designa högläsningsstunder blir ett tillfälle för att vidga barnens upplevelser. Läsning, litteratur och språk kan vara så många saker i förskolan och vi vill utöka barnens möjligheter att använda alla sina kommunikativa förmågor.

Genom filmobservationer får vi fram de små signalerna som barnen använder sig av i sin kommunikation; t.ex kroppen eller blickar, som vi inte alltid upptäcker och ser annars. Tillsammans analyserar vi vilka arbetssätt och förhållningssätt som verkar gynna barnens språk, kommunikation och aktiva deltagande i förskolan.

I nätverket uppmärksammas hur viktiga våra egna förhållningssätt är för vilka möjligheter barnen får i vårt språkstärkande arbete.

Vill du vara med? Varje vår öppnas anmälan till det förskoledidaktiska nätverket. Läs mer här: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/ramprojekt-i-forskoledidaktik/
Vill du höra mer om språkstärkande arbete i förskolan, kom till vår presentation på Lärarnas Forskningskonferens LFK! Läs mer här:

https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/lararnas-forskningskonferens/

Många lärare söker varje läsår till STLS forsknings- och utvecklingsprojekt, som finns i två varianter: ämnesdidaktiskt FoU-projekt och ramprojekt. För lärare anställda i Stockholms stad finns också en tredje variant, generella FoU-projekt, vilka dock inte organiseras av STLS.

Vi kommer här att bena upp vad som skiljer de olika typerna av projekt åt och vi behöver då börja med hur forskning hänger ihop med – men också skiljer sig från – utvecklingsprojekt.

De båda termerna kopplas som bekant ofta samman, så som i FoU-projekt: forsknings- och utvecklingsprojekt. Det är kanske därför lätt att tänka att de förutsätter varandra, vilket dock inte behöver vara fallet.

FoU förkortas på engelska R&D,  research and development . Enligt Encyclopedia Britannica kom begreppet R&D i svang under efterkrigstidens och det är starkt förknippat med produktutveckling bland företag, från början industriföretag. När vi pratar om undervisning, som ju är vad STLS projekt handlar om att utveckla, så faller sig kanske inte ordet ”produkt” lika naturligt, men i brist på bättre kommer vi här att använda det. En ”produkt” kan i undervisningsutvecklande sammanhang vara exempelvis en ny undervisningsmetod och kan alltså vara resultatet av ett forsknings- och utvecklingsprojekt.

Men är forskning och utvecklingssprojekt då synonyma, eller skiljer de sig åt?

Eftersom det är ganska vida begrepp, så kommer vi här att göra en definition som skiljer på dem:

Forskning är en verksamhet som producerar ny kunskap och då kunskap som är ny i den bemärkelsen att den inte har funnits i världen förut. Denna nya kunskap kvalificeras genom att den publiceras i sakkunniggranskade (”peer-reviewade”) vetenskapliga tidskrifter, eller andra vetenskapligt sakkunniggranskade publikationsformat.

Ett utvecklingsprojekt handlar om att förbättra och förfina undervisning på ett systematiskt sätt. En inte ovanlig modell är att pröva en (ny) undervisningsidé eller -metod och då dokumentera och studera hur denna genomfördes, vad eleverna lärde sig (eller hade för utmaningar) för att sedan ytterligare revidera, studera och förfina upplägget.

Resultatet av utvecklingsprojektet är då det förbättrade lektionsupplägget, vanligen dokumenterat tillsammans med en beskrivning av hur studien genomfördes och en diskussion om implikationer av studien, exempelvis vad den lärare som vill testa upplägget i sin egen klass kan behöva tänka på vid genomförande. Ett utvecklingsprojekt kan dokumenteras på olika sätt. Exempelvis tillhandahåller Skolporten ett publiceringsformat i form av utvecklingsartiklar, men det är åtminstone i teorin inget som hindrar att ett utvecklingsprojekt publiceras i form av ett läromedel.

I mycket strikt bemärkelse är resultatet av ett forskningsprojekt inte en produkt i form av en undervisningsmetod eller lektionsupplägg. Resultatet av ett forskningsprojekt är istället en teoretisk förståelse av hur en viss typ av undervisning fungerar. Det här är som sagt en strikt definition – och vi ska strax vidga den – men för den strikta definitionen hjälper oss att göra en avgränsning mellan ”F:et och U:et” i ”FoU”.

Den teoretiska förståelsen är då helt enkelt den, för världen, ”nya kunskapen”. Den representerar ett nytt sätt att förstå saker; ett nytt perspektiv eller ny världsbild om man så vill. Det är lätt att förstå (även utan att vara fullt ut insatt i vad de går ut på) att ”stora” teorier, som evolutionsteorin, Big Bang, relativitetsteorin eller den heliocentriska världsbilden i den bemärkelsen har skapat ”ny kunskap”. Teorier, åtminstone i didaktisk forskning, är dock sällan eller aldrig så totala. I stället handlar det om mycket klassrums- och praktiknära teorier. I nätverket för svenska, svenska som andraspråk och modersmål använder vi oss ibland av begreppet designprinciper, vilket representerar systematiskt prövade och teoretiskt grundade principer att utgå från vid planering och genomförande av undervisning (undervisningsdesign).

En teori i form av en designprincip är, i jämförelse med de ovan nämnda stora teorierna, mycket mer bundna till specifika sammanhang. Ett exempel kan vara att det är en god princip för undervisning om tolkning av skönlitteratur, att eleverna själva får producera tolkningsbar text, eftersom detta tycks gynna deras förståelse för hur författare ”väver in budskap” (eller kanske snarare ”öppnar för tolkningsmöjligheter”) när de skriver.

Designprinciperna är dock inte helt och hållet bundna till ett visst klassrum eller en viss grupp elever. Poängen med den teoretiska förståelse är just att den ska vara överförbar till andra, i vart fall närliggande, sammanhang.

I realiteten är det inte alltid möjligt att upprätta hålla en ”strikt” definition av forskning. Många lärare har stött på termen aktionsforskning, som är en typ av forskning som syftar till att förändra en verksamhet till det bättre, vanligen genom att hitta ett sätt att lösa ett konkret problem. De forskningsprojekt som bedrivs inom STLS är alltså en form av aktionsforskning (vi vill ju förändra och förbättra undervisning). Därför brukar vi i STLS benämna det vi gör som undervisningsutvecklande forskning för att signalera att de projekt vi bedriver kan leda till både forskningsresultat (i bemärkelsen publicerad forskning) och beskrivningar av effektiva metoder för en viss typ av undervisning.

Med det vetenskapliga publiceringskravet i åtanke (att studien måste vara vetenskapligt publicerad och därigenom ha genomgått sakkunniggranskning), så vet vi dock inte på förhand (när ett projekt startar) om det i slutändan kommer att resultera i forskning eller inte. Det är kanske inte heller den viktigaste frågan att börja med för deltagande lärare, huruvida deras projekt kommer att bli ett forsknings- eller utvecklingsprojekt, eller både och. Oavsett vad så arbetar man i mångt och mycket utifrån samma metodik, det vill säga att formulera en undersökningsfråga, samla in data från undervisning, analysera denna och därigenom få fram ett svar på frågan (det vill säga ett resultat).

Vare sig FoU-projektet har betoning på ”forskning” eller ”utveckling” så behöver man alltså arbeta utifrån ett systematiskt tillvägagånggssätt för att studera, förklara, förstå och dokumentera (och i slutändan sprida) ett fenomen.

En viktig skillnad är dock att om projektet ska kvalificeras som forskning, så behöver det generera någon typ av teoretisk förståelse (till exempel i form av en designprincip för undervisning) för det som undersökts. Att ”enbart” dokumentera en egen undervisningsmodell, hur systematiskt och grundligt denna än studerats och dokumenterats, producerar inte egentligen (för världen) ny kunskap, den ger inte ”nya glasögon” för att se på världen. Däremot inte sagt att den är mindre värld – för oss som lärare är det förmodligen många gånger tvärtom! Det handlar egentligen alltså mer om att resultatet av ett (renodlat) utvecklingsprojekt, där en metod förbättrats, förfinats och beskrivits, behöver hitta andra publiceringskanaler än den vetenskapliga studien.

