Visar inlägg med tagg:

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies går det att delta i så kallade ramprojekt som initieras i våra olika ämnesdidaktiska nätverk.

I det ämnesdidaktiska nätverket i samhällsvetenskapliga ämnen driver vi just nu ett ramprojekt som undersöker hur man kan utveckla undervisning kring förmågan att analysera i samhällskunskap. Vi använder Learning Study som modell för arbetet. De tidigare och pågående delprojekten har berört områden som maktanalys och analys av orsaker till migrationsströmmarna i Europa. Inför hösten 2017 är vi intresserade av att hitta medlemmar till ytterligare delprojekt som fokuserar förmågan att analysera i samhällskunskap, på grundskole- eller gymnasienivå.

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal och utvecklingen av funktionella och meningsfulla uppgifter. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I det ämnesdidaktiska nätverket i svenska och svenska som andraspråk handlar ramprojektet om förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

I det ämnesdidaktiska nätverket i naturvetenskap och teknik syftar det ena ramprojektet till att utforska hur naturvetenskaplig undervisning kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att ställa undersökningsbara frågor. Ramprojektet inom teknik syftar till att utforska hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i grundskolans olika årskurser.

Det ämnesdidaktiska nätverket i matematik driver ett ramprojekt som fokuserar på undervisning som utvecklar förmågan att föra och följa algebraiska resonemang. Vi använder Learning study som forskningsmodell och nya delprojekt bygger vidare på de erfarenheter som dragits sedan starten höstterminen 2015.

Det ämnesdidaktiska nätverket i praktisk-estetiska ämnen driver ramprojekt som handlar om språket i ämnet och ämnet i språket. I Lgr 11:s kursplaner för bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd har flera av de ämnesspecifika förmågorna formulerats med hjälp av verb som ”analysera”, ”tolka”, ”kommunicera” och ”resonera”.  Ramprojektet syftar till att närmare studera vad som händer med dessa ämnens karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt och/eller teoretiskt kunnande får ett större utrymme i undervisningen.

Om du vill ha mer information och ta del av villkor för deltagande så finns det här. Du kan också kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

STLSloggor 201701

Vad är ett ramprojekt?

Inom STLS finns möjlighet att delta i något av våra undervisningsutvecklande ämnesdidaktiska ramprojekt som leds och koordineras av de olika nätverken. Ett ämnesdidaktiskt ramprojekt tar sin utgångspunkt i en övergripande forskningsfråga som relateras till en specifik förmåga i kurs- och ämnesplanerna. Ett ramprojekt har en bestämd inriktning och inom varje ramprojekt är det sedan möjligt för lärare att genomföra delprojekt på sina skolor.

Stöd för genomförandet

I delprojekten utformas och prövas olika sätt att utveckla undervisningen med sikte på att öka förutsättningarna för elevernas lärande. Deltagande lärare erbjuds kontinuerligt stöd i processen att utveckla och genomföra sitt delprojekt, bland annat i form av projektmöten, seminarier och workshops. Varje delprojekt kopplas till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies.

Våra ämnesdidaktiska nätverk i svenska och svenska som andraspråk, samhällsvetenskapliga ämnen, matematik, engelska och moderna språk, praktisk-estetiska ämnen samt naturvetenskap och teknik har ett eller flera ramprojekt. Mer information om respektive nätverks ramprojekt finns här.

Förutsättningar för att delta

Du kan söka som enskild lärare på en skola eller tillsammans med kollegor. Varje delprojekt pågår två terminer, med start hösttermin.

För att få stöd till deltagande krävs att:

  • Du undervisar i/har tillgång till en klass där du kan pröva olika uppgifter och bedömningsinstrument
  • Du har möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier ett antal fredagseftermiddagar per termin
  • Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet mellan projektmötena
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges

Intresseanmälan och information

För lärare inom Stockholms stad utgår schablonbidrag med 5000 kr per lärare och termin för deltagande.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Botkyrka kommun: ansokan.stls.uf@​botkyrka.se

Nacka kommun: pergunnar.rosengren@​nacka.se

Fryshusets gymnasium: ann-sofie.jagerskog@​fryshuset.se

Kunskapsskolan: roger.thuring@​kunskapsskolan.se

Anmälan till deltagande i ramprojekten sker senast 15 april varje år. Intresseanmälan görs via digitalt formulär.

För mer information och frågor kontakta: funktion.stls@​stockholm.se

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

Dessa ord av professor Inger Eriksson (faktiskt i än starkare ordalag än jag vågat återge här), yttrade med klingande åländsk brytning, ringer fortfarande i mina öron från tillfället då de fälldes. Tillfället var ett informationsmöte om upplägget för den ämnesdidaktiska forskarskolan till vilken jag och mina nyblivna ”forskarskolekollegor” antagits och det måhända bryska yttrandet ingick i en beskrivning av vad som är fokus för den lärardrivna forskningsprojektplattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), en del vår forskartjänst.

Det har sedan informationsmötet gått en termin och så här mot terminsslut kan jag nu, i en personlig backspegel, se tillbaka på vad det hektiska arbetet i STLS inneburit. Ett arbete som faktiskt på ett sätt handlat om ”att sk-ta i lärares lärande”. Men på ett annat sätt inte.

Jag har under terminen ingått i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk. I nätverket har vi mött lärare från olika kommuner, skolor och stadier, som alla har det gemensamt att de formulerar och tar sig an en specifik undersökningsfråga, som de utforskar i den egna undervisningen. Det är frågor av skiftande slag, här bara ett axplock exempel: hur får man elever att komma på läsvärda avslut på berättelser, hur hjälper man elever utveckla en följsam textbindning och komma bort från ”stolpiga texter”, hur kan undervisningen utveckla elevernas retoriska förmåga, så att de kan hålla välstrukturerade muntliga presentationer? Fler står att läsa om här.

Som synes är det konkreta, specifika frågor riktade mot klassrumspraktiken, det vill säga frågor av den typ som uppstår i tusentals klassrum varje skoldag. Det är också frågor som ”skiter i”, men vi kanske hellre skulle säga ”tar sig vidare från”, fenomenet lärares lärande. Mycket av skolforskning och skolutveckling idag utgår däremot, kan man hävda, just från lärares lärande och tänkande. Frågor av typen ”Hur tänker lärare kring betygssättning?”, ”Vilken syn på eleven som demokratisk medborgare ger lärare uttryck för i sin undervisning?” eller ”Hur kan lärare utveckla ett formativt synsätt på lärande?”.

Det är viktiga och angelägna frågor. Det är frågor som lett till storskaliga metastudier och nationella kompetensutvecklingsinsatser och lyft av olika slag. Det vore inte konstruktivt eller ens görligt att skapa en motsättning mellan dessa olika frågeperspektiv, eller andra förekommande perspektiv som jag just nu bortsett från. Men det är ganska sällan som lärares eget perspektiv efterfrågas. I Sverige finns en såväl lång tradition som en förstärkt tendens på senare tid av att uppifrån vilja forma lärares sätt att tänka och undervisa, med hjälp av läroplaner, fortbildningsinsatser, direktiv, inspektioner och styrmedel. Det är inte odelat av ondo, här finns också vällovliga ambitioner och tillskjutna offentliga resurser för att höja kvaliteten i den svenska skolan.

Just för att ambitionerna insatserna är så höga tror jag dock att det finns en risk att man ängsligt tappar bort det lilla i det stora. Att ägna tid åt innehållsliga detaljer som berättelseavslut, är det där vi ska lägga krutet, blir kanske då den (PISA-)ängsliga tanken? Det är därför viktigt att komma ihåg att en liten fråga föder fler och större. Vad är det egentligen som gör en berättelse bra? Hur hänger det ihop med skrivande och skrivförmåga? Vad är kvalitet i skrivande och vad är kvalitet i läsande? Vad innebär det när PISA visar att elevers läsförmåga sjunkit (eller stigit)? Hur mäter man egentligen läsförmåga och vad kan storskaliga metastudier egentligen säga oss?

Sådana frågor – och många fler – har väckts under de tillfällen vi diskuterat lärarnas utforskande projekt, frågor som skärpt det kritiska tänkandet kring undervisning och, törs jag påstå, fått lärarna (och oss i STLS!) att bli mer medvetna kring undervisning. Och genom utvecklingsartiklar, konferensrapporter eller vår egen forskningskonferens kan vi också sprida vad lärarna initierar och driver. På det sättet kan man säga att STLS, tvärtemot att bortse från lärares lärande, genom att börja i de frågor lärare ställer sig, lägger grunden för en lärande utveckling. Det är i ett sådant sammanhang av utvecklande undervisningsutforskande som jag under den gångna terminen haft förmånen att delta.

Vill du som lärare också få utrymme och stöttning i att ställa dessa konkreta, praktiknära frågor till din undervisning, boka in vår informationsträff om forsknings- och utvecklingsprojekt, den 27 januari!

/Björn Kindenberg

Nu finns filmer och presentationer från Lärarnas forskningskonferens 2016 tillgängliga på Pedagog Stockholm. I år hade vi två keynote-föreläsningar som handlade om teori i praktiken.

Angelika Kullberg, docent i pedagogiskt arbete, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, inledde dagen med att tala om Vad görs möjligt att lära i en lektion? Lärares användning av en teori i planering och genomförande av undervisning. 

Senare på dagen presenterade Inger Eriksson, professor i pedagogik, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet, Learning Activity – ett didaktiskt redskap för utveckling av elevers teoretiska tänkande.

Nästa år räknar vi med att toppa årets framgångar. Du kommer väl? Lärarnas forskningskonferens – alltid på tisdag vecka 44.

//Jessica

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

IMG_3990

Angelika Kullberg, fil dr. och lektor vid Göteborgs universitet

Onsdag 24 augusti till fredag 26 augusti var vi på konferens i Göteborg med temat Different horizations: setting directions for phenomenographic research.

Syftet med konferensen var att utforska och diskutera kring fenomenografin och/eller varationsteorin och hur dessa kan användas som inramning och riktning inom olika forskningsdiscipliner inom utbildningsvetenskap.

Ference Marton, professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet, talade om hur lärare har kunskapen om vad det är eleverna har svårt med men det betyder inte att de har kunskap om elevernas sätt att förstå/se/uppfatta ett visst innehåll.

Även Mona Holmqvist Olander, docent vid Malmö högskola, talade om vikten av att utgå från elevernas perspektiv och inte bara själva ämnet i sig och lyfte frågan kring hur vi kan designa frågor som får eleverna att visa sina verkliga uppfattningar av ett fenomen/ett objekt.

Tuula Maunula, doktorand i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, utgick från själva undervisningssituationen och talade om hur elever öppnar upp för dimensioner av variation av aspekter avseende lärandeobjektet vilka tagits för givna av lärarna.

Samtliga ovanstående samt flertalet andra lyfte fram fenomenografin och variationsteorin som kraftfulla analysredskap dels för att få syn på elevers visade uppfattningar, dels för att och därmed kunna urskilja ett lärandeobjekts kritiska aspekter. Det är detta samt vikten av att det är i interaktion med eleverna som en urskiljning av kritiska aspekter bör ske som vi tar med oss in i vårt fortsätta arbete i matematiknätverkets ramprojekt.

Angelika Kullberg på bilden ovan kommer att en av key note talarna på Lärarnas forskningskonferens 2016!

/Jenny Fred & Sanna Wettergren

LFK2016

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

Den årliga vetenskapsfestivalen Forskarfredag gick av stapeln på Debaser Medis sista fredagen i september. Och NT-nätverket var ju så klart där! Här mötte vi elever och lärare som tog del av spännande forskning, utställningar och prova-på-experiment.

Vi befann oss i Lärarhörnan där vi informerade om STLS. Här stod även representanter från IFous och Skolforskningsinstitutet.

knapp

Dagen avslutades med Forskar Grand Prix där forskare tävlade i att på bästa sätt presentera sin forskning på ett så snabbt, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. David Unnersjö–Jess från KTH var den som vann och tog sig vidare till riksfinalen senare i höst. Han fick högst poäng av de tävlande där poängen gavs av en expertjury och av de mentometerknappande eleverna i publiken. Unnersjö-Jess berättade om sin forskning kring hur vi kan förstå njurens funktion med hjälp av ljusmikroskopi. Forskar Grand Prix är ett sätt att sprida och uppmärksamma viktiga forskningsresultat, på ett spännande och ett lättsamt sätt.

presentation

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier