Visar inlägg med tagg:

19

sep

Muntlig interaktion i språk

Postad av

FiP

Vilken fantastiskt möjlighet att få vara ny koordinator i nätverket för engelska och moderna språk! Tillsammans med Jessica Berggren, Annika Nylén och Anette Jansson Resare handleder jag just nu språklärare som är särskilt intresserade av frågor som rör undervisning i muntlig interaktion.

I vårt ramprojekt för engelska har deltagarna inledningsvis fått reflektera över hur undervisning i muntlig interaktion iscensätts i klassrummet, fått diskutera vilka svårigheter som uppstår i undervisningen och fått fundera över vad som faktiskt händer när uppgifter som syftar till att stärka och utveckla elevernas muntliga förmåga används av elever.

Till nästa träff har deltagarna i de tre delprojekten i engelska fått till uppgift att pröva en valfri muntlig uppgift i klassrummet där eleverna ska nå någon form av överenskommelse. Det ska bli intressant att få ta del av deltagarnas tankar kring hur eleverna tagit sig an uppgiften och vilka svårigheter som uppstått. Den informationen kommer vi sedan att kunna använda för att fortsätta diskutera den centrala frågan: ”Vad ska eleverna lära sig?”.  Nästa steg blir att fundera över vad i uppgiften som skulle kunna förändras för att få ett ännu bättre önskat resultat.

För att kunna prata om uppgifter har vi använt oss av de fyra utmärkande drag för en uppgift eller ”task” som Ellis lyfter fram samt de designprinciper som han presenterar. Om de blir användbara eller ej, det återstår att se.

To be continued…

//Karina

13

sep

Teori i praktiken på Lärarnas forskningskonferens

Postad av

LFK 2016

Programmet för Lärarnas forskningskonferens (tisdag v. 44) börjar ta form och i år kommer vi att ha två föreläsningar som handlar om hur teori kan användas i praktiken:

Angelika Kullberg, FD och universitetslektor i pedagogiskt arbete, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet

Vad görs möjligt att lära i en lektion? Lärares användning av en teori i planering och genomförande av undervisning

Hur kan en teori hjälpa lärare i sin undervisning? Föreläsningen tar utgångspunkt i ett forskningsprojekt som studerat hur lärare ändrat sin undervisning efter att de har fått möjlighet att använda variationsteorin som ett verktyg för att planera och genomföra undervisning.

Inger Eriksson, professor i pedagogik, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet

Learning Activity – ett didaktiskt redskap för utveckling av elevers teoretiska tänkande

Föreläsningen avser att ge exempel på hur ett teoretiskt perspektiv kan användas som redskap för att designa uppgifter och klassrumskommunikation för ett expanderat lärande.

Mellan föreläsningarna kommer det att vara seminarier om planerade, pågående och avslutade ämnesdidaktiska studier. Konferensen hålls på Konradsberg (fd. Lärarhögskolans lokaler) och är gratis. Mer information och anmälan finns här.

Förlängd Call for Papers – torsdag 15/9 kl. 15.00

Om du vill presentera finns det fortfarande tid att skicka in abstract på den här länken.

Vi ses!

//Jessica

5

sep

Call for papers Lärarnas forskningskonferens

Postad av

LFK 2016

Vill du presentera ditt planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska FoU-projekt på Lärarnas forskningskonferens? Då är det hög tid att skicka in ett abstract! Deadline för abstract är den 12 september.

Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Se till att du får med följande delar i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisningen och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad var/är syftet med studien eller projektet?

Metod: Redogör för hur ni gick till väga, exempelvis gjorde ni/har ni gjort intervjuer, enkäter, prövat en lektionssekvens, gjort en jämförelse? Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram ev. för- och nackdelar med den metod ni valde.

Resultat: Redogör för det huvudsakliga forskningsresultatet, eller det förväntade resultatet av er undersökning. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

I år erbjuder vi även möjligheten att skicka in förslag på symposier till konferensen. Ett symposium innebär att flera olika projekt med gemensamt syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Ansökan om symposium görs med gemensamt abstract enligt ovanstående instruktioner. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat.

Skicka in ditt abstract senast den 12 september via den här länken.

Du får besked om ditt abstract är antaget senast 23 september. Frågor om call for papers och presentation mejlas till forskningskonferens@stockholm.se

/Jessica

24

aug

Vi ses på Lärarnas forskningskonferens 2016

Postad av

LFK 2016Är du intresserad av undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning? Vill du bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet? Är du nyfiken på vilken roll teori kan spela i forskning och praktik? Vill du utmanas i ditt tänk och ta del av ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt?

Då är Lärarnas forskningskonferens något för dig! Den 1 november (tisdag v. 44) möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Som deltagare får du möjlighet att lyssna på planerade, pågående och avslutade projekt inom olika ämnen och ställa frågor till lärarna och forskarna. 

Dagen inleds med en keynote med Angelika Kullberg, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, och sedan följer en rad seminarier där du väljer det du är mest intresserad av. Konferensen är gratis och förutom ett späckat ämnesdidaktiskt innehåll får du lunch och fika under dagen. I år är vi i Konradsbergs aula och på Västra Kungsholmens gymnasium, i före detta Lärarhögskolans lokaler.

Mer information samt anmälningslänk finner du på vår hemsida.

Väl mött!

/Jessica

13

jun

Rejält kliv fram för ramprojektet i Engelska och moderna språk

Postad av

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika

30

maj

Call for papers Lärarnas forskningskonferens 2016

Postad av

LFK 2016

Den 1 november anordnar vi Lärarnas forskningskonferens, LFK, för femte året i rad. Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen.

Det finns också möjlighet att skicka in förslag på symposier till konferensen. Ett symposium innebär att flera olika projekt med gemensamt syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion.

Mer information om konferensen och abstract finns på vår hemsida. Deadline för abstracts är den 12 september. Frågor? Kontakta forskningskonferens@stockholm.se

/Jessica

 

25

maj

Anmäl dig till Lärarnas forskningskonferens 2016

Postad av

LFK 2016

Nu är det dags att anmäla sig till Lärarnas forskningskonferens 2016! Som vanligt så ligger den på tisdag vecka 44 och i år håller vi till på Västra Kungsholmens gymnasium och i Konradsbergs aula (f.d. Lärarhögskolans lokaler) i Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår.

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året hade vi 250 deltagare och 26 seminarier och i år siktar vi mot nya rekord. Filmer från förra årets presentationer och keynote med Ingrid Carlgren finns tillgängliga här.

Anmälan görs på den här länken, senast 12 oktober, no showavgift på 400 kronor. Mer information om anmälan finns på vår sida på Pedagog Stockholm.

Välkomna!

/Jessica

29

apr

Några nedslag från NÄD2016

Postad av

NÄD1

Forskning i praktiken har varit på Nationell ämnesdidaktisk konferens, NÄD2016, i Malmö (19-21 april) och här kommer några nedslag från konferensen:

Första plenarföreläsningen hölls av Ingrid Carlgren, professor emerita. Titel på hennes presentation var Bildning eller avbildning – ämnesdidaktiska perspektiv på synligt lärande och formativ bedömning. Hon lyfte bl.a. att en skola för bildning är en skola där mätningar och jämförelser inte stör bildningsprocessen, och fortsatte med att ställa frågan om bildning är målet för skolan idag – eller har mätningarna och jämförelserna blivit målet? Carlgrenpekade på att av-bildningen av skolan (bildningstankens försvinnande) sker genom elevers avbildning (härmande) av verkligt kunnande.

Per-Olof Wickman, professor vid Stockholms universitet, var keynote 2. Ämnet för hans presentation var Didaktik: lärares professionsvetenskap. Wickman inledde med att lyfta skollagens (Skollagen 1 kap 5 §, 2010:800) skrivning om att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men exakt vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet egentligen innebär är ju som vi vet omdiskuterat. Det kan detta behöva avgöras i domstol menade Wickman. Enligt Wickman är undervisning är ett undervärderat ord. Undervisning är grunden för lärares profession och det är vad didaktik handlar om, dvs. om vad och hur i relation till vissa elever i ett visst sammanhang. Wickman pekade också på problemet med ”best practice”, att det bortser från lärares didaktiska kunskaper och isolerar metod från situation.

Dagens tredje och sista plenarföreläsning för dagen hölls av Daniel Sundberg, professor vid Linnéuniversitet. Rubrik på hans presentation var Att utveckla undervisningen – vilken roll kan forskningen spela? och han talade bl.a. om möjligheter att syntetisera kontextöverskridande didaktisk kunskap. Men frågan är hur generella vi kan vara. Sundberg pekade även på att Lgr11 fokuserar mer på produktkontroll medan Lpo94 fokuserade mer på processkontroll.

Mellan alla plenarföreläsningar fick ta del av olika sessioner med intressanta presentationer. Jag var på olika Learning study-symposier och lyssnade bl.a. på Learning study som forskningsansats, Learning study; Undervisningsdesign – att utforma undervisningspraktiker för lärande samt Learning study; Studier av lärandeobjektens beskaffenhet och konstituering. Här på bilden berättar Torben Freytag, lärare, doktorand och koordinator i PREST-nätverket om sin forskning.

NÄD4

Efter en intensiv dag med intressanta sessioner bjöd Malmö stad alla konferensdeltagare på middag i Malmö Rådhus – mycket uppskattat!

/Sanna Wettergren

16

mar

Frirum i Malmööööö

Postad av

Joråsåattdet.

En annan hade den stora förmånen att få möta våren i Malmö igår! Jag och NT-utvecklaren Andrea Holmgren från Blommensbersskolan var inbjudna att presentera hennes RAM-projekt på konferensen ”Från forskning till fysikundervisning”. Konferensen riktade sig till fysiklärare, lärarutbildare och forskare i fysikdidaktik, och arrangerades av Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) i samarbete med Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID). 

Fokus på konferensen var forskningsbaserade utvecklingsarbeten och hur forskning kan påverka och utveckla fysikundervisningen i skolan. En spaning jag gjorde var att flera av de studier som presenterades satte ganska stort fokus på fysikundervisningens innehållsliga aspekter. Till exempel presenterades flera intressanta arbeten som syftade till att konkretisera det centrala innehållet, och allt från elevers kunskaper om NANO-teknik, partikelfysik och hållbar utveckling diskuterades. Här tycker jag att Andreas studie, som tar sin utgångspunkt i förmågan till argumentation och kritisk granskning i fysik, stack ut på ett sätt som verkligen bidrog till lite nya perspektiv. Vad händer i undervisningen när vi flyttar fokus från innehåll till förmågor? Vad blir egentligen ett innehåll om vi inte ”gör” något med det? Faktakunskaper rakt upp och ned? Inom ramen för STLS pågår just nu en hel del högintressanta lärardrivna forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i de ämnesspecifika förmågor som skrivs fram. Flera av dem presenteras dessutom här på bloggen (tex i mina tidigare Small Talk med Andrea och Maria Sundler).IMG_1010
Slutligen lite pepp från konferensen till dig som eeeeeventuellt tappat lite geisten i undervisningen och räknar ned till sommarlovet;) Anyone? På konferensen träffade jag den galet inspirerande NO-läraren Jenny Jansson från Ludvika. Hon refererade pedagogikprofessor Gunnar Berg som menar på att vi lärare behöver utforska vårt sk frirum, det vill säga det handlingsutrymme vi lärare har att skapa finfina förutsättningar för lärande. Det är något Jenny verkligen gjort själv, och när jag frågade henne om hon hade några tips till dig som också behöver lite inspo att utveckla undervisningen sa hon: 1: Utgå från något du brinner för! 2: Få med dig eleverna! 3: Utnyttja omgivningen! Då kör vi på det.
Jonna

11

mar

Lärare som forskare

Postad av

I höstas hade Stockholms universitet ett antal konferenseftermiddagar för de universitetslärare som på olika sätt var engagerade i lärarutbildningen. Dessa behandlade olika aspekter av det komplicerade uppdraget att förbereda lärarstuderande för sin framtida professionsutövning. En del talade om det svårfångade ordet ’praktik’, några talade om vikten av att ”fältet” och universitetet samarbetade och andra tog upp vikten av att hitta en röd tråd genom lärarutbildningen. Inger Eriksson, vetenskaplig ledare på STLS, drev i sitt anförande på en av dessa tillfällen tesen att lärare måste kunna forska på sin egen undervisning. Med andra ord måste lärarutbildningen förse de blivande lärarna med förmågan att med vetenskapliga angrepssätt förhålla sig till den undervisning de bedriver. Jag tror nu inte att en sådan ambition innebär att man måste släppa på betydelsen av att lärarstuderande lär sig ämneskunskaper, att leda lärandeprocesser och att ta ansvar för elevernas sociala relationer. Inte heller tror jag att hon menade att man skulle utöka själva uppsatsskrivandet, i bemärkelsen akademiska arbeten vars primära syfte är att redovisa en förmåga att skriva en viss slags akademisk text. Snarare var min uttolkning att lärare behöver få möjlighet att förhålla sig vetenskapligt till om och hur eleverna lär sig genom den undervisning de deltar i. Hur vet vi egentligen att de sätt som vi lägger upp undervisningen på är de bästa för just de elever som vi ansvarar för? Och när eleverna har svårt att eller inte ens tycks lära sig det de behöver, hur ska vi ta reda på vad det beror på och göra något åt saken?

Under snart ett år har jag varit involverade i det nätverk av projekt som samlar lärare som velat göra undersökningar kring undervisning inom svenskämnet. Inom vårt ramprojekt har projekten på olika sätt undersökt frågan om vad ”läsning för olika syften” egentligen innebär i ett undervisningshänseende. De lärare som jag träffade i höstas funderade på frågor som: Hur kan man undervisa så att elever i år 2 blir bättre på att läsa faktatexter? Vad händer med elevernas förståelse av vad som är viktigt i lärobokstexter om de får stöttning i läsningen och i att uppmärksamma centrala uttryck? Hur kan läsning av skönlitteratur vara ett sätt att få elever att förstå livsvillkoren för människor i andra delar av världen eller av samhället.

Det fascinerande har varit att få ta del av hur dessa lärare, som utgått från ganska komplicerade och djupa undervisningsfrågor, tagit sig an arbetet att tänka igenom och genomföra successiva undervisningsupplägg, samla in material och ge sig i kast med analysen sina data, med en outtömlig nyfikenhet och envishet. Många frågor har diskuterats när vi träffats på nätverksmötena: Hur ska man kunna jämföra elevprestationer före och efter undervisning och vara säker på att det är just undervisningen som påverkat elevernas resultat? Hur mäter man egentligen läsförståelse? Var det här undervisningsupplägget för komplicerat i förhållande till vad det var jag ville undersöka? Måste man verkligen skriva in alla elevtexter i ett program för att de ska kunna analyseras?

Det roliga är, nu när projekten går in i en slutfas, är att det är så tydligt att när lärare får (eller tar sig) tid att systematiskt undersöka sin egen undervisning, så utvecklas också värdefulla kunskaper och insikter som de kan arbeta vidare med. Det är inte självklart att just de frågorna som fanns i början blivit besvarade, men kanske andra och minst lika viktiga frågor har kunnat lyftas och analyseras. Inte minst har mötena i projekten kunnat bidra till ett gemensamt tänkande och reflekterande kring hur man kan ta reda på något om vad som händer med elevernas kunskaper när de deltar i undervisning.

Aina Bigestans

Nätverksledare för forskningsprojekteten inom svenska-svenska som andraspråk

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier