Visar inlägg med tagg:

Ny ansökningsomgång!

Det är snart dags att ansöka om ett FoU-projekt eller ett ramprojekt inom yrkesnätverket på STLS.

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade upp hösten 2020. Det går att söka till det ramprojektet, men också till andra ramprojekt som erbjuds inom nätverket. Mer information finns på nätverkets sida, se: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/stockholm-teaching-learning-studies/

Om det finns något annat område som ni är intresserade av att undersöka i relation till yrkesprogram, yrkesämne och undervisning, än vad som erbjuds i nätverket just nu, så är ni självklart välkomna att kontakta mig på maria.christidis@rkh.se

20

nov

Mellan kalla vatten och blå himmel

Hur kan vi som lärare arbeta med lyrik på ett sätt som fördjupar elevernas förståelse av såväl dikter som egna livserfarenheter?

wave-2757088_1920

Under hösten har det lyrikdidaktiska projektet Budskap bortom raderna presenterats på två konferenser (virtuella såsom det nya normalläget kräver), nämligen LFK, Lärarnas forskningskonferens 2020 och SMDI14 (Svenska med didaktisk inriktning). Att nå ut med praktiknära forskning, både till praktiker och till forskare, är viktigt och konferenser är därför tacksamma tillfällen att sprida resultat. Här verkar faktiskt det nya normalläget vara på forskningens sida (för en gångs skull), de virtuella konferenserna är välbesökta.

Särskilt tacksamma är vi för Elisabeth Kullberg, deltagande lärare, som ställde upp och lät sin presentation på LFK filmas och användas på SMDI (vid vilken Elisabeth inte själv kunde närvara).

Elisabeth redogjorde för den undervisningsintervention som prövats under projektets föregående år, ett spännande upplägg där eleverna fick försätta sig själva i rollen av diktare. Preliminära jämförelser av elevernas samtal om dikt och dikttolkning, före och efter interventioner ger vid handen det vi hoppats på: att diktskrivande kan vara en väg till en fördjupad tolkning av dikt. Inte minst verkar det egna författandet, i möte med andras läsning, göra eleverna medvetna om författarens egen röst i diktningen.

En dikt skriven av en elev under interventionen, en dikt som kamraterna fick tolka, kan illustrera detta:

Elfte oktober 

Allt omkring er var blått 

Er båt var i dåligt skick och vädret var svalt 

Ni drömde om ett bättre liv på andra sidan 

Men på vägen var ni föda till fisken 

Barnen och vuxna började skrika 

Havet som hörde började skratta 

Ni hoppade av båten och försökte simma 

Men ingen var där som kan hjälpa 
 

Medan ni kollade upp och frågade, ”varför”? 

Flöt kroppen av det kalla vatten  

Ni såg hur ert liv började slockna eller svartna  

Hoppas ni hamnar i den blåa himlen  

Det är en dikt som berör. Kanske bottnar den i egna erfarenheter, kanske i egna tankar om pågående händelseutveckling i samhället. Oavsett vad, så kunde de deltagande lärarna märka av en förskjutning i elevernas sätt att tänka kring dikten, i jämförelse med tidigare diktläsningar. Där eleverna tidigare varit i viss grad styrda av föreställningen att en dikt har ett (rätt) budskap och att det därför är viktigt att komma på ”vad författaren vill säga”, så kretsade diskussionen av ovanstående dikt snarare om hur dikten kan tolkas. Trots att författaren (eleven) själv var med i diskussionen så var eleverna mindre intresserade av vad denne ”egentligen” ville säga, och mer intresserade av de tolkningsmöjligheter som uppstod.

Detta som en empirisk ögonblicksbild från ett pågående projekt, där vi nu går vidare med fördjupad analys av det insamlade materialet i sin helhet.

Bild av Ingrid och Stefan Melichar från Pixabay

Metaforer och liknelser har en stor betydelse för elevers lärande i naturvetenskap (se t.ex. Jacobson och Wickman, 2007). Metaforerna kan vara introducerade av läraren, som t.ex. kraftstationen mitokondrien eller växthuseffekten, men de kan också vara spontana utsagor som preciserar något naturvetenskapligt fenomen som eleven möter i klassrummet. Nedanstående korta elevsamtal visar på detta. Exemplet kommer från ett tidigare projekt som vi har genomfört i det ämnesdidaktiska nätverket i naturvetenskap och teknik (Mikkonen et al. 2020). En grupp elever i grundskolans årskurs 2 har med hjälp av mikroskop studerat djur-, växt- och bakterieceller. När de har tittat på cellerna och samtalat med sina klasskamrater och läraren har de använt en rad olika liknelser för att förtydliga vad de ser, t.ex. ”Det ser ut som en ananas!”, ”Det ser precis ut som stekta ägg!”. Studien visade att dessa liknelser vara viktiga för att tydliggöra för andra vad som var relevant och intressant. I många fall blev liknelserna gemensamma och användes av läraren och andra klasskamrater. I undervisningen kommer sådana liknelser succesivt bytas ut mot ämnesbegrepp, en viktig poäng är att denna process erkänner elevernas erfarenheter och sätt att prata. Exemplet visar hur detta kan se ut, i rad 1 frågar läraren vad de observerat då de tittade på bakterierna.

1. Lärare: Och hur såg bakterierna ut då? Vilka såg bakterierna?

2. [Eleverna räcker upp händerna]

3. Lärare: Hur såg dom ut?

4. Elev 1: Dom såg typ ut som maskar eller pärlhalsband, eller kedjor och pärlhalsband, med pärlor.

5. Elev 2: Typ så här, pärla, pärla, pärla.

6. Lärare: Precis så såg det ut som pärla, pärla, pärla. Och varje sådan här pärla är en bakterie, i det där pärlhalsbandet

7. Elev 2: Va? Sitter dom ihop?

8. Lärare: Dom sitter ihop, yes, så varje sådan i pärlhalsbandet är en bakterie

Både barnen och läraren använder ordet pärla och pärlhalsband när de pratar om bakterierna. På detta sätt klargör de vad som är bakterier och, som exemplet visar, att en pärla är en bakterie. Det vill säga, pärlhalsbandet består av enskilda bakterier som sitter ihop.

Referenser

Jakobson, B. & Wickman, P.-O. (2007). Transformation through Language Use: Children’s Spontaneous Metaphors in Elementary School Science, Science & Education 16:267–289.

Mikkonen, S., Lundqvist, C., Kozma, C., Bürgers, A., Seifeddine Ehdwall, D., & Anderhag, P. (2020). Begrepp, metaforer och liknelser i yngre barns samtal om cellen. I A. Larsson, K. Stolpe & G. Höst (Red), Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. Bidrag från konferensen FobasNT19 17-18 oktober 2019 i Norrköping (s.1-17). LiU-tryck, Linköping, 2020

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier