Visar inlägg med kategori:

23

okt

Mycket SO på Lärarnas forskningskonferens!

Postad av

FullSizeRender

På tisdag går Lärarnas forskningskonferens av stapeln för fjärde året i rad. Konferensen slår i år nya rekord både vad gäller antalet deltagare och antalet presentationer – jättekul! I år kan vi i SO-nätverket också glädjande konstatera att det gedigna programmet erbjuder ett stort antal presentationer från våra ämnesområden. Den som kommer till Globala gymnasiet på tisdag kommer att ha möjlighet att få ytterligare inblick i ämnen som interkulturell historieundervisning, studiebesök i religionsundervisningen, resonemang om rättvisa i samhällskunskap och användandet av digitala surfplattor och fältstudier i geografiundervisningen. Eller vad sägs om elevers kopplingar mellan då och nu i historieundervisningen, aktörer och strukturer i samhällskunskapsundervisningen, att analysera i geografi, religion på mellanstadiet och användandet av visuella illustrationer i psykologiundervisningen? Vi ser fram mot en riktigt givande och spännande dag på tisdag!

/Ann-Sofie, Malin och Hans

25

sep

Läsa för olika syften

Postad av

abcI nätverket för svenska och svenska som andraspråk driver vi ett så kallat ramprojekt om förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det övergripande syftet med projektet är att på sikt kunna bidra med kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna ”läsa för olika syften” och hur denna förmåga kan förstås i relation till olika innehållsliga områden och i relation till olika åldrar. Vi har träffat de deltagande lärarna vid två tillfällen den här terminen och börjar nu tillsammans kunna formulera forskningsbara frågor.

Ett av delprojekten vill undersöka elevers uppfattningar om ett specifikt fenomen före och efter läsningen av en roman. Kan elevers förmåga att byta perspektiv öka genom läsning av skönlitteratur? Kan elever lättare sätta sig in i hur andra människor tänker och lever? Lär de sig att argumentera på ett annat sätt?

Vad det innebär att läsa och tolka en faktatext i en speciell ålder, är utgångspunkten för ett annat delprojekt. Vad kan man när man kan läsa och förstå en faktatext? Och hur vet vi när elever ”förstått texten”?

På fredag fortsätter vi att tänka tillsammans och diskutera metodfrågan. Hur ska forskningen genomföras och vilka data ska samlas in?

Anna-Maija

11

sep

Projekt i SO-ämnen

Postad av

Även för oss i SO-nätverket har läsåret dragit igång. Våren avslutades med presentationer av två FoU-projekt, dels ett från Globala gymnasiet, som undersökte hur elever använder begreppen aktör och struktur när de analyserar en samhällsfråga, och dels ett från S:t Botvids gymnasium, om användande av källor i historia.

I höst har vi ett FoU-projekt och ett ramprojekt igång. FoU-projektet är ett samarbete mellan lärare på Globala gymnasiet och Tullinge gymnasium som undersöker hur lärare i religion kan undervisa för att elever ska få en mer komplex förståelse för hur religionen kristendom kan förhålla sig till sexualitet. Studien utgår från religionsdidaktikerna Robert Jacksons definition av tolkning. Studien har sin bakgrund i läroplanens nya krav på att undervisningen ska ge elever förutsättningar att kunna analysera och värdera religion i relation till olika aspekter av människors identitet.

Inom SO-nätverkets ramprojekt undersöker vi på olika sätt förmågan att analysera inom de samhällsorienterande och samhällsvetenskapliga ämnena. I det första ramprojektet ingår lärare från Östra Real, Norra Real och Tumba gymnasium. Projektet har precis satt igång, och kommer att fokusera på frågan om vad det innebär att kunna göra maktanalyser inom ämnet samhällskunskap.

Dessutom har vi uppstartskontakter med flera olika skolor som hört av sig för att få rådgivning om hur de kan delta i ramprojekt som vi leder, eller planera för ett att ansöka om medel till ett eget FoU-projekt. Kul! Är du också intresserad av att delta i ett ramprojekt så är sista datum för nästa ansökningstillfälle den 15 oktober.

Ann-Sofie, Hans och Malin

29

maj

Avslutningsseminarium i SO-nätverket

Postad av

Förra fredagen var det dags för slutseminarium för två av våra SO-projekt. Till grund för seminariet låg de rapporter som projekten skrivit om sitt arbete och resultat.

Först ut var Globala gymnasiets samhällsprojekt som har undersökt hur begreppen ”aktör och struktur” kan användas för att utveckla elevers analysförmåga.  Genom att lära eleverna att använda begreppen så lyckades eleverna att komma längre i sina analyser och undvika att för snabbt komma till en personlig värdering.

St:Botvids historieprojekt handlar om hur man kan utveckla elevuppgiftter och undervisning i relation till källkritik och källtolkning för elever som har svenska som sitt andraspråk. Genom att utveckla en fiktiv mottagare för en källtolkningsuppgift lyckades de att få elevernas källtokningar att bli mer utvecklade än när de bara som tidigare gett dem en lista på punkter att ta sig igenom. Eleverna fick genom s.k. pusselläsning, eller hem- och expertgrupper i två steg lösa ett problem.

De rapporter som projekten ska slutföra kommer så småningom att publiceras på nätverkssidan.

Det var SO-gängets sista blogginlägg för detta läsår!

Ha en skön sommar,

Anna-Karin Frisk och Hans Ytterberg

20

feb

Workshop!

Postad av

Bild workshopFörra fredagen samlades ett antal STLS-projekt för att tillsammans hjälpas åt med arbetet med sina studier. I en workshop kan man till exempel analysera inspelade lektioner, kategorisera elevsvar eller intervjuer. Utgångspunkten är ett konkret material som man på något sätt vill pröva, eller få hjälp med att tänka vidare kring.

Två SO-projekt (läs mer om pågående och avslutade projekt här ) kom in med material förra veckan. Det ena var Mälarhöjdens skola som ville pröva en bedömningsmatris som de tagit fram för att bedöma hur elever arbetar och presenterar fältstudier med hjälp av GIS. Att arbeta med fältstudier och geografiska informationssystem är något som många lärare upplever som svårt att tillämpa i undervisningen och bedöma. Det ska bli spännande att se vad de landar!

Det andra projekt var St:Botvids gymnasium som håller på med en designstuie där de försöker ta fram ett lektionsupplägg för hur man kan undervisa om källtolkning med andraspråkstalande elever. De prövar en modell där de arbetar med hem- och expertgrupper där eleverna tillsammans får olika pusselbitar till tolkning av ett källmaterial. Förhoppningen är att de också hjälper varandra att utveckla en mer fördjupad och breddad förmåga till källtolkning genom att först vara ”experter” på en källa och seda tillsammans i sin ”hemgrupp” kunna arbeta med samma källa igen och dra nya slutsatser utifrån historiskt förlopp, händelse eller tidsperiod. Denna vecka försökte vi hjälpas åt att pröva om de kategorier som gjorts av elevernas olika former av tolkning var användbara för att komma vidare i projektet.

Avslutande tips:

Om du är intresserad av källor och källtolkning så kan du läsa mer om stockholmsläraren Patrik Johansson och hans forskning ”Att tolka spåren från det förflutna” . Ett fantastiskt källmaterial att arbeta med såväl i grundskolan som i gymnasieskolan erbjuds av Stockholmskällan  är där du får tillgång till olika typer av historiskt källmaterial – och även kartor – som går att använda i flera av SO-ämnena

/Anna-Karin Frisk

14

feb

Vaghet och vanmakt

Postad av

abc

Jag har precis läst delar av en mycket intressant avhandling, Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan, skriven av Gunnar Hyltegren (2014). Det som framför allt intresserade mig var hans analys av svenskämnets betygskriterier (Lpo94), kunskapskrav (Lgr11) och centrala innehåll (Lgr11). Efter läsningen undrar jag hur vi lärare överhuvudtaget klarat av att bedöma våra elever med hjälp av kunskapskraven. I svenska i årskurs 9 finns 67 delkrav! Det blir ett antal beslut för en lärare med exempelvis tre undervisningsgrupper. Förutom antalet delkrav, tar Hyltegren upp kunskapskraven som ”kunskapstyper”, t.ex. om kunskapskraven anger kunskaper som eleven antingen har eller inte har eller om det snarare handlar om grader av kunskaper. Elever ska exempelvis kunna göra en muntlig redovisning på ett begripligt sätt. Kan man säga att eleven gör det begripligt eller inte begripligt? Eller handlar det om graden av begriplighet? Och i så fall: till vilken grad ska det vara begripligt för att det ska anses begripligt nog för betyget E? Hyltegrens slutsats efter en intressant och underhållande analys är att kunskapskraven i svenska (både grundskolan och gymnasiet) är mycket vaga och deras användbarhet som bedömningsredskap kan därmed ifrågasätta (s. 259).

Andra frågor som tas upp är bland annat om lärare anpassar de nationella kunskapskraven, om lärare hittar på egna kunskapskrav och om lärare tillämpar en relativ betygssättning. Jag återkommer, när jag läst vidare!

Anna-Maija

5

dec

Det ni ser är det som sker!

Postad av

Blogg

Här står nämligen fyra glada och nypublicerade NV-lärare och firar. Och det gör de alldeles rätt i. Helena Danielsson Thorell, Andreas Holst, Carina Andersson och Anders Jonsson är alla NV-lärare på olika skolor Stockholms stad och har nu avslutat sitt gemensamma NV-projektet. Projektet, som pågått under flera terminer, har nu resulterat i artikeln “Är det man ser det som sker?- En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus?” i tidsskriften Forskning om undervisning & lärande nr 13 2014. Studien visar bland annat att elevers delaktighet och inkludering ökar som en konsekvens av genomtänkta förändringar av en laboration. Du kan läsa artikeln i sin helhet här.

Skål och grattis!

/Jonna, Malin & NV-nätverket

3

dec

Reflektion som verktyg? Del 2

Postad av

Reflexion_speculaire_frFörra veckan skrev jag om bedömning av reflektion. I den här texten berättar jag om två föredrag om reflekterande samtal.

Föredraget Observation and feedback: Practice, talk and reflection handlade om reflektion som förmåga. Enligt forskning behöver lärare reflektera över sin undervisning för att utveckla sin praktik. För nyutexaminerade lärare är detta ofta ett problem, då de saknar förmågan att reflektera över sin praktik, vilken erfarna lärare utvecklat under åren. En av de presenterande forskarna hade utvecklat en metod som underlättar för nya lärare att snabbare bli bättre på reflektion. Metoden bygger på dialogisk undervisning och handlar om att mentorn/lärarutbildaren ställer s.k. autentiska frågor istället för att monologiskt tala om för den nya läraren (eller lärarstudenten) vad som var bra och (ännu värre) dåligt på lektionen. Detta dialogiska sätt att tala kan naturligtvis även användas med elever (och föräldrar). Genom dialogiskt tal initierar man en reflektionsprocess hos lärarstudenten (eleven).

Nur Kurtoglu-Hooton talade om vikten av bekräftande feedback i reflekterande samtal med lärarstudenter. Hon menade att beröm leder till utveckling, och att genom att man berömmer en deltagare i en grupp, påverkas även andra på ett positivt sätt. Det exempel hon lyfte fram handlade om beröm riktat mot en lärarstudents person (att han var kreativ). Hennes slutsatser stämmer inte riktigt överens med den feedback-forskning jag tagit del av (Hattie, Timperley m.fl.), där man menar att beröm riktat mot person (jämfört med uppgift) inte är effektivt i ett lärandesyfte utan kan till och med ha negativ effekt.

Anna-Maija

27

nov

Reflektion som verktyg? Del 1

Postad av

bakomträdhaikuI slutet av augusti hade jag förmånen att delta i en konferens om tillämpad språkvetenskap. Tre föredrag som jag lyssnade på handlade om reflektion, ett tema som känns viktigt ur många perspektiv. Vi lever i en tillvaro som till mångt och mycket bestäms av klockslag (speciellt i skolan), och (talet om?) bristen på tid är en ständigt närvarande faktor. Samtidigt talas ofta om vikten av att reflektera – tar vi oss tiden till det? Jag ska berätta om det första föredraget:

Ken Lau från Hongkong talade i sitt föredrag ”Towards a holistic approach to assessing reflection” om reflektionens betydelse för lärande och menade att studentens förmåga att reflektera över sitt lärande bör påverka betyget på kursen (här handlade det om universitetsstudenter). Han låter sina studenter skriva en reflekterande text två gånger under kursen, och det han bedömer är processen, vilken enligt honom kan ses i förändringen av studentens sätt att reflektera. Reflektionen utgör 20% av betyget på kursen (varje text 10%). En av hans motiveringar för att lyfta fram reflektionen var att elever på ett tydligt sätt förknippar reflektion med utveckling, enligt hans forskning.

Översatt till min skolverklighet skulle jag låta elevers självbedömningar påverka deras betyg, eller? Ken Lau talar om att bedöma processen, men om varje text är värd 10%, låter det som om han ändå bedömer produkten? Något att reflektera över…

Reflektion som verktyg? Del 2 kommer nästa vecka.

Anna-Maija

 

29

sep

Att skriva gestaltande – eller målande?

Postad av

LighthouseHur kan vi utveckla vår undervisning och ”tänka nytt” – utan att falla tillbaka på gamla rutiner och invanda mönster? Våra skolämnen bygger på  många och långa traditioner och mycket sitter i väggarna. En del av det är ”beprövad erfarenhet”, men hur kan vi veta vad som är värt att bevara? Att genomföra småskaliga forskningsprojekt som Learning study kan bidra om vi anstränger oss och verkligen lyckas hitta kärnan i det vi vill att eleverna ska lära sig.

På nätverksträffen i Nässjö för lärare som intresserar sig för Learning study och variationsteorin presenterades en studie i svenska på mellanstadiet. Läraren som berättade om studien var en av flera som deltagit i planeringen och genomförandet av tre lektioner, där man försökt att få eleverna att få syn på det som med en Learning study-term kallas lärandeobjektet. Enkelt uttryckt betyder lärandeobjekt det eleverna ska lära sig.

Vad var då lärandeobjektet här? Jag börjar med bakgrunden till studien. Ofta väljer lärare ett lärandeobjekt utifrån vad som verkar vara svårt för eleverna att lära sig, eller annorlunda uttryckt: vad som är svårt för lärarna att undervisa om. Här valdes lärandeobjektet ut på grund av en ny skrivning i läroplanen Lgr11. Det nya som lärarna inte tidigare undervisat om var kunskapskravet ”De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar /—/”. Däremot hade de undervisat om ”målande” beskrivningar, och frågan var nu vad som är skillnaden. ”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en” blev arbetsnamnet på lärandeobjektet.

För att få en djupare förståelse av lärandeobjektet läste lärargruppen relevant litteratur om gestaltande beskrivningar, vände och vred på begreppet och diskuterade sedan möjligheten att göra det begripligt för de grupper i årskurs 4 och 5 som skulle delta i studien. Lärarna kom fram till att lärandeobjektet var alldeles för omfattande och att eleverna kanske inte ens riktigt förstod begreppet ”beskrivning”. Efter ytterligare diskussioner formulerades så lärandeobjektet: ”Att kunna ta ut personbeskrivningar ur en berättande text”, och det var dags att genomföra ett förtest. Det gör man i en Learning study för att kunna planera en effektiv lektion utifrån de kritiska aspekter man upptäckt i elevsvaren, dvs. sådant som just de här eleverna måste få syn på eller förstå för att närma sig lärandeobjektet. Förtestet var att i en berättande text stryka under ord som på något sätt beskrev huvudpersonen.

Av utrymmesskäl kan jag inte gå in på alla detaljer, men utifrån de kritiska aspekterna i elevsvaren planerades en lektion där det variationsteoretiska begreppet kontrastering användes för att få eleverna att förstå lärandeobjektet. Exempelvis fick eleverna se två liknande meningar varav den ena beskrev en person med ett adjektiv och den andra inte. I sedvanlig Learning study-ordning analyserades den första lektionen och en ny, utvecklad lektion planerades och genomfördes med en ny grupp. Sammanlagt genomfördes tre lektioner, och vi fick också ta del av tankar inför en tänkt fjärde lektion.

Det mest intressanta i presentationen var kanske lärarnas reflektioner efter genomförd studie. De talade om vikten av att hitta ”kärnan” i det vi ska undervisa om och att den ska framstå tydligt för eleverna. Lärarna fann att innehållet blev tydligare när de olika kritiska aspekterna behandlades separat. De menade också att det i ämnet svenska är svårare att hitta ”fristående” lärandeobjekt än exempelvis i matematik. Lärargruppen upptäckte att de inte talade samma språk när det gäller begrepp inom svenskämnet – kanske en anledning till svårigheten att hitta lärandeobjekt?

Min fundering efter den intressanta och väl genomförda presentationen är: Vad hade hänt om de behållit (delar av) det första lärandeobjektet (”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en”)? Det kändes som om lärarna ”retirerade” när de valde personbeskrivningar (som mest handlade om att använda adjektiv) istället för gestaltande beskrivningar. Det visade sig också att eleverna faktiskt strök under gestaltande beskrivningar som (av misstag?) smugit sig in i för- och eftertestet. Även om det förstås är viktigt att undervisningen inte ligger på för hög nivå, är motsatsen möjligen ett ännu sämre alternativ? Kanske handlade det här om lärarnas egen osäkerhet inför ett obekant begrepp? Jag hoppas och tror att lärargruppen går vidare och tar sig an gestaltande beskrivningar – elever behöver utmaningar i undervisningen!

Anna-Maija Norberg

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier