Visar inlägg med tagg:

abcI ett tidigare inlägg skrev jag inledningsvis om ramprojektet i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk. Vi har valt att fördjupa oss i förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det är tre skolor som deltar, och två av skolorna undersöker läsning av faktatexter och den tredje undersöker läsning av skönlitteratur. På den senaste träffen diskuterade vi bland annat syftet för läsningen. Är syftet att förstå texten – och vad betyder det? Förstå på vilket sätt? Hur kan man i så fall visa att man förstått texten? Eller är syftet att lära sig att själv använda ämnesspecifika begrepp, exempelvis? I det skönlitterära projektet ingår syftet med läsningen i forskningsfrågan: Kan läsning av skönlitteratur öka elevernas förmåga att leva sig in i andra människors sätt att tänka? I det här specifika fallet handlar det om att sätta sig in i hur det är att komma som flykting till ett annat land. De två lärarna i delprojektet har planerat undervisningen och även haft den första lektionen. Nästa gång får eleverna en skrivuppgift som sedan jämförs med en skrivuppgift efter läsningen av och arbetet med det skönlitterära verket.

Ett av delprojekten undersöker hur man kan undervisa om läsning av faktatexter i biologi på mellanstadiet så att eleverna själva lär sig att använda de nya begreppen. Enligt NO-lärarna på den aktuella skolan är detta en svårighet. Eleverna kan visa att de förstår fenomenet i fråga, men de använder inte de ämnesspecifika termerna. Läraren som driver detta delprojekt samarbetar med NO-lärarna på skolan, och ett förtest har genomförts i de klasser som ingår i undersökningen. Eleverna fick läsa en faktatext och skriva (i vissa fall muntligt berätta) en sammanfattning. En första snabbanalys av testet bekräftade NO-lärarnas farhåga: få elever använde de viktiga begreppen i en sammanfattning av texten, trots att orden var kursiverade.

Det tredje delprojektet undersöker lågstadieelevers läsning av faktatexter. Det har inte varit alldeles enkelt att hitta lämpliga texter för lågstadiet där eleverna kommit så olika långt i sin läsning. Vi talade om olika slags stöttning i samband med förtestet. Syftet med läsningen är att lära sig lässtrategier för läsning av faktatexter vilket inte varit ett prioriterat område på lågstadiet. Metoden för undersökningen är inte helt bestämd. Möjligen blir det en förstudie till en Learning study eller en Learning study med två cykler.

Vårt ramprojekt är spännande på många sätt. Dels har vi deltagare från alla grundskolans stadier, dels har läsningen skilda syften. Dessutom ingår både skönlitterära texter och faktatexter i undersökningarna.

Anna-Maija

abcI nätverket för svenska och svenska som andraspråk driver vi ett så kallat ramprojekt om förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det övergripande syftet med projektet är att på sikt kunna bidra med kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna ”läsa för olika syften” och hur denna förmåga kan förstås i relation till olika innehållsliga områden och i relation till olika åldrar. Vi har träffat de deltagande lärarna vid två tillfällen den här terminen och börjar nu tillsammans kunna formulera forskningsbara frågor.

Ett av delprojekten vill undersöka elevers uppfattningar om ett specifikt fenomen före och efter läsningen av en roman. Kan elevers förmåga att byta perspektiv öka genom läsning av skönlitteratur? Kan elever lättare sätta sig in i hur andra människor tänker och lever? Lär de sig att argumentera på ett annat sätt?

Vad det innebär att läsa och tolka en faktatext i en speciell ålder, är utgångspunkten för ett annat delprojekt. Vad kan man när man kan läsa och förstå en faktatext? Och hur vet vi när elever ”förstått texten”?

På fredag fortsätter vi att tänka tillsammans och diskutera metodfrågan. Hur ska forskningen genomföras och vilka data ska samlas in?

Anna-Maija

Att språkutvecklande arbetssätt numera är starkt betonade i svensk grundskola har väl inte undgått någon och att det är en fördel att arbeta med språket i alla skolämnen. Hur då detta kan ta sig uttryck i slöjdämnet är relevant att undersöka, ett ämne som annars brukar sätta det materiella och manuella arbetet före ett skriftligt och muntligt arbete. Hur lär man elever att kunna analysera och värdera sitt slöjdarbete med hjälp av slöjdspecifika begrepp? Särskilt elever som inte har svenska som modersmål. Vad händer när läraren filmar en genomgång av en hantverksteknik jämfört med när hon på ett mer traditionellt vis går igenom den live i klassrummet? Kan filmade instruktioner utgöra ett redskap som förbättrar elevers lärande när det gäller slöjdspecifika begrepp?

I det praktisk-estetiska nätverket har slöjdlärargruppen i Botkyrka nu gått in i en andra undervisningscykel i arbetet med att studera slöjdens begrepp och hur elever och lärare i årskurs sju arbetar med instruktionsfilmer som ett stöd för lärandet i slöjd. Under året hoppas de ha hunnit sammanställa sina resultat i en artikel för att andra slöjdlärare eller slöjdundervisningsintresserade ska kunna ta del av gruppens forskningsarbete.

På den senaste projektträffen diskuterade vi bland annat det här med meningsfullhet när det gäller varför slöjdspecifika begrepp är viktiga för elever att lära sig. När används begreppen i och under slöjdarbetet: i början? i slutet? under tiden? Detta kan ha betydelse för hur eleverna förhåller sig till det verbala språket i slöjden, om de använder det eller inte, om det upplevs som användbart eller inte. Ett sätt som är vanligt förekommande i slöjdundervisningen är att eleverna får skriva om sitt slöjdarbete i slutet av ett arbetsområde när de är klara med sitt föremål för att ”visa för läraren” hur de tänkt under sitt arbete och hur processen att tillverka föremålet gått till. Detta kan sedan bli ett underlag för bedömning av ett slöjdkunnande. Ett annat sätt är att berätta muntligt hur det gått enskilt för läraren eller i grupp. Detta kan ses som ett talande om slöjden som inte sker i direkt anslutning till ett pågående arbete jämfört om läraren samtalar med eleven under arbetets gång som kan betraktas som ett talande i slöjd. Det verbala är inte alltid det första vi tänker på när vi tänker slöjdarbete men det är just det som gör detta projekt så intressant, eftersom slöjdens specifika begrepp är ett återkommande inslag i slöjdundervisning men frågan är hur det realiseras i undervisningen för att eleverna ska utveckla en rik förmåga att tala om och i slöjd. Vad motiverar eleverna att ta upp sina ipads och kolla på filmerna och hur många elever gör det. Än så länge tycker sig lärarna se en trend att eleverna relativt sällan tittar på filmerna utan går hellre direkt till läraren, även om det betyder att vänta in sin tur. Det kan vara lättare och kanske mer meningsfullt att gå direkt fråga – vad ska jag göra nu? Eller kan du visa hur man gör en centrumtappning, vad ska jag börja med? Istället för att sätta sig ner och studera en film. I projektet filmas slöjdlektioner där eleverna har möjlighet att genom sina ipads kolla på förinspelade filmer på youtube.

Ett intressant resultat som gruppen funnit är att när slöjdläraren talar på filmen använder hon många hantverkstekniska begrepp. Däremot använder hon fler vardagstermer och inte lika många specifika slöjdbegrepp när hon har en traditionell genomgång av en hantverksteknik i slöjdsalen. Ett exempel kan vara ”nu tar jag den här och sätter fast den här”, istället för att säga nu tar jag borrstålet och spänner fast den i borrmaskinens chuck.

Vi kommer så småningom publicera fler och mer fördjupade resultat från denna studie som vi i STLS följer med stort intresse eftersom det finns få studier av begreppsanvändning i slöjdundervisning.

/Jenny och Torben

Sedan 2010 har vi i Svensk- och svenska som andraspråksnätverket haft ett flertal spännande lärardrivna forskningsprojekt. Utgångspunkt har varit autentiska undervisningsdilemman som diskuterats på olika skolor med en mängd duktiga kollegor. Några av dessa viktiga diskussioner har genererat likaledes viktiga forskningsfrågor. Här kommer några exempel på forskningsfrågor som lärare ställt:

–       Hur kan vi undervisa och förbättra flerspråkiga elevers läsförståelse av skönlitteratur?

–       Hur kan undervisningen i argumenterande text förändras och förbättras så att den utvecklar elever i större utsträckning?

–       På vilket sätt kan RT, Reciprocal Teaching, realiserat som bildsymboler, användas som metod för vuxna sva-elever att utveckla sin läsförståelse?

–       Hur kan man genom undervisning öka elevers förståelse av världslitteratur och använda litteraturen som ett sätt att ta del av andra platser och kulturer, samtidigt som eleverna läser texterna som fiktiva produkter?

Gemensamt för alla projekt är undersökningarna har börjat i att försöka utforma ett test för att definiera vari elevernas svårigheter ligger. Det här kan liknas vid hur Vygotskij talar om hur viktigt det är att ta reda på vad eleverna kan för att hitta den s.k. proximala inlärningszonen. Därefter har alla projekt försökt designa undervisningsupplägg som i teorin är tänkta att möta elevers undervisningsbehov.  Undervisningen har sedan förfinats i flera cykler vilket gör att man upptäcker vad som är nödvändigt för att utveckla ett kunnande.

Alla dessa undervisningscykler har genererat en mängd olika didaktiska ämneskunskaper som sedan har presenterats på konferenser och i artiklar. Ett pågående projekt är lärare från Ekenbergsskolan som undersöker vad elever i årskurs 5 behöver för att kunna urskilja argument som stöder en given tes. Vi ser med spänning fram emot ny kunskap kring att undervisa i detta!

/Eva och Tammi

 

Den gemensamma nämnaren för oss som bloggar här på Forskning i praktiken är att vi är lärare som går eller har gått forskarskola som leder till licentiatexamen. Nu finns det nya möjligheter för lärare i Stockholms stad att söka platser i följande forskarskolor:

  • NaNo – Nationella forskarskolan i didaktisk modellering  för lärare i naturvetenskap
  • QUEST – Kvalitet, effektivitet och status i teknikutbildningen
  • Learning Study (med inriktning svenska eller svenska som andraspråk alternativt moderna Språk)
  • Lic FontD – Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
  • Naturvetenskapernas och teknikens didaktik – Lunds universitet

De lärare som antas får en tredelad tjänst där 50 procent utgörs av studier, 40 procent av undervisning och resterande 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Sista ansökningsdag är den 22 mars (obs! nytt datum) och mer information om forskarskolorna, behörighet och ansökan finns här

/Jessica B

14

feb

abc

Jag har precis läst delar av en mycket intressant avhandling, Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan, skriven av Gunnar Hyltegren (2014). Det som framför allt intresserade mig var hans analys av svenskämnets betygskriterier (Lpo94), kunskapskrav (Lgr11) och centrala innehåll (Lgr11). Efter läsningen undrar jag hur vi lärare överhuvudtaget klarat av att bedöma våra elever med hjälp av kunskapskraven. I svenska i årskurs 9 finns 67 delkrav! Det blir ett antal beslut för en lärare med exempelvis tre undervisningsgrupper. Förutom antalet delkrav, tar Hyltegren upp kunskapskraven som ”kunskapstyper”, t.ex. om kunskapskraven anger kunskaper som eleven antingen har eller inte har eller om det snarare handlar om grader av kunskaper. Elever ska exempelvis kunna göra en muntlig redovisning på ett begripligt sätt. Kan man säga att eleven gör det begripligt eller inte begripligt? Eller handlar det om graden av begriplighet? Och i så fall: till vilken grad ska det vara begripligt för att det ska anses begripligt nog för betyget E? Hyltegrens slutsats efter en intressant och underhållande analys är att kunskapskraven i svenska (både grundskolan och gymnasiet) är mycket vaga och deras användbarhet som bedömningsredskap kan därmed ifrågasätta (s. 259).

Andra frågor som tas upp är bland annat om lärare anpassar de nationella kunskapskraven, om lärare hittar på egna kunskapskrav och om lärare tillämpar en relativ betygssättning. Jag återkommer, när jag läst vidare!

Anna-Maija

Mary_Pickford-deskEfter mitt förra blogginlägg fick jag en fråga om ”föreställningar om skrivande”. Ivanič (2004) skriver i en artikel om sex diskurser som handlar om värderingar och uppfattningar om vad skrivande är, hur det ska bedömas och hur man lär sig att skriva. Det handlar också om hur de här uppfattningarna realiseras i praktiker: hur lärare undervisar i skrivande. Kort och förenklat kan de olika diskurserna beskrivas utifrån vad som betonas:

  1. Färdighetsdiskurs: ytliga språkliga aspekter, språkriktighet, färdighetsträning.
  2. Kreativitetsdiskurs: intressant innehåll, personlig stil, litterär kvalitet.
  3. Processdiskurs: antingen den mentala eller den praktiska processen eller båda.
  4. Genrediskurs: typiska språkliga drag i olika texttyper.
  5. Diskursen om sociala praktiker: textens funktion i olika sociala praktiker, autentiska uppgifter.
  6. Sociopolitisk diskurs: kritisk medvetenhet om kontext, maktaspekter.

I en lärares praktik kan man se drag av flera diskurser men ofta en ”bärande” diskurs, enligt Ivanič. Hon menar att det är en fördel för eleverna om de möter alla diskurserna under sin skolgång. När jag började som lärare för över tjugo år sedan var färdighetsdiskursen den dominerande. Processdiskursen hade en glansperiod på kanske framför allt 80-talet. Idag är genrediskursen troligen den mest synliga. Det intressanta är vilka konsekvenser en ensidig dominans av en diskurs för med sig, tänker jag.

Anna-Maija

BlommanNy chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

LighthouseHur kan vi utveckla vår undervisning och ”tänka nytt” – utan att falla tillbaka på gamla rutiner och invanda mönster? Våra skolämnen bygger på  många och långa traditioner och mycket sitter i väggarna. En del av det är ”beprövad erfarenhet”, men hur kan vi veta vad som är värt att bevara? Att genomföra småskaliga forskningsprojekt som Learning study kan bidra om vi anstränger oss och verkligen lyckas hitta kärnan i det vi vill att eleverna ska lära sig.

nätverksträffen i Nässjö för lärare som intresserar sig för Learning study och variationsteorin presenterades en studie i svenska på mellanstadiet. Läraren som berättade om studien var en av flera som deltagit i planeringen och genomförandet av tre lektioner, där man försökt att få eleverna att få syn på det som med en Learning study-term kallas lärandeobjektet. Enkelt uttryckt betyder lärandeobjekt det eleverna ska lära sig.

Vad var då lärandeobjektet här? Jag börjar med bakgrunden till studien. Ofta väljer lärare ett lärandeobjekt utifrån vad som verkar vara svårt för eleverna att lära sig, eller annorlunda uttryckt: vad som är svårt för lärarna att undervisa om. Här valdes lärandeobjektet ut på grund av en ny skrivning i läroplanen Lgr11. Det nya som lärarna inte tidigare undervisat om var kunskapskravet ”De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar /—/”. Däremot hade de undervisat om ”målande” beskrivningar, och frågan var nu vad som är skillnaden. ”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en” blev arbetsnamnet på lärandeobjektet.

För att få en djupare förståelse av lärandeobjektet läste lärargruppen relevant litteratur om gestaltande beskrivningar, vände och vred på begreppet och diskuterade sedan möjligheten att göra det begripligt för de grupper i årskurs 4 och 5 som skulle delta i studien. Lärarna kom fram till att lärandeobjektet var alldeles för omfattande och att eleverna kanske inte ens riktigt förstod begreppet ”beskrivning”. Efter ytterligare diskussioner formulerades så lärandeobjektet: ”Att kunna ta ut personbeskrivningar ur en berättande text”, och det var dags att genomföra ett förtest. Det gör man i en Learning study för att kunna planera en effektiv lektion utifrån de kritiska aspekter man upptäckt i elevsvaren, dvs. sådant som just de här eleverna måste få syn på eller förstå för att närma sig lärandeobjektet. Förtestet var att i en berättande text stryka under ord som på något sätt beskrev huvudpersonen.

Av utrymmesskäl kan jag inte gå in på alla detaljer, men utifrån de kritiska aspekterna i elevsvaren planerades en lektion där det variationsteoretiska begreppet kontrastering användes för att få eleverna att förstå lärandeobjektet. Exempelvis fick eleverna se två liknande meningar varav den ena beskrev en person med ett adjektiv och den andra inte. I sedvanlig Learning study-ordning analyserades den första lektionen och en ny, utvecklad lektion planerades och genomfördes med en ny grupp. Sammanlagt genomfördes tre lektioner, och vi fick också ta del av tankar inför en tänkt fjärde lektion.

Det mest intressanta i presentationen var kanske lärarnas reflektioner efter genomförd studie. De talade om vikten av att hitta ”kärnan” i det vi ska undervisa om och att den ska framstå tydligt för eleverna. Lärarna fann att innehållet blev tydligare när de olika kritiska aspekterna behandlades separat. De menade också att det i ämnet svenska är svårare att hitta ”fristående” lärandeobjekt än exempelvis i matematik. Lärargruppen upptäckte att de inte talade samma språk när det gäller begrepp inom svenskämnet – kanske en anledning till svårigheten att hitta lärandeobjekt?

Min fundering efter den intressanta och väl genomförda presentationen är: Vad hade hänt om de behållit (delar av) det första lärandeobjektet (”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en”)? Det kändes som om lärarna ”retirerade” när de valde personbeskrivningar (som mest handlade om att använda adjektiv) istället för gestaltande beskrivningar. Det visade sig också att eleverna faktiskt strök under gestaltande beskrivningar som (av misstag?) smugit sig in i för- och eftertestet. Även om det förstås är viktigt att undervisningen inte ligger på för hög nivå, är motsatsen möjligen ett ännu sämre alternativ? Kanske handlade det här om lärarnas egen osäkerhet inför ett obekant begrepp? Jag hoppas och tror att lärargruppen går vidare och tar sig an gestaltande beskrivningar – elever behöver utmaningar i undervisningen!

Anna-Maija Norberg

bild

I STLS-nätverket för svenska och svenska som andraspråk har en grupp lärare från Ekensbergsskolan påbörjat en studie i svenska för åk 4-5. De vill undersöka vilket kunnande som krävs av eleverna för att läsa och kritiskt tolka argumenterande texter. Studien görs i form av en Learning study.

”En Learning study (LS) är ett bra sätt att få syn på vad kunnande egentligen innebär”, menar Jenny Fred, som har tidigare erfarenhet av LS inom matematik. ”Genom att titta på vad eleverna måste urskilja för att utveckla kunnandet lägger vi en god grund för att planera undervisningen.”

Anna Neider lyfter upp vikten av att närmare undersöka elevers tolkning av argumenterande text då det visat sig bland annat i resultaten av de nationella proven att just denna texttyp vållar problem för eleverna. Det finns inte heller mycket forskning kring området, framför allt inte för de yngre åldrarna, vilket gör den egna undersökningen extra intressant. ”Det kommer att bli spännande att följa elevernas utveckling under projektets gång”, säger Dennis Olsson, som även han har tidigare positiv erfarenhet av LS inom matematik.

Jenny, Anna och Dennis siktar även på att under året sprida sina erfarenheter till det egna kollegiet och menar att det kollegiala lärandet är en av de stora vinsterna med att arbeta tillsammans i ett projekt.

/Anna-Maija Norberg & Tammi Nadel

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier