Visar inlägg med tagg:

Den årliga vetenskapsfestivalen Forskarfredag gick av stapeln på Debaser Medis sista fredagen i september. Och NT-nätverket var ju så klart där! Här mötte vi elever och lärare som tog del av spännande forskning, utställningar och prova-på-experiment.

Vi befann oss i Lärarhörnan där vi informerade om STLS. Här stod även representanter från IFous och Skolforskningsinstitutet.

knapp

Dagen avslutades med Forskar Grand Prix där forskare tävlade i att på bästa sätt presentera sin forskning på ett så snabbt, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. David Unnersjö–Jess från KTH var den som vann och tog sig vidare till riksfinalen senare i höst. Han fick högst poäng av de tävlande där poängen gavs av en expertjury och av de mentometerknappande eleverna i publiken. Unnersjö-Jess berättade om sin forskning kring hur vi kan förstå njurens funktion med hjälp av ljusmikroskopi. Forskar Grand Prix är ett sätt att sprida och uppmärksamma viktiga forskningsresultat, på ett spännande och ett lättsamt sätt.

presentation

Att åka på konferens och möta andra forskare ingår i arbetsuppgifter forskare har, det hade jag inte riktigt koll på innan Seattle1jag påbörjade mina forskarstudier. Nu har jag i alla fall deltagit på min första konferens och den gick av stapeln i Seattle, USA. Att få besöka en stor konferens inom ”Technology and Engineering”, där alla möts som arbetar och forskar med utbildning inom teknik, från förskola upp till högskoleutbildningar, var
intressant och mycket lärorikt. ASEE står för American Society for Engineering Education  och deltagare var personal från högskolor, olika fakulteter, lärarstudenter, forskarstudenter, representanter för industri och näringsliv
samt lärare i  grundskola och gymnasium ifrån hela USA. Det fanns även ett
antal högskolor representerade från andra länder, som KTH. Lärare i USA går under benämningen K-12, det vill säga de undervisar barn från förskola (kindergarten) upp till och med gymnasium (high school, år 12). Lärarna vilka besökte ASEE undervisar inom STEM-ämnena, science, engineering, technology och mathematics.

Över 350 olika sessioner fanns att besöka och mer än 1400 forskningsbidrag presenterades under veckan. Ett välfyllt program kan man konstatera. Jag
besökte flera seminarier med fokus inom K-12 området. Att möta forskare och
Seattle2höra kring deras forskning, vilka har liknande frågeställningar som en själv inspirerar att fortsätta inom området man forskar kring.

Förutom en intensiv vecka så hann jag och mina kollegor på KTH att besöka Seattles sevärdheter. Här hade man Världsutställning 1962, och byggde till den en Monorail och Space Needle tornet, Seattles kända siluett. Kändes lite som att förflyttas “tillbaka till framtiden”. Vidare finns ett fantastiskt flygmuseum att besöka.

Birgit

800px-Academic_writingLyssna på den här långa rubriken på ett föredag: ”The influence of learner beliefs on student performance in criterion-referenced peer review: A sociocultural perspective ”. Kort sagt handlade Jingjing Mas föredrag om kamratbedömning i skrivande i engelska och vad som gör den verkningsfull. Förutom att elever måste få lära sig att ge och ta emot kamratbedömning, är elevers föreställningar en viktig påverkansfaktor enligt Jingjing Ma. I hennes forskning betraktas elevers föreställningar som ett psykologiskt verktyg, och hon har kommit fram till att elevers föreställningar om vad skrivande är påverkar deras benägenhet att ta emot kamratbedömning. Därför är det viktigt att i undervisningen ta upp olika föreställningar om skrivande för att göra eleverna uppmärksammade på detta. Först måste man förstås som lärare göra klart för sig vad man själv har för föreställning om vad skrivande är. Hur man kan tänka om det återkommer jag till en annan gång!

Vilka föreställningar påverkar elevers benägenhet att ta emot kamratbedömning i andra ämnen, tro?

Anna-Maija

bakomträdhaikuI slutet av augusti hade jag förmånen att delta i en konferens om tillämpad språkvetenskap. Tre föredrag som jag lyssnade på handlade om reflektion, ett tema som känns viktigt ur många perspektiv. Vi lever i en tillvaro som till mångt och mycket bestäms av klockslag (speciellt i skolan), och (talet om?) bristen på tid är en ständigt närvarande faktor. Samtidigt talas ofta om vikten av att reflektera – tar vi oss tiden till det? Jag ska berätta om det första föredraget:

Ken Lau från Hongkong talade i sitt föredrag ”Towards a holistic approach to assessing reflection” om reflektionens betydelse för lärande och menade att studentens förmåga att reflektera över sitt lärande bör påverka betyget på kursen (här handlade det om universitetsstudenter). Han låter sina studenter skriva en reflekterande text två gånger under kursen, och det han bedömer är processen, vilken enligt honom kan ses i förändringen av studentens sätt att reflektera. Reflektionen utgör 20% av betyget på kursen (varje text 10%). En av hans motiveringar för att lyfta fram reflektionen var att elever på ett tydligt sätt förknippar reflektion med utveckling, enligt hans forskning.

Översatt till min skolverklighet skulle jag låta elevers självbedömningar påverka deras betyg, eller? Ken Lau talar om att bedöma processen, men om varje text är värd 10%, låter det som om han ändå bedömer produkten? Något att reflektera över…

Reflektion som verktyg? Del 2 kommer nästa vecka.

Anna-Maija

 

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier