Alla som gjort studier, undersökningar eller sysslat med forskning hamnar så småningom i läget att försöka förstå vad det är för material man har framför sig. Hur kan man börja att analysera sitt material egentligen? (Jag sitter för övrigt själv, i skrivandets stund, med drivor av transkript som jag kretsar kring som katten runt het gröt;). Mer om det vid ett annat tillfälle.)

Ja, valet av analysmetod styrs såklart av forskningsfrågan och vilken typ av datamaterial man samlat in. Inom ämnesdidaktisk forskning är det inte helt ovanligt med fenomenografiskt inspirerade analyser.  Olika typer av elevsvar identifieras och kategoriseras, och på så vis kan man göra sig en bild av kvalitativt olika sätt att erfara ett fenomen. Det är just precis vad Andrea Holmgren, NT-utvecklare och lärare på Blommensbergsskolan, håller på med!

Tillsammans med sina kollegor genomför Andrea ett ramprojekt i NV som syftar till att utforska elevers argumentation kring olika energikällor och förståelse för mediala budskap. Med en härlig lunta transkript i handen kom Andrea och hälsade på oss i NV-nätverket för att få hjälp med att börja analysera materialet. Vi har ju den stora turen att ha vetenskaplig ledning av Maria Andrée från MND, och snabbt skissade hon upp lite riktlinjer för vår lilla analysworkshop med Andrea. Jag har nog ofta tänkt mig att analys är något man sitter med själv och grubblar, men det var oerhört givande när vi tillsammans började klippa och klistra i transkripten för att kategorisera kvalitativt olika sätt att argumentera och uppfatta budskap på. Det härliga var också att när Andrea kom tillbaka någon vecka senare så hade materialet “landat” lite och vi började då att se nya saker i transkripten som vi inte upptäckt förut.

Jag tycker att det är det här som är det allra bästa med mitt jobb som koordinator på Utbildningsförvaltningen- att få träffa riktigt drivna och kompetenta lärare och ta del av deras spännande ämnesdidaktiska projekt. Just nu pågår en hel del lärardrivna studier som fokuserar olika förmågor i de naturvetenskapliga ämnesplanerna, bland annat kopplat till växthuseffekt, Ipadanvändning, bin på skoltaket, friktion i rutschkanan och konsten att torka våta handdukar. Gemensamt för projekten är att det inte är ett ensamjobb utan kollegialt samarbete.

Take home message: Ju fler kockar desto bättre soppa typ.

/Jonna Wiblom

0 kommentarer

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier