29
sep
Att skriva gestaltande – eller målande?
Hur kan vi utveckla vår undervisning och ”tänka nytt” – utan att falla tillbaka på gamla rutiner och invanda mönster? Våra skolämnen bygger på många och långa traditioner och mycket sitter i väggarna. En del av det är ”beprövad erfarenhet”, men hur kan vi veta vad som är värt att bevara? Att genomföra småskaliga forskningsprojekt som Learning study kan bidra om vi anstränger oss och verkligen lyckas hitta kärnan i det vi vill att eleverna ska lära sig.
På nätverksträffen i Nässjö för lärare som intresserar sig för Learning study och variationsteorin presenterades en studie i svenska på mellanstadiet. Läraren som berättade om studien var en av flera som deltagit i planeringen och genomförandet av tre lektioner, där man försökt att få eleverna att få syn på det som med en Learning study-term kallas lärandeobjektet. Enkelt uttryckt betyder lärandeobjekt det eleverna ska lära sig.
Vad var då lärandeobjektet här? Jag börjar med bakgrunden till studien. Ofta väljer lärare ett lärandeobjekt utifrån vad som verkar vara svårt för eleverna att lära sig, eller annorlunda uttryckt: vad som är svårt för lärarna att undervisa om. Här valdes lärandeobjektet ut på grund av en ny skrivning i läroplanen Lgr11. Det nya som lärarna inte tidigare undervisat om var kunskapskravet ”De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar /—/”. Däremot hade de undervisat om ”målande” beskrivningar, och frågan var nu vad som är skillnaden. ”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en” blev arbetsnamnet på lärandeobjektet.
För att få en djupare förståelse av lärandeobjektet läste lärargruppen relevant litteratur om gestaltande beskrivningar, vände och vred på begreppet och diskuterade sedan möjligheten att göra det begripligt för de grupper i årskurs 4 och 5 som skulle delta i studien. Lärarna kom fram till att lärandeobjektet var alldeles för omfattande och att eleverna kanske inte ens riktigt förstod begreppet ”beskrivning”. Efter ytterligare diskussioner formulerades så lärandeobjektet: ”Att kunna ta ut personbeskrivningar ur en berättande text”, och det var dags att genomföra ett förtest. Det gör man i en Learning study för att kunna planera en effektiv lektion utifrån de kritiska aspekter man upptäckt i elevsvaren, dvs. sådant som just de här eleverna måste få syn på eller förstå för att närma sig lärandeobjektet. Förtestet var att i en berättande text stryka under ord som på något sätt beskrev huvudpersonen.
Av utrymmesskäl kan jag inte gå in på alla detaljer, men utifrån de kritiska aspekterna i elevsvaren planerades en lektion där det variationsteoretiska begreppet kontrastering användes för att få eleverna att förstå lärandeobjektet. Exempelvis fick eleverna se två liknande meningar varav den ena beskrev en person med ett adjektiv och den andra inte. I sedvanlig Learning study-ordning analyserades den första lektionen och en ny, utvecklad lektion planerades och genomfördes med en ny grupp. Sammanlagt genomfördes tre lektioner, och vi fick också ta del av tankar inför en tänkt fjärde lektion.
Det mest intressanta i presentationen var kanske lärarnas reflektioner efter genomförd studie. De talade om vikten av att hitta ”kärnan” i det vi ska undervisa om och att den ska framstå tydligt för eleverna. Lärarna fann att innehållet blev tydligare när de olika kritiska aspekterna behandlades separat. De menade också att det i ämnet svenska är svårare att hitta ”fristående” lärandeobjekt än exempelvis i matematik. Lärargruppen upptäckte att de inte talade samma språk när det gäller begrepp inom svenskämnet – kanske en anledning till svårigheten att hitta lärandeobjekt?
Min fundering efter den intressanta och väl genomförda presentationen är: Vad hade hänt om de behållit (delar av) det första lärandeobjektet (”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en”)? Det kändes som om lärarna ”retirerade” när de valde personbeskrivningar (som mest handlade om att använda adjektiv) istället för gestaltande beskrivningar. Det visade sig också att eleverna faktiskt strök under gestaltande beskrivningar som (av misstag?) smugit sig in i för- och eftertestet. Även om det förstås är viktigt att undervisningen inte ligger på för hög nivå, är motsatsen möjligen ett ännu sämre alternativ? Kanske handlade det här om lärarnas egen osäkerhet inför ett obekant begrepp? Jag hoppas och tror att lärargruppen går vidare och tar sig an gestaltande beskrivningar – elever behöver utmaningar i undervisningen!
Anna-Maija Norberg
1 kommentarer
Gestalta, göra målande beskrivningar | Pearltrees
[…] Att skriva gestaltande – eller målande? | Forskning i praktiken. Hur kan vi utveckla vår undervisning och ”tänka nytt” – utan att falla tillbaka på gamla rutiner och invanda mönster? Våra skolämnen bygger på många och långa traditioner och mycket sitter i väggarna. […]