Det som nu sagts leder in på ytterligare en skillnad mellan (renodlade) forskningsprojekt och (renodlade) utvecklingsprojekt. De förra, som ju ska producera ny (teoretisk) kunskap måste i normalfallet utgå från och använda sig av tidigare teorier för att utveckla ny teoretisk förståelse. Forskaren måste också redovisa hur den aktuella studien, och de resultat den uppvisar, hänger ihop med tidigare forskning och teorier på området. Återigen så behöver inte ”teorier” likställas med ”abstrakt”, det kan handla om mycket klassrumsnära teoretiska perspektiv. Det är inte heller förbjudet,  för den som inom ramen för ett utvecklingsprojekt analyserar sin undervisning, att läsa på om och använda sig av teorier på området. Det är tvärtom att rekommendera!

Men trots allt finns en skillnad mellan det inte samma ”krav” på teorianvändning i ett utvecklingsprojekt, som i ett forskningsprojekt, av skäl som ovan angetts.

I STLS FoU-projekt går alltså forskning och utveckling hand i hand, utan att för den skull betyda samma sak. Mot bakgrund av det som beskrivits ovan så har ramprojekten ambitionen att publicera sig vetenskapligt, det vill säga producera forskning. Ramprojekten samordnas av vetenskapligt utbildade så kallade koordinatorer, som kan bidra med kunskap om teorier, tidigare forskning, analysmodeller och andra frågor som rör metodologi. De lärare som deltar behöver inte ansvara för den delen av processen, men är välkomna att delta i den. Ramprojekten kan på det sättet bli ett sätt att prova på ett deltagande i ett undervisningsutvecklande forskningsprojekt.

Inte minst hoppas vi med ramprojekten förstås att deltagande lärare kommer till nya insikter om sin egen undervisning och tillsammans med koordinatorer och kollegor från andra skolor kan reflektera kring, förbättra och utveckla sin egen undervisning.

Ett tydligt slutmål för ramprojekten är alltså vetenskaplig publicering, förutsatt att resultatet av arbetet anses hålla för vetenskaplig publicering, vilket alltså avgörs av andra forskare i den nämnda sakkunniggranskningen. När det gäller de ämnesspecifika FoU-projekten, så är inte kravet på vetenskaplig publicering lika uttalad. Projektet kan i slutändan dokumenteras som en vetenskaplig artikel, men det är en lång och mödosam process att få en sådan granskad och publicerad. Därför är ofta en utvecklingsartikel ett mer hanterligt format. Det tål att upprepas att en utvecklingsartikel (eller för den delen ett utförligt beskrivet lektions- eller undervisningsupplägg) nog för lärarkollegor ofta är ett mer lättillgängligt och uppskattat format!

Forskning och utveckling är kanske mer som bror och syster – syskon med många likheter, utan att för den skull vara samma person. När du som lärare deltar i ett ram- eller ämnesdidaktiskt FoU-projekt så kommer gränserna troligen flyta samman och din undervisning utvecklas, oavsett om det i slutändan tar formen mer som forskning eller som utvecklingsprojekt.

 

Nätverket för Svenska, Svenska som andraspråk och Modersmål

 

Bild: Dall-e

Är du lärare, undervisar i svenska eller svenska som andraspråk och vill vara med i ett forskningsprojekt om hur undervisning om skönlitteratur kan utvecklas? Läs då mer här om vårt pågående forskningsprojekt – och se gärna längst ned i inlägget om eventuell möjlighet att delta med extern finansiering.

STLS-nätverket för svenska och svenska som andraspråk bedriver sedan några år tillbaka kollaborativa så kallade ramprojekt med fokus på undervisning om skönlitteratur. Det nu pågående projektet har namnet ”Skönlitterära textuniversum”, ett projekt där vi undersökt hur arbete med en berättelse i en kombinatoin av olika former och format – film, spel, dramatiseringar, låttexter – både motiverar till läsning och skapar möjligheter till fördjupad tolkning.

Textuniversum är inte i sig ett nytt fenomen – ett paradexempel är Harry Potter, som vi ju möter i både böcker, filmer, serietidningar, fan fiction, spel och teater. Däremot finns det mycket kvar att utforska och utveckla i frågan om hur skolan kan använda sig av detta fenomen som en resurs i undervisningen.

Genom att exempelvis låta elever arbeta med den klassiska romanen om Frankensteins monster, och själva bearbeta dess innehåll i bild, film och eget skrivande, har vi i projektet kunnat se spännande exempel fördjupade tolkningar av grundberättelsens tema – och också börjat kunna ringa in och begreppsliggöra hur lärare kan möjliggöra sådan undervisning.

I projektet har lärare och forskare jobbat tillsammans med planering, genomförande och analys av undervisning och resultat har publicerats i tidskrifter som ForskUL, Nordic Journal of Literacy Research och SMDI. Därutöver, och kanske ännu mer angeläget för lärare, har vi haft möjlighet att berätta om projektet på förstelärarkonferenser och fortbildningsdagar.

Vi är glada över den spridning projektet fått och vill gärna borra vidare i frågan om hur olika medier i kombination kan främja såväl läsintresse som reflektion kring det lästa. Projektet Textuniversum fortsätter därför under läsåret 2023/2024 och vi söker fler lärare som vill delta!

Vi vänder oss till alla skolformer: grundskolans alla stadier, gymnasiet, vuxenutbildning. Kanske har du redan arbetat med skönlitteratur med bok, film och andra medier i kombination? Kanske är du bara nyfiken på och inspirerad av idén? I vilket fall är du välkommen med en ansökan!

Sista ansökningsdag är 15 april och ansökan görs via denna sida.

Som deltagande lärare i ett ramprojekt arbetar du med projektet på de träffar som hålls fredag eftermiddagar. Träffarna brukar vara cirka en gång per månad, däremellan genomför du och dokumenterar den undervisning som planeras i projektet. När undervisningen är genomförd analyseras materialet (till exempel elevers texter eller inspelade samtal) av lärare och forskare gemensamt.

Du behöver inte ha några särskilda förkunskaper vad gäller forskning för att delta. Vi kommer tillsammans bekanta oss med relevant teori och med lämpliga analysmetoder, under forskarutbildade koordinatorers ledning.

Nytt för i år är att vi också söker extra anslag för projektet (som i övrigt finansieras av ett antal skolhuvudmän knutna till STLS) genom det så kallade ULF-avtalet. ULF-avtalet är ett statligt initiativ i syfte att främja samverkan mellan akademi och skola. Om vi beviljas medel för Skönlitterära Textuniversum skulle det innebära en möjlighet för oss som projekt att låta fler lärare delta och med utökad tid (din skola kan då ersättas ekonomiskt för den tid du ingår i projektet). 

Om du är intresserad av att delta i projektet inom ramen för ULF-avtalet, alltså med en viss del av din tjänst avsatt för projektet, så ser vi gärna att du mejlar anna-maija.norberg@edu.stockholm.se. I vilken omfattning du ska ingå i projektet (halv dag, hel dag eller mer) kan i så fall diskuteras utifrån dina möjligheter. Det är i så fall bra om vi får din intresseanmälan så snart som möjligt, helst innan 28 februari.

 

Bild av Carlos Villada, från Pixabay

Det praktisk-estetiska nätverket har den roliga nyheten att vi kommer starta ett nytt ramprojekt till hösten 2023.  Projektet heter ”Sexualitet, samtycke och relationer i musikundervisningen” och fokuserar på hur kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, som introducerats i Lgr 22, kan införlivas som en naturlig del av musikundervisningen. I samband med detta vill vi särskilt hälsa Mikael Persson, från KMH/SU välkommen som koordinator. Mikael kommer bokstavligen hålla i taktpinnen i relation till det här ramprojektet.

I mars åker delar av PREST-nätverket till NERA – en årlig nordisk konferens om undervisning och utbildning som denna gång hålls i Oslo. På konferensen kommer vi presentera en delstudie om slöjdämnet; med fokus på bedömningshandlingar som involverar lärare, elev och material.

Ett bra betyder något i undervisning i idrott- och hälsa
På tal om materialitet har nätverket följt två lektioner i idrott- och hälsa på en skola i Botkyrka kommun. I skrivande stund kliar det i fingrarna att arbeta med förståelsen av att ett ”bra” som uttalas av lärare i idrott- och hälsa är mer än ett ”bra”. När ett ”bra” står i relation till kropp, material och rörelser kan ”bra” vara det som får elever att gå vidare med att göra ”vispen” i ett par ringar eller en ”sving” under en stång.

Till sist, några datum att hålla koll på:

Sista ansökningsdatum för FoU-projekt är 15 mars.

Sista ansökningsdatum för ramprojekt är 15 april.

Ansökan om FoU-projekt har öppnat

Ansökan till FoU-projekt inom STLS är nu öppen (ramprojekt kommer öppnas lite senare). Ni hittar länken nästan längst ner på denna sida: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/anmal-intresse-och-ansok-om-medel-for-amnesdidaktiska-projekt/.

 

Handledning i att skriva FoU-projektansökan till STLS

För de av er som är intresserade av att söka FoU-projekt så finns det möjlighet att träffa STLS vetenskapliga ledning för att bolla tankar och idéer fredagen 10 februari. Vid detta tillfälle ges en kort introduktion till vilka olika delar som en ansökan om FoU-projekt i STLS ska innehålla. Det ges också möjlighet att diskutera idéer till ett FoU-projekt. För att handledningen ska bli så givande som möjligt behöver du ta med en text om ca 200 ord som beskriver din idé.

Dag: Fredagen den 10 februari 2023.

Tid: 15.00-16.30

Extra digital informationsträff om ramprojekt inom STLS

Om du missade den digitala informationsträffen eller har en kollega som är intresserad av att delta i ramprojekt så anordnar vi ytterligare en digitalinformationsträff 17/3. Sista ansökningsdatum för ramprojekt är 15 april.

Dag: Fredagen den 10 februari 2023.

Tid: 15.30-16.00

 

Läsåret 2022–2023 startade ett nytt ramprojekt inom det det yrkesdidaktiska nätverket, Integrerad undervisning för yrkeskunnande.  Integrerad undervisning kan gälla olika typer av integrering, exempelvis att man integrerar allmänna ämnen och yrkesämnen, olika yrkesämnen, eller lärande i skolan och på arbetsplatsen. Ett centralt syfte för projektet är att undersöka dels olika former för integrering och dels integrering i olika sammanhang och hur de bidrar till elevernas yrkeskunnande, ytterligare ett är att belysa vilket yrkeskunnande som görs tillgängligt för eleverna genom integrering.

Tidigare forskning har visat att integrerad undervisning kan bidra till att förstärka vissa aspekter av yrkeskunnande, men också till att belysa olika aspekter av yrkeskunnandet, både synliga och mindre synliga.

Två fallstudier

Två yrkeslärare medverkar i projektet med var sin fallstudie. Den ena fallstudien genomförs vid Naturbruksgymnasiet i Spånga. Den här studien fokuserar på hur en specifik yrkesgrupp, instruktörerna, bidrar till att utveckla elevernas yrkeskunnande i förhållande till skolans djurvårdsanläggning. Instruktörerna är själva djurvårdare och ansvariga för anläggningen. Instruktörerna är inte yrkeslärare men handleder det praktiska arbetet på skolans djurvårdsanläggning som eleverna medverkar i, som en del av yrkesämnenas centrala innehåll och som förberedelse för kommande APL-perioder. Den här yrkesgruppens betydelse för det yrkeskunnande eleverna utvecklat har inte tidigare undersökts.

Den andra fallstudien genomförs inom Hantverksprogrammet vid S:t Eriks gymnasium, inriktning florist. Här handlar det om integrering mellan skola och arbetsliv med fokus på elevernas yrkeskunnande . Inledningsvis genomförs en kartläggning av vilka arbetsuppgifter eleverna utför på de arbetsplatser där eleverna oftast genomför sina apl-perioder: vad karakteriserar förekommande arbetsuppgifter och hur förändras de över tid? På motsvarande sätt kartläggs de arbetsuppgifter eleverna genomför inom ramen för skolans yrkesundervisning. Då båda kartläggningarna är klara får eleverna att värdera de olika arbetsuppgifterna utifrån sina erfarenheter – hur ser de på arbetsuppgifternas relevans för yrkesområdet? Hur bedömer eleverna att uppgifterna bidrar till det de uppfattar som yrkeskunnande? Då kartläggningen är klar förväntas den svara på vilka innehållsliga aspekter av elevernas framtida yrkeskunnandet som framstår som viktigast för skolan och arbetsplatserna arbeta vidare med och hur arbetet skulle kunna organiseras så att det kan integreras både i skolan och på arbetsplatserna.

Viveca Lindberg

Tisdag vecka 44 hölls i sedvanlig ordning LFK – Lärarnas forskningskonferens, väl organiserad av utbildningskontoret i Södertälje kommun. Den som är nyfiken på innehållet kan ta del av det här. Detta inlägg tänkte jag dock vika åt en mer allmän fundering kring forskningskonferenser, skillnaden mellan dessa och den typ av konferenser lärare kanske vanligen har erfarenhet, samt något om hur LFK möjligen sticker ut från andra forskningskonferenser.

Historiskt sett har forskningskonferenser varit etablerade mötesplatser för forskare åtminstone sedan 1800-talet. Personer involverade i forskningsprojekt möttes då som nu (med undantag för år präglade av världskrig eller pandemier) för att i samtal utbyta insikter och resultat. Etymologiskt betyder ordet ”konferera” betecknande nog både att ”föra samman” och att ”prata igenom” något.

Den typiska presentationen på en forskningskonferens är ett ”work in progress” – forskaren eller forskargruppen presenterar ett pågående projekt, inklusive en beskrivning av metod och ofta också de teoretiska utgångspunkterna, så att åhörarna (vanligen andra forskare) kan bilda sig en uppfattning om studiens upplägg och vad som kan behöva förbättras för att projektet ska komma vidare. Denna aspekt är mycket viktig; en studie har visat att mer än 90% av forskningskonferensdeltagare upplever att konferenser hjälper dem att utveckla sina egna projekt.

Avgörande för att denna utveckling ska komma till stånd är att publiken ges tillfälle att ställa frågor och tillsammans med forskaren/forskarna diskutera det som presenterats. Även om tiden för detta är kort (mellan 5-10 min, jämfört med ca 20 minuter tid till själva presentationen), så är den feedbacken alltså mycket värdefull för den presenterande forskaren, och i förlängningen för den generella kvaliteten i forskarvärlden.

Om man ställer forskningskonferenser i relation till lärares erfarenheter av konferenser, så tror jag att det finns en väsentlig skillnad. En inte ovanlig förväntan hos lärare är att de på forskningskonferenser ska få ta del av ”framforskade undervisningsmetoder” eller kanske ”vetenskapligt säkrade undervisningsmodeller”, som kommer läraren till del så att säga ”uppifrån”. Men detta är alltså inte det primära syftet med en forskningskonferens; en forskningskonferens kan kanske istället beskrivas närmast som ett idéutbyte mellan jämlikar, i lågintensivt workshopformat.

En forskningskonferens består inte av föreläsningar (möjligen undantaget de så kallade key notes som brukar inleda och ibland även avsluta en forskningskonferens), utan är snarare ett ”arbetsmöte” mellan deltagarna, där alla presenterar för – och återkopplar till – varandra.

Lärarnas forskningskonferens är i princip inget undantag från bilden jag hittills tecknat. Dock  är en skillnad att lärare och forskare här presenterar och diskuterar tillsammans. Det mycket praktiknära, ämnesdidaktiska innehåll som är fokus för LFK, att presentationerna nog ofta befinner sig i ett ”kraftfält” (jag hittar ingen bättre metafor) mellan ”ren forskning” och ”undervisningsutvecklingsprojekt”. Man skulle kanske kunna säga att LFK lyfter systematiskt dokumenterad och studerad undervisning, där lärdomar som görs med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter kan generaliseras till liknande undervisningssammanhang.

Teorianvändningen har en janusnatur: å ena sidan kan den hjälpa den som är införstådd med teorin, den som så att säga talar teorins språk, att göra egna generaliseringar av det forskaren presenterar. Å andra sidan kan teorins språk bli utestängande, eller rentav upplevas onödigt och påklistrat, om publiken inte förstår det.

Inget språk kan utvecklas utan att den som ämnar lära sig det också använder det. Just därför är forskningskonferenser som lärarnas forskningskonferens så viktiga – och det behövs fler av den typen.

Notera därför redan nu tisdag 31 oktober 2023 i kalendern – det datum nästa LFK går av stapeln!

 

Björn Kindenberg, för Nätverket för Svenska och Svenska som andraspråk, STLS.

 

Bild: Michelle, hämtad från Pixabay

21

okt

Mer fakta i skolan

På tal om mer fakta i skolan

 

i vilka drömmar bor era minnen av natten

då ni höll er vakna

sysselsatte er med nål och tråd

 

ni gav oss stumheten som följde

med det finvävda

vita

drömmen om silkestråd

 

ni gav oss orden

som togs ur era munnar

under nätterna

då ni sydde och lagade er sorg

 

ingen sydde spetskanter som mormödrarna

vana vid virknålarna

redan som barn

 

vi håller händerna sysselsatta genom att kalla på er

bära hemmet så som ni bar varandra               tungt

med längtan

 

dikterna ni aldrig skrev har arkiverats

utsöndrar ett ljus som bländar

 

stannar i ett tillstånd av vitt

och det är detta ljus som förblir oåtkomlig

 

Burcu Sahin (2018) Broderier, s. 55

 

 

Idag möttes PREST-nätverket. Vi leker att vi alla har varsitt surrande bi i handen, som vi kan sjunga med, biiiii biiii biiiiiiiiiiiiiiiii, och skrattar. Känns fint, givande och som att vi också kommer vidare i att tänka om undervisning och traditioner.

Lek blir till allvar och vi funderar på begreppet ”fakta” och samtalet går vidare till att våga ta ton och vad är det för skillnad mellan ljud och klang i undervisning. När är vi i samklang med varandra i undervisning – i samtiden? Vi samtalar om en artikel i Läkartidningen där en professor uttrycker oro för att studenter kämpar med det praktiska och att det tycks som att bristen av hantverkskunnande faktiskt kan bli ett reellt problem – på operationsbordet när hud ska sys ihop. Vi vet det här. Slöjdlärare vet det här de har sett förändringen komma smygande. Är det ett problem? Kanske. Det kan bli ett problem om kunskapsformen ”fakta” får företräde framför färdighet. Ibland kan en sådan enkel sak som ett gemensamt biiiiiiiii skapa förändring och vi kom vidare idag med att börja fundera på ett nytt ramprojekt som kan ha inslag av klapp och klang men även nål och tråd. Det behövs.

 

Skrivet av Camilla

9

sep

Detta blogginlägg är skrivet för dig som ingår i ett undervisningsutvecklande forskningssammanhang vid STLS, antingen i ett så kallat FoU-projekt eller ramprojekt. Inlägget ingår i en serie inlägg som rör aspekter av forskningsmetodik. I detta inlägg tänkte vi ta upp frågor som rör forskningsetik.

All forskning måste naturligtvis vara etiskt försvarbar. Det gäller hela processen från val av frågor som kan ge värdefulla svar, till metoder för genomförande och presentation av resultat. Det här inlägget utgår från den mer genomgripande beskrivning av forskningsetiska principer som återfinns i Vetenskapsrådets publikation God forskningssed, vilken du som forskande lärare i FoU-projekt också bör ta del av.

Frågor om forskningsetik reduceras ibland till en fråga om medgivandeblanketter och etikprövning. Även om forskningsetiken omfattar mer än det, så kommer de frågorna bli utgångspunkt för diskussionen i det här inlägget.

Medgivandeblanketter är de blanketter som tilltänkta informanter (d.v.s. i STLS-sammanhang vanligen elever) lämnar in där de ger sitt samtycke till att ingå i studien. Om eleverna är yngre än 15 år behöver båda vårdnadshavarna skriva under blanketten. Eleverna (och/eller vårdnadshavare) behöver inte lämna ett ”aktivt nej”; om blanketten inte lämnas in räknas detta som att eleven tackat nej till att ingå i studien. Även medverkande kollegor ska ge sitt medgivande till deltagande.

För medverkande lärare/forskare tillhandahåller STLS särskilda medgivandeblanketter, som utformats i enlighet med Vetenskapsprådets principer för god forskningssed. Det är alltså bra att så tidigt som möjligt under projektets gång dela ut och samla in dessa blanketter.

Ett medgivande är inte bindande, eleven kan närsomhelst välja att avbryta sin medverkan och insamlad data måste då raderas.

I ett sammanhang av undervisningsutvecklande forskning, där data för det mesta samlas in i klassrummet, innebär detta givetvis utmaningar. Vad gör man om man vill spela in en gruppdiskussion mellan fyra elever där bara två gett medgivande till att delta i studien? Här står läraren/forskaren inför det otacksamma valet att spela in diskussionen och mödosamt redigera bort de två eleverna, att avstå från att spela in, eller att göra om grupperna. Undervisningsutvecklande forskning ställer med andra ord höga krav på planering!

Etikprövning av ett forskningsprojekt ska göras om det hanterar ”känsliga personuppgifter”, vilket i sin tur innefattar uppgifter om kön, politisk uppfattning, religiös övertygelse med mera. Även detta kräver planering av genomförande och metoder för datainsamling. Huruvida ljud- och videoupptagningar är något som mer eller mindre ”automatiskt” innebär etikprövning är en fråga där det i skrivande stund inte råder konsensus i pedagogisk forskning, åtminstone inte på nationell nivå, men där det förs en pågående diskussion.

För FoU-projektmedverkande lärare organiserar STLS särskilda workshopar kring etik, vilka det är obligatoriskt att delta i. Men återigen: frågor om etik förs i en ständigt pågående diskussion, där det är viktigt att hålla sig uppdaterad.

De två frågorna om medgivandeblanketter och etikprövning representerar varsin formell aspekt av fenomenet forskningsetik. Men etiken är förstås inte avgränsad till blanketter och tillstånd. När du som lärare ingår i ett FoU- eller ramprojekt, så fungerar du som både forskare och lärare. Om det blir någon konflikt mellan rollerna, så är det alltid elevernas och undervisningens bästa som ska råda. Om du bedömer att den planerade undervisningen inte kommer att gå att genomföra, oavsett om det är till följd av omorganisation på skolan, ändrade förutsättningar i klassen, eller något annat, så är det helt enkelt så.

Vid sidan av det ska naturligtvis sunt förnuft alltid råda. Verkar en elev obekväm med att bli inspelad, ska hen så klart slippa utsättas för det, oavsett om medgivandeblankett lämnats eller inte!

Forskningsetik kan egentligen sammanfattas med en den amerikanske författaren och naturfilosofen Aldo Leopolds parafras på C.S. Lewis ord:

Att handla etiskt är att göra det rätta när ingen ser på, även om det vore lagligt att göra fel.

Med det menas alltså att frågor om vad som är etiskt försvarbart inte avgörs av huruvida medgivandeblanketter samlats in och tillståndsprövning gjorts. Gott omdöme i den enskilda situationen krävs alltid.

Förhoppningsvis – och i de allra flesta fall – så uppstår dock inte oöverstigliga etiska konflikter och problem i undervisningsutvecklande forskning. Tvärtom brukar både lärare och elever ofta uppleva de undervisningsinterventioner som vi studerar som stimulerande, givande och lärorika. Men frågor om etik finns hela tiden närvarande i forskningsprocessen och vi får säkert anledning att återkomma till dem på den här bloggen.

 

Skrivet av Björn Kindenberg för Nätverket för Svenska och Svenska som andraspråk, STLS

 

Bild av kalhh, Pixabay 

Vårterminen 2022 börjar närma sig sitt slut och traditionsenligt är det då också deadline för att skicka in abstracts till Lärarnas forskningskonferens, LFK, som hålls varje år tisdagen i vecka 44. Detta år kommer för första gången Södertälje stå som värd för konferensen!
För dig som har ett ämnesdidaktiskt forskningsprojekt på gång så finns det alltså möjlighet att presentera detta, och anmälan är fortfarande öppen! Skicka ditt abstract senast den 10/6, till: lfk22@sodertalje.se

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier