Visar inlägg med tagg:

25

maj

Call for Papers – Lärarnas forskningskonferens 2015

Postad av

LFKmoln

Den 27 oktober anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK) för fjärde året i rad, den här gången på Globala gymnasiet i Stockholm. Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier.

Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text:

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisningen och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad var/är syftet med studien eller projektet?

Metod: Redogör för hur ni gick till väga, exempelvis gjorde ni/har ni gjort intervjuer, enkäter, prövat en lektionssekvens, gjort en jämförelse? Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram ev. för- och nackdelar med den metod ni valde.

Resultat: Redogör för det huvudsakliga forskningsresultatet, eller det förväntade resultatet av er undersökning. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Ansökan ska skickas in i form av ett abstract, 500 – 700 ord (en A4) i Word-format.

Som stöd se två exempel på abstract:

Skicka in ditt abstract senast den 15 september 2015 via: forskningskonferens@​stockholm.se

Du får besked om ditt abstract är antaget senast 21 september.

Här hittar du mer information om konferensen samt anmälningslänk för deltagare.

/Jessica B

22

maj

Seminarium med Jill Adler på Göteborgs universitet

Postad av

Adler

Jill Adler kommer från University of the Witwatersrand i Johannesburg, Sydafrika och Kings College i London och har i år tilldelats utmärkelsen Svend Pedersen Lecture Award. Sedan 2005 har dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm delat ut Svend Pedersen Lecture Award till en framstående forskare inom naturvetenskapsämnenas didaktik.

Seminariets fokus var matematiklärares professionella utveckling. Vilka matematiska och pedagogiska kunskaper i relation till undervisning behöver en framgångsrik lärare? Jill framhöll hur både matematiska kunskaper och pedagogiska kunskaper är viktiga och att de bör av läraren ses i relation till varandra och bör båda utgöra ramverket för planeringen och utformningen av undervisningen. En framgångsrik lärare har förmågan att ”unpack the learning object” och att använda variation som verkningsfullt redskap för att möjliggöra lärande.

Jill framhöll vikten av sprida forskning i praktiken och att det inte endast stannar vid att vara en teori. Hon ville hitta funktionella modeller för det goda lärandet som är användbara i praktiken och även som grund i lärarfortbildningen. Jill lyfte även fram betydelsen av det matematiska språket och hur man går från det vardagliga till det matematiska språket. Hon talade om att med ett gemensamt språk kan vi inte bara tala med varandra utan också agera tillsammans. Vidare lyfte hon fram interaktionen mellan lärare och elever.

/ Jenny Fred

22

maj

Stockholm inspirerar

Postad av

IMG_8849Sitter på tåget från Malmö och ser vackra skåneland svischa förbi. I morse mötte jag upp och Malin Ideland från Malmö Högskola och grupp en gymnasielärare från Malmö Latin, som sedan ett år tillbaka deltar i en forskningscirkel som Malin leder. Lärarna håller på att starta upp ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt, och min härliga uppgift var att berätta lite om några olika projekt som just nu pågår i Stockholm (och som du kan läsa mer om här i bloggen).

Min tanke var att ge några praxisnära och välformulerade exempel på hur man som lärare kan beforska sin egen undervisning, och sådana projekt finns det ju numera gott om i Stockholm 🙂 Tänker att det här är viktigt! Det gäller att vi hittar plattformar för att nå ut med vår forskning och för att inspireras av varandras projekt. Ett utmärkt tillfälle för det är förstås Lärarnas Forskningskonferens, som du kan anmäla dig och dina kollegor till här. Gör det!

Jonna Wiblom

18

maj

Lärarnas forskningskonferens 2015 – Dags att anmäla sig!

Postad av

LFKmoln

Förra året blev Lärarnas forskningskonferens (LFK) en stor succé med nästan 200 deltagare som kom för att diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. I år satsar vi på att nå över 200!

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Konferensen, som i år anordnas för fjärde året i rad, hålls alltid på tisdag i vecka 44. I år är vi på Globala gymnasiet, Stockholm, den 27 oktober.

Redan nu går det att anmäla sig som deltagare och skicka in abstract om man vill presentera. Här finns mer information om konferensen, Call for Papers, samt anmälan.

Flera av förra årets presentioner, inklusive keynote av Ulla Runesson, videofilmades och finns tillgängliga på Pedagog Stockholm.

/Jessica B

17

maj

För blyga och hämmade, ovana eller ensamma!

Postad av

När vi undersöker vad det innebär att använda språkliga strategier inom ramprojektet i moderna språk och engelska så hamnar vi lite då och då i elevens individuella egensaker, dvs. i personligheten. Ju modigare och mer fantasifull personen är, desto fler förslag verkar den kunna bidra med i samtalet. Det är inte alltid det som sägs är funktionellt eller ens användbart, men chansen att en öppenhjärtig och framåt elev ska skapa kommunikation verkar i många fall vara större. Och läser man den europeiska referensramen i språk, som i mångt och mycket ligger till grund för vår språksyn i Sverige, så är personens egenskaper av betydelse.

”Vi utvecklar en rad olika kompetenser, både generella och i synnerhet kommunikativa språkliga kompetenser. Vi utnyttjar de kompetenser vi förfogar över i olika kontexter och med olika villkor och begränsningar för att utföra språkliga aktiviteter som inbegriper språkliga processer och där målet är att producera och/eller ta emot texter som rör teman inom särskilda domäner” (GERS, 2009:9)

Referensramen fortsätter vidare till de språkliga strategierna konkret:

”En strategi (Strategy) är varje organiserat, målinriktat och reglerat handlingssätt som en individ väljer för att utföra en uppgift som han/hon sätter upp som mål eller konfronteras med” (s. 10).

Kopplingen till individers egenskaper ställer till det för oss i det aktiva forskningsarbetet som innebär att på detaljnivå undersöka uttalanden i en konversation mellan elever. Den ställer till det för oss eftersom vi behöver vara konkreta och sakligt undersöka det som verkligen sker: A säger något funktionellt som leder samtalet vidare medan B inte svarar på tilltal. Man kan då undra om B inte förstår frågan eller om B helt enkelt är blyg eller osäker och därför avstår, istället för att ”säga fel”. Och läraren som känner eleven kanske menar att om vederbörande bara suttit med den eller den så hade personen varit mer talför. Jo, så kanske det hade varit.

Som lärare i forskningssituationer har vi en fot i den totala skolsituationen och en fot i forskningssammanhanget. Det som vi bär med oss från skolsituationen är en betydelsefull kontext men vi bör också förstå att skilja den från det konkreta studieobjektet och den precisa analysen. För med resultatet av vår studie kan kunskapen om vad som är funktionella strategier öka till förmån för alla.

Låt oss säga: Eleven A:s genomgående funktionella strategier i konversationen är följande:

  • ställa frågor till andra som för samtalet vidare
  • be någon förklara när man inte förstår istället för att säga att man inte kan
  • omformulera sig när man saknar ord
  • vara koncentrerad och lyssnande
  • nicka och bekräfta andras inlägg som är funktionella

Kanske är det då, men först då som vi kommer tillbaka till de individuella egenskaperna, för med resultatet i hand så kan vi därefter i undervisningen underlätta för alla elever, blyga och hämmade, ovana eller ensamma att lära sig funktionella språkliga strategier.

/Annika Nylén

 

 

13

maj

Designa undervisning för lärande

Postad av

Ingrid

Nu under våren har vi anordnat två föreläsningar på temat Designa undervisning för lärande. Föreläsningen riktade sig till förstelärare och lektorer i Stockholms stad och Botkyrka kommun och intresset har varit jättestort; sammanlagt har runt 230 personer deltagit!

Ingrid Carlgren pratade om Forskning med dubbelt syfte – att utveckla undervisningen och att utveckla kunskap. Vilken sorts forskning behövs för att vi lärare ska utveckla en gemensam kunskapsbas? Vilken slags forskning kan generera kunskaper och redskap till lärarna? Hon pekade på skillnader i forskning utifrån eller inifrån: forskning om skolan och lärarna (utifrån) eller forskning om professionens professionella objekt (inifrån) det vill säga lärande och undervisning och betonade att det är det sistnämnda som vi behöver.

Malin

Malin Tväråna presenterade sedan Lesson och Learning study som är modeller som kan användas med det dubbla syftet som Ingrid inledde med. Undervisning är i fokus och man kan arbeta utifrån följande frågor

  • vad innebär det att kunna ett visst ämnesinnehåll?
  • vad behöver undervisningen erbjuda eleverna möjlighet att förstå/erfara?
  • hur kan det gå till?

Lesson och Learning study är exempel på kollaborativa ansatser, vilket innebär att en grupp lärare, kanske i samarbete med en forskare, gemensamt arbetar för att öka förståelsen av elevers lärande och hur undervisning kan utformas.

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjligheter att med stöd från licputerade lärare delta i studier tillsammans med kollegor. Här finns mer information om våra ämnesdidaktiska ramprojekt och hur man kan anmäla intresse för att delta. Nästa deadline för ansökan är 15 oktober.

/Jessica B

22

apr

Ju fler kockar desto bättre soppa!

Postad av

Alla som gjort studier, undersökningar eller sysslat med forskning hamnar så småningom i läget att försöka förstå vad det är för material man har framför sig. Hur kan man börja att analysera sitt material egentligen? (Jag sitter för övrigt själv, i skrivandets stund, med drivor av transkript som jag kretsar kring som katten runt het gröt;). Mer om det vid ett annat tillfälle.)

Ja, valet av analysmetod styrs såklart av forskningsfrågan och vilken typ av datamaterial man samlat in. Inom ämnesdidaktisk forskning är det inte helt ovanligt med fenomenografiskt inspirerade analyser.  Olika typer av elevsvar identifieras och kategoriseras, och på så vis kan man göra sig en bild av kvalitativt olika sätt att erfara ett fenomen. Det är just precis vad Andrea Holmgren, NT-utvecklare och lärare på Blommensbergsskolan, håller på med!

Tillsammans med sina kollegor genomför Andrea ett ramprojekt i NV som syftar till att utforska elevers argumentation kring olika energikällor och förståelse för mediala budskap. Med en härlig lunta transkript i handen kom Andrea och hälsade på oss i NV-nätverket för att få hjälp med att börja analysera materialet. Vi har ju den stora turen att ha vetenskaplig ledning av Maria Andrée från MND, och snabbt skissade hon upp lite riktlinjer för vår lilla analysworkshop med Andrea. Jag har nog ofta tänkt mig att analys är något man sitter med själv och grubblar, men det var oerhört givande när vi tillsammans började klippa och klistra i transkripten för att kategorisera kvalitativt olika sätt att argumentera och uppfatta budskap på. Det härliga var också att när Andrea kom tillbaka någon vecka senare så hade materialet “landat” lite och vi började då att se nya saker i transkripten som vi inte upptäckt förut.

Jag tycker att det är det här som är det allra bästa med mitt jobb som koordinator på Utbildningsförvaltningen- att få träffa riktigt drivna och kompetenta lärare och ta del av deras spännande ämnesdidaktiska projekt. Just nu pågår en hel del lärardrivna studier som fokuserar olika förmågor i de naturvetenskapliga ämnesplanerna, bland annat kopplat till växthuseffekt, Ipadanvändning, bin på skoltaket, friktion i rutschkanan och konsten att torka våta handdukar. Gemensamt för projekten är att det inte är ett ensamjobb utan kollegialt samarbete.

Take home message: Ju fler kockar desto bättre soppa typ.

/Jonna Wiblom

16

apr

Att tala om slöjd och att tala i slöjd – två olika saker?

Postad av

Att språkutvecklande arbetssätt numera är starkt betonade i svensk grundskola har väl inte undgått någon och att det är en fördel att arbeta med språket i alla skolämnen. Hur då detta kan ta sig uttryck i slöjdämnet är relevant att undersöka, ett ämne som annars brukar sätta det materiella och manuella arbetet före ett skriftligt och muntligt arbete. Hur lär man elever att kunna analysera och värdera sitt slöjdarbete med hjälp av slöjdspecifika begrepp? Särskilt elever som inte har svenska som modersmål. Vad händer när läraren filmar en genomgång av en hantverksteknik jämfört med när hon på ett mer traditionellt vis går igenom den live i klassrummet? Kan filmade instruktioner utgöra ett redskap som förbättrar elevers lärande när det gäller slöjdspecifika begrepp?

I det praktisk-estetiska nätverket har slöjdlärargruppen i Botkyrka nu gått in i en andra undervisningscykel i arbetet med att studera slöjdens begrepp och hur elever och lärare i årskurs sju arbetar med instruktionsfilmer som ett stöd för lärandet i slöjd. Under året hoppas de ha hunnit sammanställa sina resultat i en artikel för att andra slöjdlärare eller slöjdundervisningsintresserade ska kunna ta del av gruppens forskningsarbete.

På den senaste projektträffen diskuterade vi bland annat det här med meningsfullhet när det gäller varför slöjdspecifika begrepp är viktiga för elever att lära sig. När används begreppen i och under slöjdarbetet: i början? i slutet? under tiden? Detta kan ha betydelse för hur eleverna förhåller sig till det verbala språket i slöjden, om de använder det eller inte, om det upplevs som användbart eller inte. Ett sätt som är vanligt förekommande i slöjdundervisningen är att eleverna får skriva om sitt slöjdarbete i slutet av ett arbetsområde när de är klara med sitt föremål för att ”visa för läraren” hur de tänkt under sitt arbete och hur processen att tillverka föremålet gått till. Detta kan sedan bli ett underlag för bedömning av ett slöjdkunnande. Ett annat sätt är att berätta muntligt hur det gått enskilt för läraren eller i grupp. Detta kan ses som ett talande om slöjden som inte sker i direkt anslutning till ett pågående arbete jämfört om läraren samtalar med eleven under arbetets gång som kan betraktas som ett talande i slöjd. Det verbala är inte alltid det första vi tänker på när vi tänker slöjdarbete men det är just det som gör detta projekt så intressant, eftersom slöjdens specifika begrepp är ett återkommande inslag i slöjdundervisning men frågan är hur det realiseras i undervisningen för att eleverna ska utveckla en rik förmåga att tala om och i slöjd. Vad motiverar eleverna att ta upp sina ipads och kolla på filmerna och hur många elever gör det. Än så länge tycker sig lärarna se en trend att eleverna relativt sällan tittar på filmerna utan går hellre direkt till läraren, även om det betyder att vänta in sin tur. Det kan vara lättare och kanske mer meningsfullt att gå direkt fråga – vad ska jag göra nu? Eller kan du visa hur man gör en centrumtappning, vad ska jag börja med? Istället för att sätta sig ner och studera en film. I projektet filmas slöjdlektioner där eleverna har möjlighet att genom sina ipads kolla på förinspelade filmer på youtube.

Ett intressant resultat som gruppen funnit är att när slöjdläraren talar på filmen använder hon många hantverkstekniska begrepp. Däremot använder hon fler vardagstermer och inte lika många specifika slöjdbegrepp när hon har en traditionell genomgång av en hantverksteknik i slöjdsalen. Ett exempel kan vara ”nu tar jag den här och sätter fast den här”, istället för att säga nu tar jag borrstålet och spänner fast den i borrmaskinens chuck.

Vi kommer så småningom publicera fler och mer fördjupade resultat från denna studie som vi i STLS följer med stort intresse eftersom det finns få studier av begreppsanvändning i slöjdundervisning.

/Jenny och Torben

10

apr

Algebraiska resonemang – från lågstadiet till gymnasiet.

Postad av

Har du i din undervisning erfarit utmaningar i att utveckla resonemangsförmågan kopplat till algebra?

Algebra

I höst har du möjlighet att delta i ett undervisningsutvecklande så kallat ramprojekt som tar sin utgångspunkt i elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang. Vad finns det för utmaningar i att utveckla resonemangsförmågan kopplat till algebra? På vilka sätt kan vi utveckla undervisning- och/eller bedömningsformer kopplade till detta? Vad innebär det egentligen att föra och följa matematiska resonemang i algebra?

Det övergripande syftet med ramprojekten är att på sikt kunna bidra med en mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna ”föra och följa matematiska resonemang”, hur denna förmåga förstås i relation till det innehållsliga området algebra och i relation till olika åldrar. Algerbra står numera som ett eget kunskapsområde under centralt innehåll redan för de lägre årskurserna och med bakgrund av detta är vi intresserade av projekt på såväl låg-, mellan-, högstadiet som gymnasiet. Vidare ser vi en möjlighet i att få en ökad kunskap om hur undervisning kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas.

Varje delprojekt kommer att få hjälp med att utveckla forskningsfråga, metoder och analysarbete. Den vetenskapliga ledningen organiseras i form av projektmöten, seminarier och workshops. Du kan delta som enskild lärare eller i en mindre grupp av lärare från din skola eller från olika skolor.

Anmäl ditt/ert intresse senast den 15/4. Här hittar du ansökningsblankett och mer information: http://www.pedagogstockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/amnesdidaktiska-ramprojekt/.

13

mar

Lärardrivna forskningsprojekt i svenska

Postad av

Sedan 2010 har vi i Svensk- och svenska som andraspråksnätverket haft ett flertal spännande lärardrivna forskningsprojekt. Utgångspunkt har varit autentiska undervisningsdilemman som diskuterats på olika skolor med en mängd duktiga kollegor. Några av dessa viktiga diskussioner har genererat likaledes viktiga forskningsfrågor. Här kommer några exempel på forskningsfrågor som lärare ställt:

–       Hur kan vi undervisa och förbättra flerspråkiga elevers läsförståelse av skönlitteratur?

–       Hur kan undervisningen i argumenterande text förändras och förbättras så att den utvecklar elever i större utsträckning?

–       På vilket sätt kan RT, Reciprocal Teaching, realiserat som bildsymboler, användas som metod för vuxna sva-elever att utveckla sin läsförståelse?

–       Hur kan man genom undervisning öka elevers förståelse av världslitteratur och använda litteraturen som ett sätt att ta del av andra platser och kulturer, samtidigt som eleverna läser texterna som fiktiva produkter?

Gemensamt för alla projekt är undersökningarna har börjat i att försöka utforma ett test för att definiera vari elevernas svårigheter ligger. Det här kan liknas vid hur Vygotskij talar om hur viktigt det är att ta reda på vad eleverna kan för att hitta den s.k. proximala inlärningszonen. Därefter har alla projekt försökt designa undervisningsupplägg som i teorin är tänkta att möta elevers undervisningsbehov.  Undervisningen har sedan förfinats i flera cykler vilket gör att man upptäcker vad som är nödvändigt för att utveckla ett kunnande.

Alla dessa undervisningscykler har genererat en mängd olika didaktiska ämneskunskaper som sedan har presenterats på konferenser och i artiklar. Ett pågående projekt är lärare från Ekenbergsskolan som undersöker vad elever i årskurs 5 behöver för att kunna urskilja argument som stöder en given tes. Vi ser med spänning fram emot ny kunskap kring att undervisa i detta!

/Eva och Tammi

 

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier