Visar inlägg med tagg:

5

okt

Undervisning och lärande i svenska: nytt nummer av ForskUL

Postad av

ForskUL vol 4 nr 2 Fulltext.inddForskning om undervisning och lärande (ForskUL) är en vetenskaplig tidskrift om praktiknära forskning. Artiklarna är granskade inom ramen för peer review-förfarande. Skriften är helt på svenska och öppen för alla. Artiklarna finns endast elektronisk, nedladdningsbara i fulltext som pdf-filer.I volym 4, nummer 2 2016 publicerar ForskUL fyra empiriskt grundade artiklar om undervisning och lärande i svenska. De utgör exempel på den stora variation som kännetecknar den ämnesdidaktiska forskningen, där forskarna har studerat lässtrategier, didaktiska frågor, berättelsestruktur respektive kroppsliga uttryck i läsundervisningen. De fyra artiklarna behandlar frågor som är centrala för svenskämnets utveckling. Här ges en kort introduktion till varje artikel:

Yvonne Hallessons artikel Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande elever gör när de läser visar bland annat att dessa elever använder flera olika strategier men att de också anpassar läsningen till typen av text och till vilken kunskap de söker i texten. I artikeln betonas därför vikten av att arbete med lässtrategier sker i autentiska lässituationer där även textmedvetenhet och genremedvetenhet är viktiga aspekter. De deltagande eleverna går i årskurs 1 på gymnasiet, vilket gör att artikeln är relevant för såväl högstadiet som gymnasiet.

I artikeln Frågan som didaktiskt verktyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7 visar Anita Varga hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess. Artikeln diskuterar behovet av ett systematiskt och kontinuerligt tillämpande av frågor som didaktiskt verktyg. Studien visar hur frågorna stödjer eleverna i att läsa på, mellan och bortom raderna, identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, formulera egna frågeställningar till text och läsprocess, motivera och belägga tolkningar samt internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet.

Berättarteknik i elevberättelser från tidiga skolår av Anna Nordlund handlar om hur elevernas berättarteknik utvecklas i en lågstadieklass. Resultaten visar att elevernas texter skiljer sig tydligt åt i årskurs 1 och att skillnaden kvarstår i de flesta fall genom hela lågstadiet. Trots att de elever som inte använder subjekt och predikat årskurs 1 utvecklar sitt ordförråd och sin satsbyggnad kommer de inte upp i samma utgångsläge som de starkaste eleverna hade redan i årskurs 1. I artikeln lyfter Nordlund fram olika utvecklingsområden för undervisning i skrivande av berättelser i tidiga skolår.

Den fjärde artikeln Litteraturundervisning betraktat ur ett kroppsligt perspektiv av Djamila Fatheddine handlar om hur två lärare använder ’kroppslig hållning’ på olika sätt i sin undervisning. Hon har studerat hur lärarna rör sig i klassrummet, hur de står, vad som sägs och hur det sägs. Hon vill med sin artikel bidra till en fördjupad förståelse för litteraturläsning och lyfta in ett kroppsligt perspektiv i undervisningen. Lärarna i studien förmedlar olika receptionsteoretiska ’hållningar’ i olika situationer till eleverna, med hjälp av sina rörelser och hur de positionerar sig i klassrummet.

Anna-Maija

8

sep

Läsa för olika syften – ramprojekt i svenska/sva

Postad av

MB900292086Nätverket svenska/svenska som andraspråk har satt igång tre nya delprojekt av lärare som tillsammans ska utforska vad det egentligen är för förmågor som ligger bakom kursplanernas målformulering att kunna ”läsa för olika syften”. Det är gymnasielärarna Eva och Emma från Östra Real, lärarna Victoria, Gerd och Anna från Åsö Komvux och slutligen mellanstadieläraren Susanne från Tunaskolan tillsammans med lågstadielärarna, Johanna från Ronnaskolan och Marianne från Brunnsängsskolan som har blivit antagna till årets ramprojekt.

Dessa lärare har samtliga uttryckt att de genom att utforska och utveckla sin egen undervisning finna vägar att stimulera elevernas läsförståelse. Den övergripande teoretiska ramen handlar om  läsning för olika syften, som att kunna läsa texter på det sätt som är nödvändigt för att kunna delta i de sociala händelser där förtrogenhet med vissa ”litteracitetspraktiker” är nödvändiga.  För att läsa, förstå och kunna använda en text räcker det inte med att uttolka det som står på papperet, eller att kunna kombinera ord och bilder till en meningsfull helhet, utan att också ha förtrogenhet med de sociala praktiker som ger texten dess specifika innebörder. Det gäller såväl läsning i de tidiga skolåren, i mellanstadiet, i svenska för invandrade akademiker och inom juridikprogrammet på Östra real. Man kan inte riktigt förstå en text om man inte kan knyta den till de sociala sammahang inom vilken texten i fråga fyller en funktion.

Frågan är då hur man designar undervisning så att dessa sociala sammanhang blir synliga och meningsfulla för eleverna? Det är detta som vi är i färd med att undersöka tillsammans med lärarna som deltar i nätverkets ramprojekt om läsning för olika syften. Just nu håller vi på att tillsammans läsa utdrag ur James Paul Gees mycket läsvärda och sympatiskt lättillgängliga bok från 2003: What video games have to teach us about learning and literacy.  Gee menar att dataspel, basketboll, rättegångar, matematikundervisning, ja alla socialt präglade aktiviteter har sin egen litteracitet, och man kan inte förstå texter inom något av dessa områden om man inte också förstår vad själva aktiviteten går ut på. Frågan är då, hur man med utgångspunkt i en sådan syn på litteracitet och läsande, kan designa undervisning som bygger på att synliggöra litteracitetspraktiker och sociala sammanhang.  Och göra detta på olika nivåer i skolan för att skapa vägar för elever inom grundskolan, på gymnasieskolan, på vuxenutbildningen, att kunna utveckla sin läsförmåga så att den är användbar  ”för olika syften”. Där befinner vi oss nu och nästa gång vi träffar de deltagande lärarna ska vi fördjupa oss i frågeställningarna för årets olika delprojekt kring läsning.

Aina Bigestans, nätverksledare för svenska – svenska som andraspråk inom STLS

1

jul

Grattis Sjöstadsskolan!

Postad av

lemmling-Witch-s-cottage-300pxUnder det gångna läsåret har nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS, Stockholm Teaching and Learning Studies, koordinerat ett FoU-projekt med lärare i svenska på Sjöstadsskolan. Projektet, som fortsätter under nästa läsår, handlar om sagoskrivande i grundskolan, närmare bestämt om hur man kan skriva läsvärda slut i sagor.

Nu har Sjöstadsskolans lärare Annika Nordahl, Ann-Christin Mouantri och Johanna Jonegård uppmärksammats och belönats för detta utvecklings- och forskningsprojekt ur Tomas Johanssons minnesfond. Utmärkelsen motiveras bland annat med att lärarna ”är ledande i utvecklingen av ett vetenskapligt arbetssätt på Sjöstadsskolan”. (Läs hela motiveringen här.)

Ett stort grattis från STLS!

Anna-Maija

15

jun

Presentation av läsårets ramprojekt i sv/sva: Läsa för olika syften

Postad av

I fredags hade nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS avslutning för detta läsårs s.k. ramprojekt. Enkelt uttryckt handlar ramprojekt om att nätverkets vetenskapliga ledare och koordinatorer bestämmer ramarna för forskningsprojekten och att lärare får anmäla intresse för att delta i projekten (mer information här). Detta och nästa läsårs ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk handlar om att undersöka hur kursplanens formulering ”läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften” tar sig uttryck i klassrummet.

20160603_133439[1]Under fredagens avslutning presenterade de tre delprojekten sina resultat. Först ut var Johanna Juneaus (Södra Ängby) och Solveig Skogli (Hedvig Eleonora) som undersökt vilka redskap som kan fungera som stöd i lågstadieelevers arbete
med faktatexter. De utgick ifrån Adrienne Gears modell och fann, efter en första cykel, att modellen, tillsammans med andra redskap, tycktes bidra till att eleverna överraskande väl förstod svåra texter. I diskussionen av sina resultat lyfte lärarna bland annat fram svårigheten med att mäta läsförståelse.

Åsa Alsparrs (Adolf Fredriks musikklasser) undersökning handlar om hur undervisningen kan förbättra förståelsen av innehållet i lärobokstexter. Närmare bestämt handlar den om att öka mellanstadieelevers benägenhet att använda viktiga begrepp i NO, ett problemområde enligt NO-lärare. Eleverna fick först läsa en lärobokstext i biologi på egen hand och skriva en sammanfattning. Några elever fick också sammanfatta texten muntligt. Nästa lektion hade NO-läraren en textnära genomgång av ett annat område i biologi utifrån en lärobokstext. Återigen fick eleverna göra en skriftlig och muntlig sammanfattning. Under den tredje lektionen fick eleverna på egen hand läsa en tredje text och sammanfatta skriftligt och muntligt. Resultaten visar att eleverna använde betydligt fler av de viktiga begreppen i sin sista text. Därmed inte sagt att de alltid förstod begreppen, vilket Alsparr lyfte fram i resultatdiskussionen.

Det tredje delprojektets syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan påverka högstadielevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevernas texter. I undersökningen fick eleverna efter en visualiseringsövning och en högläsning av början av Tellers Om det var krig i Norden skriva en text om sin uppfattning om hur det är för flyktingar att komma till ett främmande land.  Därefter lästes boken högt av läraren, och eleverna fick samma skrivuppgift som före läsningen. I analysen jämfördes den första och andra versionen av texterna och i jämförelsen användes kategorierna distanserande och identifierande. Resultaten visar att eleverna pendlar mellan distanserande och identifierande förhållningssätt i sina texter, och att det distanserande minskar i den andra versionen. Den andra versionen visar tydliga tecken på att eleverna tagit intryck av boken. Bland annat använder de ord och uttryck från boken. Marie Gradén och Birgitta Nurbo (Äppelviken) som gjort undersökningen fortsätter med ramprojektet en termin till, så vi får anledning att komma tillbaka till projektet i höst.

Vi koordinatorer i nätverket för svenska och svenska som andraspråk var mycket stolta efter de intressanta presentationerna. Några av presentatörernas skolledare var med som publik, liksom en del av nästa läsårs deltagare i ramprojektet Läsa för olika syften. Den givande diskussion som fördes i samband med presentationerna fortsätter efter ett välbehövligt sommarlov!

Anna-Maija

11

mar

Lärare som forskare

Postad av

I höstas hade Stockholms universitet ett antal konferenseftermiddagar för de universitetslärare som på olika sätt var engagerade i lärarutbildningen. Dessa behandlade olika aspekter av det komplicerade uppdraget att förbereda lärarstuderande för sin framtida professionsutövning. En del talade om det svårfångade ordet ’praktik’, några talade om vikten av att ”fältet” och universitetet samarbetade och andra tog upp vikten av att hitta en röd tråd genom lärarutbildningen. Inger Eriksson, vetenskaplig ledare på STLS, drev i sitt anförande på en av dessa tillfällen tesen att lärare måste kunna forska på sin egen undervisning. Med andra ord måste lärarutbildningen förse de blivande lärarna med förmågan att med vetenskapliga angrepssätt förhålla sig till den undervisning de bedriver. Jag tror nu inte att en sådan ambition innebär att man måste släppa på betydelsen av att lärarstuderande lär sig ämneskunskaper, att leda lärandeprocesser och att ta ansvar för elevernas sociala relationer. Inte heller tror jag att hon menade att man skulle utöka själva uppsatsskrivandet, i bemärkelsen akademiska arbeten vars primära syfte är att redovisa en förmåga att skriva en viss slags akademisk text. Snarare var min uttolkning att lärare behöver få möjlighet att förhålla sig vetenskapligt till om och hur eleverna lär sig genom den undervisning de deltar i. Hur vet vi egentligen att de sätt som vi lägger upp undervisningen på är de bästa för just de elever som vi ansvarar för? Och när eleverna har svårt att eller inte ens tycks lära sig det de behöver, hur ska vi ta reda på vad det beror på och göra något åt saken?

Under snart ett år har jag varit involverade i det nätverk av projekt som samlar lärare som velat göra undersökningar kring undervisning inom svenskämnet. Inom vårt ramprojekt har projekten på olika sätt undersökt frågan om vad ”läsning för olika syften” egentligen innebär i ett undervisningshänseende. De lärare som jag träffade i höstas funderade på frågor som: Hur kan man undervisa så att elever i år 2 blir bättre på att läsa faktatexter? Vad händer med elevernas förståelse av vad som är viktigt i lärobokstexter om de får stöttning i läsningen och i att uppmärksamma centrala uttryck? Hur kan läsning av skönlitteratur vara ett sätt att få elever att förstå livsvillkoren för människor i andra delar av världen eller av samhället.

Det fascinerande har varit att få ta del av hur dessa lärare, som utgått från ganska komplicerade och djupa undervisningsfrågor, tagit sig an arbetet att tänka igenom och genomföra successiva undervisningsupplägg, samla in material och ge sig i kast med analysen sina data, med en outtömlig nyfikenhet och envishet. Många frågor har diskuterats när vi träffats på nätverksmötena: Hur ska man kunna jämföra elevprestationer före och efter undervisning och vara säker på att det är just undervisningen som påverkat elevernas resultat? Hur mäter man egentligen läsförståelse? Var det här undervisningsupplägget för komplicerat i förhållande till vad det var jag ville undersöka? Måste man verkligen skriva in alla elevtexter i ett program för att de ska kunna analyseras?

Det roliga är, nu när projekten går in i en slutfas, är att det är så tydligt att när lärare får (eller tar sig) tid att systematiskt undersöka sin egen undervisning, så utvecklas också värdefulla kunskaper och insikter som de kan arbeta vidare med. Det är inte självklart att just de frågorna som fanns i början blivit besvarade, men kanske andra och minst lika viktiga frågor har kunnat lyftas och analyseras. Inte minst har mötena i projekten kunnat bidra till ett gemensamt tänkande och reflekterande kring hur man kan ta reda på något om vad som händer med elevernas kunskaper när de deltar i undervisning.

Aina Bigestans

Nätverksledare för forskningsprojekteten inom svenska-svenska som andraspråk

29

jan

Läsförståelse enligt vem?

Postad av

MB900292086Hur vi får eleverna att utveckla sin läsförståelse är ett ständigt aktuellt ämne för i synnerhet svensklärare. I fredags träffades de lärare som deltar i RAM-projektet i nätverket svenska och svenska som andraspråk för att diskutera de egna undersökningarna kring läsning för olika syften, vilka pågår intensivt på olika grundskolor just nu.

I en åk 2:a undersöks till exempel sambandet mellan en undervisningsdesign och elevers förståelse av faktatexter i NO. Som lektionsmaterial har ett färdigt diagnosprov med facit använts. En intressant samtal uppstod där vi enades om att lärares bedömning av elevsvar ofta ger mer utrymme för variation och bredd i elevens tolkning av texten än vad facit faktiskt tillåter ge poäng för. Detsamma gäller bedömning kopplad till de nationella proven.

Hur kan vi då tolka detta? Kan det vara så att poängprov i linje med diagnosprov och nationella prov möjligen inte säger tillräckligt mycket om elevers förmåga att läsa och förstå texter? Hur skulle läsundervisningen se ut om de nationella proven inte tog fullt så stort anspråk på undervisningen och dess innehåll som idag? En ytterligare intressant aspekt är att bedömning av läsförståelse alltid måste ske genom en annan modalitet, det vill säga genom elevers skrivande eller muntlig framställning. Vad detta i sin tur innebär ska vi fundera vidare på…

Tammi

27

jan

Undervisa mera – men hur?

Postad av

abcSkolinspektionen har släppt en ny rapport om läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6.

Granskningen visar att skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.

I just detta, ett behov av ett mer aktivt stöd från lärarna, låg motivet för lärarna på två grundskolor i Stockholm att ansöka om att delta i ett projekt i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies). Projektet handlar om att utforska innebörden av en av förmågeformuleringarna i kursplanen (sv och sva) i Lgr11: förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Den ena skolans lärare undersöker hur man kan arbeta med läsning av NO-texter på mellanstadiet så att eleverna blir bättre på att använda relevanta ämnesbegrepp. På den andra skolan undersöker man läsning av faktatexter med lågstadieelever. Frågan är hur undervisningen kan utformas så att elevernas förståelse av texterna ökar.

Man kan läsa om våra pågående delprojekt i tidigare blogginlägg (här och här). Imorgon publiceras ett nytt inlägg.

Anna-Maija

13

jan

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Postad av

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

2

dec

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Postad av

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

23

nov

Konsten att förstå argumenterande text

Postad av

svensklärarenEtt av de lärardrivna projekten i nätverket för svenska och svenska som andraspråk har fått en artikel publicerad i det senaste numret av Svensklärarföreningens tidskrift Svenskläraren. Grattis Jenny, Anna och Dennis! På Pedagog Stockholm finns en presentation av forskningsprojektet. Genom att gå med i Svensklärarföreningen kan man beställa även gamla nummer av tidskriften; annars finns Svenskläraren att läsa på åtminstone vissa bibliotek.

Den aktuella artikeln, och projektet, handlar om mellanstadieelevers läsning av argumenterande texter. Den fråga lärarna ställde sig var vad det innebär att kunna läsa och tolka en argumenterande text. Lärarna menar att de tidigare oftast arbetat med skönlitterära texter, och när det gäller argumenterande texter har fokus gärna hamnat på att lära ut strukturer och modeller och inte på förståelsen.

Metoden som användes i undersökningen var en Learning study i tre cykler. I en Learning study identifieras ett lärandeobjekt, som enkelt uttryckt handlar om vad eleverna behöver kunna för att utveckla en viss förmåga, i detta specifika fall alltså förmågan att förstå argumenterande text. Lärandeobjektet formuleras alltid i relation till en specifik elevgrupp, vilket gör att lärandeobjektet kan ändras från det man inledningsvis formulerar. Så var det i denna undersökning, där lärarna först tänkte att det eleverna behövde urskilja var den bärande tesen i en argumenterande text. Det visade sig dock i förtestet att eleverna inte hade problem med detta, och lärandeobjektet omformulerades till att kunna identifiera argumenten i en text med en given tes.

Studiens resultat visar att de kritiska aspekterna, dvs. aspekter som verkar vara avgörande för elevgruppens lärande, var:

  • att urskilja vad ett argument är
  • att urskilja koppling mellan argument och tes
  • att kunna skilja på ett argument som stärker tesen och ett argument som inte stärker tesen
  • att urskilja att argument kan finnas i såväl början, mitt i som i slutet av texten
  • att urskilja att argument kan vara endast en del av en mening
  • att urskilja att argument kan bestå av mer än en mening

Jenny Fred är lärare, koordinator vid STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies) och doktorand inom Forskarskolan i Learning Study. Anna Neider är förstelärare i svenska, klasslärare och undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm. Dennis Olsson är klasslärare, undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm och har deltagit i tidigare Learning studies.

Anna-Maija

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier