Visar inlägg med tagg:

IMG_2845

Det blir inte alltid som man har tänkt sig … men när det väl händer gäller det att vara lite kreativ. Här på bilden ser du en poster ’in the making’. Förmiddagen, samma dag som min presentation, ägnades alltså åt att tillverka en mycket unik ”poster”, vilket inte var planen. Och man kan säga att den stod ut!

Den session jag var placerad i innehöll sex poster presentationer och inleddes med att ordförande hälsade alla välkomna och förklarade hur upplägget/programmet var tänkt. Sedan fick varje presentatör 5 min var för att kort ge en inblick av studierna. Intressanta frågor och diskussioner tilltog och sedan avslutades sessionen med att publiken fick gå runt och ställa ytterligare frågor. Trots dagens inledning kändes det ändå bra efteråt.

/Sanna

Mottagning på tisdagskvällen

Öppningsceremoni med cypriotisk folkdans, ett symposium om skrivande, en paper-session om skrivande och peer feedback, ett symposium om interthinking, intressanta diskussioner med kollegor och slutligen en mottagning med god mat och massa människor. Full fart från 8.30 till 22.00.

Det är för sent för några längre utläggningar, men en sak som slog mig var att det verkar vara kvantitativ forskning som dominerar skrivstudier just nu. Det är intressant att se samband mellan olika faktorer i det större sammanhanget där det är främst teacher beliefs, classroom practice, student characteristics, och student performance som studeras via enkäter med stort antal informanter. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten och vilka slutsatser går det att dra? I den här typen av storskaliga studier ber man till exempel oftast läraren själv att beskriva sin undervisning, eftersom det av tidsskäl inte går att genomföra observationer. Dessutom kan det vara svårt att se åt vilket håll samband går.

Flera resultat i de studier som presenterades var motsägelsefulla, men intressant var att flera av dem lyfte fram att det verkar som om undervisning i strategier inte ger bättre resultat. I en studie var det till och med en negativ korrelation, det vill säga elevernas prestationer blev sämre. Med tanke på vårt ramprojekt i engelska och moderna språk, som vi skrivit om tidigare, är det intressant. En tanke kan vara att med fokus på strategier så hamnar själva skrivandet i bakgrunden; lektionsinnehållet riskerar att bli själva strategierna i stället för deras roll för att förbättra skrivande.

Symposiet om interthinking förtjänar ett eget inlägg i framtiden när jag samlat mina tankar. I morgon blir det mer fokus på klassrumsinteraktion och lärande.

/Jessica

EARLI program

I morgon, tisdag, börjar EARLI Conference, en konferens som anordnas av The European Association for Research on Learning and Instruction. Jag, Sanna och Ann-Sofie är här dels för att presentera själva och dels för att lyssna på andra intressanta presentationer. Det är en jättekonferens med över 1000 deltagare och det är flera sessioner med presentationer som pågår samtidigt. Nu på kvällen innan konferensstart sitter jag och Sanna och planerar första dagen.

Jag presenterar inte förrän på lördag, men innan dess ser jag fram emot att lyssna på presentationer om främst skrivande och kamratbedömning som är det jag fokuserade på i min licentiatstudie och nu när jag doktorerar, men också det som syns sist i mitt program för morgondagen: interthinking. Flera av de personer som har inspirerat mig att titta mer på vad som faktiskt händer under kamratbedömning, alltså vad eleverna pratar om och hur de pratar om det är här och jag hoppas på lite nya idéer och kanske en chans att få en liten pratstund.

Det kommer fler inlägg från oss under veckan!

/Jessica

Nu när årets LFK närmar sig kan det vara trevligt att titta tillbaka på det som erbjöds förra året. Vår keynote-talare var Ulla Runesson, professor vid Högskolan i Jönköping som föreläste om Vad kan lärare lära från Learning studies?

 

Utöver Ullas föreläsning var det sexton presentationer av pågående eller avslutade studier. Några av dem videofilmades, till exempel en studie i slöjd av Jenny Frohagen, licentiand och lärare på Åsö grundskola,  Att kunna såga rakt – innebörder av ett lärandeobjekt i slöjd.

Ytterligare ett exempel på en presentation är Multiplikation med 10, 100 och 1000 av Kristina Edner och Tinna Lidgren, Nya Elementar.

Det finns fler filmer från LFK 2014 här. På den sidan finns också powerpoint-presentationer från de seminarier som inte filmades.

/Jessica

LFKmoln

Den 27 oktober anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK) för fjärde året i rad, den här gången på Globala gymnasiet i Stockholm. Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier.

Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text:

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisningen och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad var/är syftet med studien eller projektet?

Metod: Redogör för hur ni gick till väga, exempelvis gjorde ni/har ni gjort intervjuer, enkäter, prövat en lektionssekvens, gjort en jämförelse? Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram ev. för- och nackdelar med den metod ni valde.

Resultat: Redogör för det huvudsakliga forskningsresultatet, eller det förväntade resultatet av er undersökning. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Ansökan ska skickas in i form av ett abstract, 500 – 700 ord (en A4) i Word-format.

Som stöd se två exempel på abstract:

Skicka in ditt abstract senast den 15 september 2015 via: forskningskonferens@​stockholm.se

Du får besked om ditt abstract är antaget senast 21 september.

Här hittar du mer information om konferensen samt anmälningslänk för deltagare.

/Jessica B

Adler

Jill Adler kommer från University of the Witwatersrand i Johannesburg, Sydafrika och Kings College i London och har i år tilldelats utmärkelsen Svend Pedersen Lecture Award. Sedan 2005 har dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm delat ut Svend Pedersen Lecture Award till en framstående forskare inom naturvetenskapsämnenas didaktik.

Seminariets fokus var matematiklärares professionella utveckling. Vilka matematiska och pedagogiska kunskaper i relation till undervisning behöver en framgångsrik lärare? Jill framhöll hur både matematiska kunskaper och pedagogiska kunskaper är viktiga och att de bör av läraren ses i relation till varandra och bör båda utgöra ramverket för planeringen och utformningen av undervisningen. En framgångsrik lärare har förmågan att ”unpack the learning object” och att använda variation som verkningsfullt redskap för att möjliggöra lärande.

Jill framhöll vikten av sprida forskning i praktiken och att det inte endast stannar vid att vara en teori. Hon ville hitta funktionella modeller för det goda lärandet som är användbara i praktiken och även som grund i lärarfortbildningen. Jill lyfte även fram betydelsen av det matematiska språket och hur man går från det vardagliga till det matematiska språket. Hon talade om att med ett gemensamt språk kan vi inte bara tala med varandra utan också agera tillsammans. Vidare lyfte hon fram interaktionen mellan lärare och elever.

/ Jenny Fred

IMG_8849Sitter på tåget från Malmö och ser vackra skåneland svischa förbi. I morse mötte jag upp och Malin Ideland från Malmö Högskola och grupp en gymnasielärare från Malmö Latin, som sedan ett år tillbaka deltar i en forskningscirkel som Malin leder. Lärarna håller på att starta upp ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt, och min härliga uppgift var att berätta lite om några olika projekt som just nu pågår i Stockholm (och som du kan läsa mer om här i bloggen).

Min tanke var att ge några praxisnära och välformulerade exempel på hur man som lärare kan beforska sin egen undervisning, och sådana projekt finns det ju numera gott om i Stockholm 🙂 Tänker att det här är viktigt! Det gäller att vi hittar plattformar för att nå ut med vår forskning och för att inspireras av varandras projekt. Ett utmärkt tillfälle för det är förstås Lärarnas Forskningskonferens, som du kan anmäla dig och dina kollegor till här. Gör det!

Jonna Wiblom

LFKmoln

Förra året blev Lärarnas forskningskonferens (LFK) en stor succé med nästan 200 deltagare som kom för att diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. I år satsar vi på att nå över 200!

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Konferensen, som i år anordnas för fjärde året i rad, hålls alltid på tisdag i vecka 44. I år är vi på Globala gymnasiet, Stockholm, den 27 oktober.

Redan nu går det att anmäla sig som deltagare och skicka in abstract om man vill presentera. Här finns mer information om konferensen, Call for Papers, samt anmälan.

Flera av förra årets presentioner, inklusive keynote av Ulla Runesson, videofilmades och finns tillgängliga på Pedagog Stockholm.

/Jessica B

Ingrid

Nu under våren har vi anordnat två föreläsningar på temat Designa undervisning för lärande. Föreläsningen riktade sig till förstelärare och lektorer i Stockholms stad och Botkyrka kommun och intresset har varit jättestort; sammanlagt har runt 230 personer deltagit!

Ingrid Carlgren pratade om Forskning med dubbelt syfte – att utveckla undervisningen och att utveckla kunskap. Vilken sorts forskning behövs för att vi lärare ska utveckla en gemensam kunskapsbas? Vilken slags forskning kan generera kunskaper och redskap till lärarna? Hon pekade på skillnader i forskning utifrån eller inifrån: forskning om skolan och lärarna (utifrån) eller forskning om professionens professionella objekt (inifrån) det vill säga lärande och undervisning och betonade att det är det sistnämnda som vi behöver.

Malin

Malin Tväråna presenterade sedan Lesson och Learning study som är modeller som kan användas med det dubbla syftet som Ingrid inledde med. Undervisning är i fokus och man kan arbeta utifrån följande frågor

  • vad innebär det att kunna ett visst ämnesinnehåll?
  • vad behöver undervisningen erbjuda eleverna möjlighet att förstå/erfara?
  • hur kan det gå till?

Lesson och Learning study är exempel på kollaborativa ansatser, vilket innebär att en grupp lärare, kanske i samarbete med en forskare, gemensamt arbetar för att öka förståelsen av elevers lärande och hur undervisning kan utformas.

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjligheter att med stöd från licputerade lärare delta i studier tillsammans med kollegor. Här finns mer information om våra ämnesdidaktiska ramprojekt och hur man kan anmäla intresse för att delta. Nästa deadline för ansökan är 15 oktober.

/Jessica B

Sedan 2010 har vi i Svensk- och svenska som andraspråksnätverket haft ett flertal spännande lärardrivna forskningsprojekt. Utgångspunkt har varit autentiska undervisningsdilemman som diskuterats på olika skolor med en mängd duktiga kollegor. Några av dessa viktiga diskussioner har genererat likaledes viktiga forskningsfrågor. Här kommer några exempel på forskningsfrågor som lärare ställt:

–       Hur kan vi undervisa och förbättra flerspråkiga elevers läsförståelse av skönlitteratur?

–       Hur kan undervisningen i argumenterande text förändras och förbättras så att den utvecklar elever i större utsträckning?

–       På vilket sätt kan RT, Reciprocal Teaching, realiserat som bildsymboler, användas som metod för vuxna sva-elever att utveckla sin läsförståelse?

–       Hur kan man genom undervisning öka elevers förståelse av världslitteratur och använda litteraturen som ett sätt att ta del av andra platser och kulturer, samtidigt som eleverna läser texterna som fiktiva produkter?

Gemensamt för alla projekt är undersökningarna har börjat i att försöka utforma ett test för att definiera vari elevernas svårigheter ligger. Det här kan liknas vid hur Vygotskij talar om hur viktigt det är att ta reda på vad eleverna kan för att hitta den s.k. proximala inlärningszonen. Därefter har alla projekt försökt designa undervisningsupplägg som i teorin är tänkta att möta elevers undervisningsbehov.  Undervisningen har sedan förfinats i flera cykler vilket gör att man upptäcker vad som är nödvändigt för att utveckla ett kunnande.

Alla dessa undervisningscykler har genererat en mängd olika didaktiska ämneskunskaper som sedan har presenterats på konferenser och i artiklar. Ett pågående projekt är lärare från Ekenbergsskolan som undersöker vad elever i årskurs 5 behöver för att kunna urskilja argument som stöder en given tes. Vi ser med spänning fram emot ny kunskap kring att undervisa i detta!

/Eva och Tammi

 

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier