Visar inlägg med tagg:

Vad innebär det att se budskap i skönlitterära texter?

I STLS nätverk för svenska och svenska som andraspråk är detta en fråga vi ägnat en stor del av den gångna terminen åt att diskutera. Kanske är det en fråga som du som läser detta skulle vilja vara med och försöka besvara, och i så fall som en del av STLS forskningsanknutna miljö? Detta kan du göra som en del av vårt kommande forskningsprojekt Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur:

STLS, eller Stockholm Teaching & Learning Studies är en samverkansplattform för huvudmän i stockholmsregionen, som vill främja lärardriven och praktiknära undervisningsutvecklande forskning, det vill säga forskning kring frågor som uppstår i det egna klassrummet, i den egna undervisningen, i det egna ämnet.

STLS koordinatorer (som alla antingen genomgår forskarutbildning eller är verksamma forskare) ger stöd åt lärarledda forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt) i att formulera forskningsfrågor, analysera material och presentera resultat.

Ett väl genomfört FoU-projekt kräver dock en del, dels i form av tid och resurser, dels i form av krav på viss självständighet från lärarnas sida vad gäller att kunna formulera och besvara en forskningsfråga.

Därför finns möjligheten att, som enskild lärare eller tillsammans med andra, ingå som ett delprojekt i ett övergripande projekt, så kallat ramprojekt, där forskningsfrågan redan är formulerad men där du som lärare kan vara med i undersökningen av frågan. Här är deltagandet mindre omfattande i tid, men inte mindre praktiknära, eftersom det är din undervisning som blir en del av materialet för vår forskningsfråga.

Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur är ett sådant ramprojekt.

FoU-projekt och ramprojekt skiljer sig alltså åt. Medan det är lärarna som är drivande i ett FoU-projekt, så är nätverkets koordinatorer drivande i ett ramprojekt. Ramprojekt kan alltså vara ett första steg i att närma sig lärardriven forskning och många lärare med tidigare erfarenhet av ramprojekt går också vidare till FoU-projekt.

Tanken med ramprojekten är att forskningsfrågorna, för att bli ämnesdidaktiskt relevanta, ska kopplas till svensk- respektive sva-ämnets syfte och förmågor enligt kursplanen.

Vi har tagit fasta på den förmåga i Lgr11 som handlar om att läsa och analysera skönlitteratur för olika syften (och motsvarande formuleringar i Lgy11), mer specifikt inriktat mot berättande texters budskap, tematik och motiv. Det här är något som även kan uttryckas som att läsa på, mellan och kanske framförallt bortom raderna; något som vi vet att många lärare brottas med i undervisningen, men som många också har mycket tankar och idéer om.

Vad innebär det egentligen att se ett budskap? Har alla texter budskap? Och hur kan undervisningen i så fall utveckla förmågan att se dessa?

Det är den typen av frågor som kommer att utgöra grunden för vår forskningsfråga. Att besvara en praktiknära forskningsfråga görs med hjälp av undervisningsrelevant teori och ett systematiskt sätt att dels samla in data (om vad som händer i klassrummet), dels analysera data. Som (hoppas vi) framtida deltagande lärare i ett sådant projekt hjälper du oss med materialinsamling och i diskussioner kring forskningsfrågans innebörd. Tillsammans lär vi oss mer om vad som utgör en fungerande undervisning om texters tema och budskap.

Tycker du att detta låter spännande och vill veta mer – besök oss på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, fredag eftermiddag 26 januari (mer information om tid och plats kommer att ges på STLS hemsida) och lämna sedan in en ansökan (görs 15 mars).

Välkommen till ramprojektet Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur!

Nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS: Anna-Maija Norberg, licentiat i svenska som andraspråk och doktorand i svenska språket; Ann Ohlsson licentiand vid institutionen för svenska och flerspråkighet (Stockholms universitet) och Björn Kindenberg, licentiand vid institutionen för språkdidaktik (Stockholms universitet).

Måndag 20 november gästas Stockholm av Dr Mei Kuin Lai från University of Auckland. Hon kommer att bland annat att hålla en föreläsning om Collective problem solving för lärare och rektorer i Stockholmsregionen. Mei har varit här i Stockholm tidigare och hållit både föreläsningar och workshops som har varit mycket uppskattade. Vid sitt förra besök intervjuades hon av Pedagog Stockholm och sade bland annat att :

”För att kunna lösa problem i skolan måste man se de verkliga orsakerna till problemen och inte fatta beslut efter lösa antaganden”

Detta är också utgångspunkten för hennes föreläsning den här gången. Hon kommer att presentera ett ramverk för att kollektivt lösa problem som baseras på interventioner som framgångsrikt har förbättrat elevers lärande.

Var, när och hur?

Måndag 20 november, kl. 8.30-10.00 på City Conference Center, Norra Latin, Drottninggatan 71B, Stockholm. Anmälan sker via länk

Frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Blomman

Den 6 oktober arrangeras Nobel Teacher Summit för första gången. Nobelpristagare, ministrar och vår egen Inger Eriksson deltar med föreläsningar under dagen och flera av oss koordinatorer i STLS deltar i samtal om undervisningsutvecklande forskning: Teachers’ research – how is it done?

Konferensen Leda lärande vänder sig till skolledare och karriärlärare anställda av Stockholms stad. Stockholm Teaching & Learning Studies är representerade i ett flertal presentationer under dagen. Om du är nyfiken på att själv forska är du välkommen till FoU-enhetens monter för information och inspiration.

Sedan är det naturligtvis också snart dags för vår egen konferens: Lärarnas forskningskonferens. Alltid på tisdag vecka 44 och i år för sjätte gången. Vi är på Nacka gymnasium. I skrivande stund är det endast ett fåtal platser kvar – först till kvarn gäller!

/Jessica

LFK2016

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Vi är på Nacka gymnasium och konferensen pågår mellan klockan 9.00-17.00.

I år bjuder vi på 2 keynote-talare, 42 seminarier, 2 symposier och 7 rundabordssamtal. Mer information finns i vårt preliminära program

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kronor.

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

Planeringen i STLS inför upptakten till ett läsår av lärardrivna forskningsprojekt är i full gång! Mycket ska förberedas, fixas, ordnas och samordnas, eller koordineras som vi sammanfattande kallar det i STLS, för att ge både stöttning och utmaningar till de lärare som under läsårets fredagseftermiddagar tar sig till FoU-avdelningen på Hantverkargatan för att diskutera sina FoU-projekt. I år har vi i nätverket för svenska som andraspråk flera spännande projekt framför oss-

Våra projekt handlar om många olika saker: hur man digitalt kan synliggöra kvaliteter i muntlig framställning; hur grammatikundervisning kan hjälpa fram argumentationen i texter; vilken särskild juridisk vana och förståelse som behövs för läsning av juridiska texter; hur kritisk läsning på akademisk nivå kan utvecklas ytterligare hos akademiker med svenska som andraspråk samt hur kommunikation hos grundsärskolans elever kan stärkas genom vardagsanknutna situationer.

Som synes har samtliga dessa lärardrivna forskningsprojekt en tydlig didaktisk och klassrumsnära koppling. De är exempel på vad vi skulle kunna kalla undervisningsutvecklande forskning. Men vad innebär i sin tur det? STLS vetenskapliga ledare Inger Eriksson har sammanfattat detta, på ett sätt som jag här reflekterande ska försöka återge.

Vi kan till att börja med skilja på tre sorters utveckling inom lärarkåren, den personliga yrkesutvecklingen, den gemensamma undervisningsutvecklingen och den undervisningsutvecklande forskningen. Alla tre är värdefulla på sitt sätt, man skulle kunna se dem som benen på ett trebent bord, brister ett av dem faller hela bordet.

Den personliga yrkesutvecklingen genomgår varje lärare med självaktning oundvikligen genom sitt yrkesliv, i en mer eller mindre introspektiv och reflekterande trial-and-error-process.

Den gemensamma undervisningsutvecklingen har varit olika framträdande i olika perioder i skolans historiska utveckling. I dag har den kommit att lyftas fram i termer av kollegialt lärande och på ett ofta förtjänstfullt sätt implementerats, till exempel genom de, får man nog säga, lovordade satsningarna på matematiklyft och läslyft.

Det kollegiala lärandet beskrivs av Skolverket som ett lärande som sker när kolleger tillsammans analyserar, utvärderar, dokumenterar och därmed gemensamt utvecklar sin undervisning.

Men utifrån bilden av ett trebent bord, behövs också ett tredje ben för att bära upp skolans utveckling. Det är ett ben som i sig behöver utvecklas i skolan, och det är en utveckling STLS vill främja på ett, törs vi hävda, unikt sätt.

Att de forskningsprojekt vi främjar är klassrumsnära, alltså praktiknära, är inte vad som utmärker dem som unika. Skolforskningsinstitutet ställer redan strikta krav på ”undervisningsnära frågeställningar” i de forskningsprojekt som beviljas. Det ”tredje benet”, om jag nu kallar det så, består istället av offentliggörande, spridning och vetenskaplig granskning av de resultat lärarna kommer fram till. Med andra ord vill vi främja ett vetenskapliggörande av undervisningsutvecklingen, som samtidigt blir en undervisningsutvecklande forskning.

En återkommande formulering i debatten säger att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många misstar detta för att lärare ska verkställa åtgärder som forskare rekommenderar. Detta verkställande har visat sig svårt att genomföra i praktiken och man söker ofta förklaringen hos lärarna.

Skolverket landar exempelvis i slutsatsen att forskningsresultat publiceras ”i internationella tidskrifter som lärare har svårt att tillgå och med en språklig jargong som lärare inte alltid känner sig bekväma med”, något som skulle kunna vantolkas som att en vanlig, enkel lärare inte förstår sig på den ”fina forskningen”.

En motsatt slutsats, vanlig inte minst bland lärare, är att  intresset för didaktiskt tillämpbara forskningsresultat saknas hos forskarna själva. 

Båda dessa slutsatser skjuter bredvid målet, låt vara att de skjuter åt rätt håll. Forskare och lärare talar ofta förbi varandra, men det har inte med vare sig bristande fattningsförmåga eller bristande intresse att göra. Problemet ligger helt enkelt i att det saknas forum där lärare, bokstavligt talat, sitter tillsammans och pratar med varandra, det vill säga diskuterar och söker svar på gemensamma frågeställningar.

Forskning är en kollektiv process. Forskning fungerar inte så att ett ensamt snille tänker ut en banbrytande upptäckt, som sedan anammas av omvärlden. All forskning sker i ett sammanhang, eller som Newton uttryckte det, ”på jättars axlar”. Den framforskade kunskapen om undervisning är en kollektiv kunskapsmassa, som uppstår när forskare på seminarier, på konferenser, i tidskriftsartiklar och i andra former av dialog kommunicerar med varandra.

Just denna gemensamma kommunikation har länge saknats i lärarkåren, även om det kollegiala lärandet börjar ta form på flera håll.

Kollegialt lärande som skolutvecklingsmodell har stora styrkor. Men om det inte kompletteras av en undervisningsutvecklande forskning, där lärare och forskare möts på samma konferenser, i samma seminarie- och mötesrum och vid samma bord, ja då blir resultatet i bästa fall ett hastigt uppflammande, och lika snabbt utslocknat, lokalt kunskapslyft.

STLS står för en sådan undervisningsutvecklande forskning, som vi kanske skulle kunna kalla ”ett kollegialt forskande”.

Vill du vara med och bidra är du varmt välkommen! Följ vår blogg, ta del av lärarnas resultat, till exempel på deras slutseminarier, eller på LFK, lärarnas (egen) forskningskonferens, som i år går av stapeln 31 oktober!

/Björn Kindenberg

LFK2016

Nu är anmälan till Lärarnas forskningskonferens 2017 öppen! Alltid på tisdag vecka 44 – i år den 31 oktober. Vi är på Nacka gymnasium, Griffelvägen 17, Nacka, kl. 9.00-17.00.

Årets keynote-talare är Maria Andrée, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Hon kommer att prata om Möjligheter och utmaningar i designbaserad forskning som modell för praktikutvecklande forskning.

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Preliminärt program inklusive presentationer finns på konferensens hemsida.

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kr.

STLSloggor 201701

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

Under veckan som gått har Anna-Maija Norberg och undertecknad från STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk varit på forskningskonferensen Skriv!Les! i Trondheim.

Där har vi presenterat pågående arbete och tidigare resultat från delprojekt i ramprojektet för vårt nätverk, som undersöker vad kursplaneförmågan ”Att läsa och skriva för olika syften” kan innebära.

Här har vi kunnat presentera resultat från bland annat Östra Reals gymnasium (Stockholm), Ronnaskolan och Brunnsängsskolan (Södertälje) och Tunaskolan (Botkyrka).

Några snabba tankar som jag tar med mig från dessa spännande, men intensiva dagar:

Forskningskonferenser är en bärande del av forskarsamhället, det är här forskaren får återkoppling, invändningar, synpunkter och tankar om den egna forskningen, men också i lika hög grad tillfälle att ge deltagarna nya tankar, perspektiv och idéer.

Genom en sorts ringar-på-vattnet-effekt leder de här mötena forskare emellan till nya insikter och till djupare förståelse för det som undersöks. Det gäller inte minst för både mig och Anna-Maija, som nu fått nya teoretiska perspektiv på frågan vi undersöker, vilket vi nu kan ta med oss tillbaka till nätverket av forskare, forskarstuderande och projektdeltagande lärare.

Man kan kanske likna forskarsamhället vid en gigantisk, kunskapsbyggande myrstack som ständigt byggs ut och byggs om och där man hela tiden hittar nya vägar framåt.

Forskningskonferenserna är en del av denna myrsamhällesliknande, kollektiva förståelse.

Forskningskonferenser skiljer sig från de konferenser lärare vanligen har erfarenhet av. Den typen av konferenser kan kanske i så fall mer liknas vid ett konsertframträdande? En enskild eldsjäl, pedagogisk guru eller (av konferensarrangören) utnämnd ”superlärare” eller inspiratör presenterar goda exempel under en timmes tid.

Den formen av inspirerande och kollegialt (om än monologiskt) lärande har jag inget emot som sådan. Den fyller ett behov och leder till personlig utveckling.

Forskningskonferenser har ett annat syfte och format. Här presenteras under 20 min forskning och resultat, vilket publiken (i huvudsak andra forskare) lämnar synpunkter på.

Medan inspiratören står oemotsagd, vill den presenterande forskaren tvärtom ha om inte kritik, så åtminstone en kritisk granskning (till vilket alltså en tredjedel av presentationstiden avsätts).

Det är ett sammanhang som STLS kämpar för att fler lärare ska få möjlighet att delta i. Vi tror att ett vetenskapligt sammanhang för lärare att ingå i, är något som stärker lärarkåren och undervisningen.

En första möjlighet för dig som lärare att komma in i detta sammanhang är att anmäla dig till Lärarnas forskningskonferens 2017 – en ämnesdidaktisk forskningskonferens med undervisning i fokus!

amochbjorn2

Två glada men trötta myror efter avslutad konferens (Foto: Kristina Danielsson)

IMG_4772Här står jag och låter Dr Google utmana. Idag har jag haft den stora förmånen att presentera mitt forskningsprojekt i biologi didaktik på konferensen Skolibliotek 2017 i Göteborg. Ett fantastiskt gäng skolbibliotikarier, lärare och skolledare googlade symtom som ”illamående, yrsel och huvudvärk”. Gör det du också! Hur många träffar fick du? Vilken typ av källor dyker upp i träfflistan? Vilken diagnos får du av dr Google? Syftet med mitt forskningsprojekt är att utforska vad förmågan till kritisk granskning kan innebära i relation till ett växande medielandskap. Hur förhåller sig elever kritiskt till motstridig hälsoinformation på nätet? Hur kan skolans NV-undervisning bidra till att kvalificera förmågan till kritisk granskning?
FullSizeRender(3)

Under konferensen lyssnade jag också på utvecklingskonsulten och IT-strategen Mats Östling, som pratade om skolans digitalisering. Han menar på att skolans tillämpning av digital teknik borde möjliggöra innovationer och kreativitet, snarare än att förstärka och stödja befintliga metoder. I couldn’t agree more!!! Dessutom visade han en finfin programmeringsduk där robotar kan vandra runt i ”berättande samspel”. Hej framtiden…eller NUTIDEN menar jag 🙂

Take home message: Det blir inte som det blir, det blir som någon har programmerat!

/Jonna Wiblom

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finaniseras av olika skolhuvudmän. För information om vilka huvudmän som utlyser tjänster kan ni kontakta studierektor för forskarskolan, lektor Eva Norén eva.noren@​mnd.su.se

Stockholms stad söker 3-4 licentiander. Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

/Jessica

 

Bakgrund och syfte

Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, har utvecklats för att initiera, stödja och sprida lärarledda forskningsprojekt som handlar om ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet. STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Plattformen är ett samarbete mellan skolhuvudmän och kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet.

Syftet är att

  • underlätta kontakter mellan forskare och skolor
  • initiera och genomföra FoU-projekt
  • skapa former för involvering av forskare i kommunernas FoU-arbete
  • utveckla skolanpassade modeller för FoU-arbete som involverar lärare
  • utveckla former för rapportering och spridning av forskningsresultat

Organisation och verksamhet

Inom ramen för STLS finns det möjlighet för lärare att bedriva ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på den egna skolan. En ambition är att utveckla metoder och modeller för lärarforskning som är anpassade till skolans specifika behov och villkor. Genom att göra det möjligt för lärare att medverka i forskningsprojekt kan forskningen bli en integrerad del av skolutveckling.

STLS är organiserat i sju ämnesdidaktiska nätverk. Nätverken koordineras av lektorer och doktorander under handledning av våra vetenskapliga ledare Maria Andrée och Inger Eriksson, som också medverkar i filmen högst upp. För att kunna delta i våra projekt behöver skola och lärare skicka in en ansökan. De beviljade projekten planeras och genomförs på skolorna, men möjlighet till diskussion och handledning erbjuds genom gemensamma nätverksseminarier. Inom nätverken anordnas möte med andra projekt, textseminarier och workshops som syftar till att stödja och utveckla projekten.

Det är viktig att poängtera att projekten inte ses som  fortbildningskurser utan som lärarledd forskning som syftar till att utveckla undervisningen. En viktig aspekt av projektens genomförande är att de utgör en del av de deltagande lärarnas arbetstid och att lärarna har möjlighet att ägna minst en eftermiddag i veckan åt detta arbete.

Blomman

Två olika sorters projekt

1. Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod. Mer information.

2. Ämnesdidaktiskt ramprojekt

Våra ämnesdidaktiska ramprojekt initieras, planeras och genomförs i samarbete med koordinatorerna i de olika nätverken. Varje nätverks ramprojekt utgår ifrån samma problemformulering och organiseras i ett antal delprojekt. Ansökan sker i form av en intresseanmälan. Mer information.

Spridning

Det är viktigt att våra projekt sprids till lärare och andra som är intresserade av ämnesdidaktiska studier. Spridning av resultaten kan ske genom olika kanaler:

  • didaktiska och vetenskapliga tidskrifter
  • pedagogiska websidor som Pedagog Stockholm
  • lärarsymposier där lärare diskuterar planerade, pågående och avslutade forskningsprojekt
  • Lärarnas forskningskonferens som organiseras årligen av STLS

Vill du veta mer?

Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier