Visar inlägg med tagg:

22

sep

Delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt!

Postad av

Nu har lärare i Stockholms stad en ny chans att anmäla sitt intresse för att delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt. Deadline för att ansöka om deltagande med start efter jul är den 15 oktober, och det finns möjlighet för lärare i SO, teknik, praktisk-estetiska ämnen, engelska och moderna språk att söka.

Det övergripande syftet med ramprojekten är att utveckla kunskaper om hur:

  1. förmågorna i läroplanerna i kombination med centralt innehåll kan preciseras och konkretiseras
  2. undervisningen kan utvecklas
  3. elevers kunskaper kan bedömas i relation till de ämnesspecifika förmågor som eleverna förväntas utveckla.

Projekten handleds av koordinatorer inom våra ämnesdidaktiska nätverk, och tanken är att få igång flera projekt som behandlar samma ämnesspecifika förmåga för att på så sätt med hjälp av flera mindre studier kunna bidra till en gemensam större kunskap.

Ni kan läsa tidigare blogginlägg om våra pågående ramprojekt här  och mer information om vad deltagande innebär samt vilken förmåga som de olika ramprojekten behandlar finns här.

Frågor? Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

/Jessica B

2

sep

EARLI 2015: Femte dagen

Postad av

väska

… och sista konferensdagen. Vanligtvis brukar det vara lite glest på sista dagens sessioner eftersom flera har påbörjat hemresan. Dock blev jag överraskad av hur många det ändå var på lördagens första session 08:45-10:15. Och då ska tilläggas att många hade varit på galamiddagen kvällen före.

Första sessionen jag var på var en Special invited group med titeln Implementing Assessment for Learning: Collaboration, Culture and the Regulation of Learning. Fyra papers presenterades: Cooperative Learning about Assessment (Kari Smith); Assessment Culture vs. Testing Culture: Impact on Assessment for Learning (Menucha Birenbaum); Co-construction of Collaborative Practices of Assessment for Learning (Fernando Morales Villabona & Lucie Mottier Lopez) och How Assessment for Learning promotes Self-regulation, Co-regulation and Shared Regulation (Ernesto Panadero, Anders Jönsson & Jan-Willem Strijbos).

Efter presentationerna fördes en kritisk diskussion kring de papers som presenterats där diskutanten, Dany Laveault, avslutade med att säga att våra elever självbedömer och självreglerar vare sig vi frågar eller inte. Vad som är viktigt är att vi lär elever självbedömning och självreglering på ett konstruktivt sätt som leder till lärande.

IMG_2915

Även kollegan Jessica presenterade sin första studie: Learning about writing from giving feedback: Insights from EFL classrooms in secondary school, och hon hann också visa preliminära resultat från sin andra studie. Efter hennes presentation ställdes många intressanta frågor.

IMG_2920

På dagens sista session lyssnade jag och Jessica på vår nya twitterföljare @CarlessDavid som presenterade Designing and implementing effective assessment tasks.

Avslutar med en klassiker. Händer på alla konferenser. Ändå en givande vecka på Cypern och #EARLI2015!

IMG_1985 shorter speeches

/Sanna

2

mar

Designa undervisning för lärande – Föreläsning för förstelärare och lektorer

Postad av

Hur kan du och dina kollegor tillsammans utveckla er undervisning för att öka elevernas lärande? Hur kan ni identifiera utvecklingsområden och sedan arbeta systematiskt för att förbättra undervisningen? Hur kan ni designa undervisning som gör att era elever lär sig bättre? Hur kan ni testa att det ni gör i klassrummet är effektivt?

Förstelärare och lektorer i Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun är välkomna till en föreläsning om undervisningsutvecklande FoU-modeller. Våra föreläsare är professor Ingrid Carlgren och Anna-Karin Frisk, lärare och licentiand. De presenterar olika metoder och modeller, t.ex. lesson och learning study, som kan användas som redskap för att designa undervisning som förbättrar elevers lärande. Efter föreläsningen ges information om de möjligheter som finns att få handledning och bidrag för att ni själva ska kunna driva undervisningsutvecklande projekt med era kollegor. Föreläsningen är kostnadsfri och vi bjuder på fika.

När: onsdag 18 mars, kl. 15.30–17.00

Var: Grillska Huset, Stortorget 3, Gamla stan, Stockholm

Anmälan:  Klicka här och anmäl dig senast 11 mars. Begränsat antal platser.

Föreläsningen anordnas av Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Frågor? Mejla funktion.stls@stockholm.se

Uppdatering (4/3): Föreläsningen är tyvärr fulltecknad. Vi har ingen väntelista, men vi tittar på möjligheter att ordna något liknande senare i vår.

/Jessica

20

feb

Workshop!

Postad av

Bild workshopFörra fredagen samlades ett antal STLS-projekt för att tillsammans hjälpas åt med arbetet med sina studier. I en workshop kan man till exempel analysera inspelade lektioner, kategorisera elevsvar eller intervjuer. Utgångspunkten är ett konkret material som man på något sätt vill pröva, eller få hjälp med att tänka vidare kring.

Två SO-projekt (läs mer om pågående och avslutade projekt här ) kom in med material förra veckan. Det ena var Mälarhöjdens skola som ville pröva en bedömningsmatris som de tagit fram för att bedöma hur elever arbetar och presenterar fältstudier med hjälp av GIS. Att arbeta med fältstudier och geografiska informationssystem är något som många lärare upplever som svårt att tillämpa i undervisningen och bedöma. Det ska bli spännande att se vad de landar!

Det andra projekt var St:Botvids gymnasium som håller på med en designstuie där de försöker ta fram ett lektionsupplägg för hur man kan undervisa om källtolkning med andraspråkstalande elever. De prövar en modell där de arbetar med hem- och expertgrupper där eleverna tillsammans får olika pusselbitar till tolkning av ett källmaterial. Förhoppningen är att de också hjälper varandra att utveckla en mer fördjupad och breddad förmåga till källtolkning genom att först vara ”experter” på en källa och seda tillsammans i sin ”hemgrupp” kunna arbeta med samma källa igen och dra nya slutsatser utifrån historiskt förlopp, händelse eller tidsperiod. Denna vecka försökte vi hjälpas åt att pröva om de kategorier som gjorts av elevernas olika former av tolkning var användbara för att komma vidare i projektet.

Avslutande tips:

Om du är intresserad av källor och källtolkning så kan du läsa mer om stockholmsläraren Patrik Johansson och hans forskning ”Att tolka spåren från det förflutna” . Ett fantastiskt källmaterial att arbeta med såväl i grundskolan som i gymnasieskolan erbjuds av Stockholmskällan  är där du får tillgång till olika typer av historiskt källmaterial – och även kartor – som går att använda i flera av SO-ämnena

/Anna-Karin Frisk

14

feb

Vaghet och vanmakt

Postad av

abc

Jag har precis läst delar av en mycket intressant avhandling, Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan, skriven av Gunnar Hyltegren (2014). Det som framför allt intresserade mig var hans analys av svenskämnets betygskriterier (Lpo94), kunskapskrav (Lgr11) och centrala innehåll (Lgr11). Efter läsningen undrar jag hur vi lärare överhuvudtaget klarat av att bedöma våra elever med hjälp av kunskapskraven. I svenska i årskurs 9 finns 67 delkrav! Det blir ett antal beslut för en lärare med exempelvis tre undervisningsgrupper. Förutom antalet delkrav, tar Hyltegren upp kunskapskraven som ”kunskapstyper”, t.ex. om kunskapskraven anger kunskaper som eleven antingen har eller inte har eller om det snarare handlar om grader av kunskaper. Elever ska exempelvis kunna göra en muntlig redovisning på ett begripligt sätt. Kan man säga att eleven gör det begripligt eller inte begripligt? Eller handlar det om graden av begriplighet? Och i så fall: till vilken grad ska det vara begripligt för att det ska anses begripligt nog för betyget E? Hyltegrens slutsats efter en intressant och underhållande analys är att kunskapskraven i svenska (både grundskolan och gymnasiet) är mycket vaga och deras användbarhet som bedömningsredskap kan därmed ifrågasätta (s. 259).

Andra frågor som tas upp är bland annat om lärare anpassar de nationella kunskapskraven, om lärare hittar på egna kunskapskrav och om lärare tillämpar en relativ betygssättning. Jag återkommer, när jag läst vidare!

Anna-Maija

23

jan

NT-nätverket på Ma/Nv-biennetten!

Postad av

Den 31 januari presenterar det ämnesdidaktiska nätverket för naturvetenskap och teknik sina erfarenheter från FoU-projekt inom NT-satsningen i Stockholms stad.

Tillsammans med forskare från Stockholms universitet och FoU-enheten kommer tre av våra NT-utvecklare att presentera sina forskningsprojekt som just nu pågår ute på skolorna. Titeln på föreläsningen är ”Att främja och synliggöra förmågor i de naturvetenskapliga ämnena – erfarenheter från FoU-projekt inom NT-satsningen i Stockholms stad”. Hoppas vi ses där!

Läs mer om Ma/Nv-biennetten här

17

jan

Phu, eh…sí! Vamos a hablar!

Postad av

På Nya Elementar i Bromma pågår ett ramprojekt som undersöker språkliga strategier i samtal på spanska. Hur gör eleverna när de lyckas delta i ett samtal på ett främmande språk egentligen? Hur gör människor i allmänhet när de övervinner språkliga barriärer och lyckas få fram det de vill säga?

Fredrika Nyström, lärare i svenska och spanska på skolan, studerar just nu rad för rad de inspelningar hon gjort med eleverna. Fram träder strategierna som klassificeras och sammanställs. Hur kommer mönstret att se ut? Hur pass funktionella är de strategier eleverna använder? Med informationen detta förtest i  en Learning Study visar, kan den första forskningslektionen planeras och genomföras. Ett par forskningslektioner till efter gemensam analys av utfallet borde kunna ge ny kunskap. Därefter kan vi lärare få fullödigare svar på hur den undervisning vi bedriver fungerar. Bit för bit byggs kunskapsinnehållet upp och skapar trygghet  på jobbet.

Fredrika på Nya Elementar deltar i nätverket Moderna språk och engelska och nu väntar vi med spänning på vad de andra delprojekten ska komma fram till. Det rör på sig bland språklärarna!

Hasta pronto!

Annika Nylén

27

nov

Reflektion som verktyg? Del 1

Postad av

bakomträdhaikuI slutet av augusti hade jag förmånen att delta i en konferens om tillämpad språkvetenskap. Tre föredrag som jag lyssnade på handlade om reflektion, ett tema som känns viktigt ur många perspektiv. Vi lever i en tillvaro som till mångt och mycket bestäms av klockslag (speciellt i skolan), och (talet om?) bristen på tid är en ständigt närvarande faktor. Samtidigt talas ofta om vikten av att reflektera – tar vi oss tiden till det? Jag ska berätta om det första föredraget:

Ken Lau från Hongkong talade i sitt föredrag ”Towards a holistic approach to assessing reflection” om reflektionens betydelse för lärande och menade att studentens förmåga att reflektera över sitt lärande bör påverka betyget på kursen (här handlade det om universitetsstudenter). Han låter sina studenter skriva en reflekterande text två gånger under kursen, och det han bedömer är processen, vilken enligt honom kan ses i förändringen av studentens sätt att reflektera. Reflektionen utgör 20% av betyget på kursen (varje text 10%). En av hans motiveringar för att lyfta fram reflektionen var att elever på ett tydligt sätt förknippar reflektion med utveckling, enligt hans forskning.

Översatt till min skolverklighet skulle jag låta elevers självbedömningar påverka deras betyg, eller? Ken Lau talar om att bedöma processen, men om varje text är värd 10%, låter det som om han ändå bedömer produkten? Något att reflektera över…

Reflektion som verktyg? Del 2 kommer nästa vecka.

Anna-Maija

 

26

nov

Hur ser ett betyg ut?

Postad av

Betygens vara eller inte vara kommer nog ständigt att vara en het fråga. På Vetenskapsrådets resultatdialog i Jönköping förra veckan presenterade Christian Lundahl preliminära resultat från en studie som undersöker betyg ur elev-, lärar- och styrperspektiv. Men vad är ett betyg? En svårighet med att titta på och jämföra betyg mellan olika länder är att formen på ”betyg” skiljer sig åt. Det är med andra ord svårt att göra faktiska jämförelser .

Den här studien ingår i SKOLFORSK som är ett projekt som på uppdrag av regeringen ska kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Syftet är att bidra med underlag till det kommande Skolforskningsinstitutet. Om ni är nyfikna på slutresultaten i de olika delprojekten, inklusive det ovan nämnda, så presenteras resultaten på en slutkonferens den 28 januari.

/Jessica

*Bild från Christian Lundahls presentation Betyg på betyg! Resultatdialog, Jönköping 20141120*. På twitter påpekades senare att det i Finland regleras i den lokala LP, inte av enskilda lärare.

6

nov

När språket inte räcker till

Postad av

image

Som min kollega Annika bloggade om för några månader sedan arbetar vi i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk med ett ramprojekt som handlar om förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr 11). Det övergripande syftet med projektet, som byggs upp kring tre delprojekt, är att precisera innebörden i förmågan i relation till olika innehåll och åldersgrupper och att utveckla undervisning och bedömning.

Just språkliga strategier verkar vara något som vi språklärare har behov av att diskutera i relation till de nya kursplanerna. I Skolverkets publikation Om strategier i engelska och moderna språk (2012) beskrivs strategier som ”ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation” (s. 1). Så vad innebär det egentligen att kunna använda en strategi?

Om vi söker stöd och svar i kursplanerna blir det inte direkt enklare. Strategier nämns både i en av förmågorna som ska utvecklas och som centralt innehåll i relation till reception, produktion, och interaktion. Vad är det för skillnad? Dessutom görs det i det centrala innehållet en skillnad mellan strategier (reception) och språkliga strategier (produktion och interaktion). Vad innebär det? Enligt kunskapskraven ska elever kunna ”välja och använda sig” av strategier. Hur bedöms det? Går det att separera förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd från förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift?

Våra delprojekt har nu börjat att avgränsa sina lärandeobjekt och samtidigt diskutera potentiella kritiska aspekter. Lärargrupperna arbetar med samma förmåga, men lärandeobjekten ser olika ut beroende på vilket innehåll som behandlas och elevgruppens förståelse. Något som har visat sig vara en utmaning är att avgränsa lärandeobjektet och nu hoppas vi att de förtest som genomförs i olika elevgrupper den här veckan kan hjälpa oss vidare.

Har ni frågor eller kanske svar? Hjälp oss gärna vidare genom att lämna en kommentar. Om intresse finns så har vi planer på att anordna ett öppet seminarium under våren för att presentera de olika delprojekten.

/Jessica B

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier