Visar inlägg med tagg:

bild FoU

Nu är ett nytt spännande FoU-projekt i matematik igång. Lärarna Pär Asplund, Daniel Granström, Katrin Halvarsson, Åsa Höök, Tord Malmberg, Marianne Pertoft, Sara Rumbutis, Knut Sparell från Södra Ängby skola vill undersöka hur elevers benägenhet att använda ekvationslösning vid problemlösning skiljer sig mellan de elever som får möta algebra genom strukturerad problemlösning och de elever som lär sig algebra genom procedurräkning.

Syftet med projektet är att skapa en ökad förståelse för hur strukturerad problemlösning enligt japansk modell skulle kunna utveckla undervisningen i algebra och leda till att elever i större utsträckning använder sig av ekvationslösning vid problemlösning.

Projektet kommer att genomföras som en komparativ studie där en grupp elever kommer att bli undervisade genom strukturerad problemlösning enligt den japanska modellen och en grupp kommer att undervisas genom procedurräkning.

Håll ögonen öppna på bloggen, så kommer ni att få ta del av hur deras spännande utforskande fortskrider! 

/Jenny Fred

algebra_PS_2

Matematiknätverkets första ramprojekt har nu äntligen kommit igång. De deltagande lärarna, Carolina Blomström, Åsa Eriksson och Annika Mörk, undervisar i matematik i olika årskurser och kommer från tre olika skolor i Stockholm stad.

Utgångspunkten i ramprojektet är förmågan att föra och följa matematiska resonemang i algebra. Syftet är att utforska vad det är elever behöver lära sig, i relation till olika åldrar, för att utveckla denna förmåga. Vidare önskar vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur elevernas kunskaper kan bedömas i relation till förmågan.

I ramprojektet använder vi Learning study som modell. Centralt i en Learning study är lärandeobjektet, vilket tar sin utgångspunkt i något som upplevs skapa problem i elevers lärande och/eller i undervisningen (Wernberg, 2009). Inledningsvis har vi i projektgruppen diskuterat kring just detta, dvs. de svårigheter vi upplever att elever har och de problem vi själva har upplevt när vi har undervisat inom området algebra.

Här följer några exempel på de svårigheter vi upplever att elever har:

  • att yngre elever ”bara” ser mellanrummet på tallinjen, ett emellan istället för ökar med två
  • att elever har svårigheter vad gäller att teckna ett uttryck
  • likhetstecknets betydelse
  • vilka regler som gäller för att räkna med bokstäver
  • att symbolen står för ett okänt värde
  • att samma samband kan beskrivas med olika symboler
  • att bokstäver i ett uttryck inte står för en enhet utan representerar en storhet

Här följer några exempel på de ”problem” vi har upplevt i undervisningen:

  • att eleverna inte förstår när vi undervisar i algebra
  • att inte undervisa konkret
  • att det är svårt att undervisa kring likhetstecknets betydelse

Vi har också påbörjat en första formulering av ett möjligt lärandeobjekt: Att kunna motivera/förklara/argumentera för relationen mellan ett algebraiskt uttryck och ett specifikt problem/en specifik situation.

Håll ögonen öppna på bloggen, så kommer ni att få ta del av hur vårt spännande utforskande fortskrider!   

/Jenny Fred  

Referens: Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet.

Objektbild

Grammatikens vara eller icke vara i språkundervisning är en fråga som är ständigt aktuell, kanske för att det faktiskt inte finns några självklara svar. Vi vet att elever är olika och har skilda preferenser när det gäller till exempel explicit eller implicit grammatikundervisning. Vi lärare är också olika och har skilda upplägg på vår undervisning. Det vi har gemensamt är dock att vi vill att våra elever ska bli kompetenta språkanvändare och vi ständigt söker efter de bästa verktygen.

I år startar ett nytt ämnesdidaktiskt FoU-projekt i nätverket för engelska och moderna språk. Det är ett projekt i moderna språk, tyska och franska, som fokuserar på objekt. Projektdeltagare är Eva Schough Tarandi och Anna-Karin Johansson på Kungsholmens gymnasium. I både tyska och franska har de märkt att elever har svårt att greppa objekt: direkt och indirekt objekt, koppling mellan substantiv och objektspronomen, placering i en sats, val av form och så vidare. Det finns en hel del frågor och potentiella lärandeobjekt i relation till objekt, men vi har bestämt att börja i den övergripande frågan Hur förstår elever objektet? Vi vill alltså ta reda på hur elever uppfattar objektet och kommer att använda oss av fenomenografisk analys. Inom fenomenografi intresserar man sig för hur vi uppfattar vår omvärld genom att beskriva uppfattningar. Viktigt är att man gör skillnad mellan hur något är och hur något uppfattas vara (Larsson, 2011).

Just nu förbereder vi insamling av material – elevsamtal om meningar och objekt – som sedan ska transkriberas och analyseras. Ni kommer att kunna följa vårt arbete här på bloggen.

/Jessica B

Att åka på konferens och möta andra forskare ingår i arbetsuppgifter forskare har, det hade jag inte riktigt koll på innan Seattle1jag påbörjade mina forskarstudier. Nu har jag i alla fall deltagit på min första konferens och den gick av stapeln i Seattle, USA. Att få besöka en stor konferens inom ”Technology and Engineering”, där alla möts som arbetar och forskar med utbildning inom teknik, från förskola upp till högskoleutbildningar, var
intressant och mycket lärorikt. ASEE står för American Society for Engineering Education  och deltagare var personal från högskolor, olika fakulteter, lärarstudenter, forskarstudenter, representanter för industri och näringsliv
samt lärare i  grundskola och gymnasium ifrån hela USA. Det fanns även ett
antal högskolor representerade från andra länder, som KTH. Lärare i USA går under benämningen K-12, det vill säga de undervisar barn från förskola (kindergarten) upp till och med gymnasium (high school, år 12). Lärarna vilka besökte ASEE undervisar inom STEM-ämnena, science, engineering, technology och mathematics.

Över 350 olika sessioner fanns att besöka och mer än 1400 forskningsbidrag presenterades under veckan. Ett välfyllt program kan man konstatera. Jag
besökte flera seminarier med fokus inom K-12 området. Att möta forskare och
Seattle2höra kring deras forskning, vilka har liknande frågeställningar som en själv inspirerar att fortsätta inom området man forskar kring.

Förutom en intensiv vecka så hann jag och mina kollegor på KTH att besöka Seattles sevärdheter. Här hade man Världsutställning 1962, och byggde till den en Monorail och Space Needle tornet, Seattles kända siluett. Kändes lite som att förflyttas “tillbaka till framtiden”. Vidare finns ett fantastiskt flygmuseum att besöka.

Birgit

abcI nätverket för svenska och svenska som andraspråk driver vi ett så kallat ramprojekt om förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det övergripande syftet med projektet är att på sikt kunna bidra med kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna ”läsa för olika syften” och hur denna förmåga kan förstås i relation till olika innehållsliga områden och i relation till olika åldrar. Vi har träffat de deltagande lärarna vid två tillfällen den här terminen och börjar nu tillsammans kunna formulera forskningsbara frågor.

Ett av delprojekten vill undersöka elevers uppfattningar om ett specifikt fenomen före och efter läsningen av en roman. Kan elevers förmåga att byta perspektiv öka genom läsning av skönlitteratur? Kan elever lättare sätta sig in i hur andra människor tänker och lever? Lär de sig att argumentera på ett annat sätt?

Vad det innebär att läsa och tolka en faktatext i en speciell ålder, är utgångspunkten för ett annat delprojekt. Vad kan man när man kan läsa och förstå en faktatext? Och hur vet vi när elever ”förstått texten”?

På fredag fortsätter vi att tänka tillsammans och diskutera metodfrågan. Hur ska forskningen genomföras och vilka data ska samlas in?

Anna-Maija

Nu har lärare i Stockholms stad en ny chans att anmäla sitt intresse för att delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt. Deadline för att ansöka om deltagande med start efter jul är den 15 oktober, och det finns möjlighet för lärare i SO, teknik, praktisk-estetiska ämnen, engelska och moderna språk att söka.

Det övergripande syftet med ramprojekten är att utveckla kunskaper om hur:

  1. förmågorna i läroplanerna i kombination med centralt innehåll kan preciseras och konkretiseras
  2. undervisningen kan utvecklas
  3. elevers kunskaper kan bedömas i relation till de ämnesspecifika förmågor som eleverna förväntas utveckla.

Projekten handleds av koordinatorer inom våra ämnesdidaktiska nätverk, och tanken är att få igång flera projekt som behandlar samma ämnesspecifika förmåga för att på så sätt med hjälp av flera mindre studier kunna bidra till en gemensam större kunskap.

Ni kan läsa tidigare blogginlägg om våra pågående ramprojekt här  och mer information om vad deltagande innebär samt vilken förmåga som de olika ramprojekten behandlar finns här.

Frågor? Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

/Jessica B

11

sep

Projekt i SO-ämnen

Även för oss i SO-nätverket har läsåret dragit igång. Våren avslutades med presentationer av två FoU-projekt, dels ett från Globala gymnasiet, som undersökte hur elever använder begreppen aktör och struktur när de analyserar en samhällsfråga, och dels ett från S:t Botvids gymnasium, om användande av källor i historia.

I höst har vi ett FoU-projekt och ett ramprojekt igång. FoU-projektet är ett samarbete mellan lärare på Globala gymnasiet och Tullinge gymnasium som undersöker hur lärare i religion kan undervisa för att elever ska få en mer komplex förståelse för hur religionen kristendom kan förhålla sig till sexualitet. Studien utgår från religionsdidaktikerna Robert Jacksons definition av tolkning. Studien har sin bakgrund i läroplanens nya krav på att undervisningen ska ge elever förutsättningar att kunna analysera och värdera religion i relation till olika aspekter av människors identitet.

Inom SO-nätverkets ramprojekt undersöker vi på olika sätt förmågan att analysera inom de samhällsorienterande och samhällsvetenskapliga ämnena. I det första ramprojektet ingår lärare från Östra Real, Norra Real och Tumba gymnasium. Projektet har precis satt igång, och kommer att fokusera på frågan om vad det innebär att kunna göra maktanalyser inom ämnet samhällskunskap.

Dessutom har vi uppstartskontakter med flera olika skolor som hört av sig för att få rådgivning om hur de kan delta i ramprojekt som vi leder, eller planera för ett att ansöka om medel till ett eget FoU-projekt. Kul! Är du också intresserad av att delta i ett ramprojekt så är sista datum för nästa ansökningstillfälle den 15 oktober.

Ann-Sofie, Hans och Malin

LL

Den 14 september anordnas konferensen Leda lärande för karriärlärare, rektorer och chefer på central förvaltning i Stockholms stad. STLS finns representerade på flera av seminarierna: Dels så presenterar våra vetenskapliga ledare och koordinatorer STLS i stort med några exempel på ämnesdidaktiska FoU-projekt och dels så presenterar flera lärare sina projekt som har genomförts inom ramen för STLS.

Vi kommer också att stå bland utställarna och informera om våra ramprojekt och Lärarnas forskningskonferens.

/Jessica

Nu har matematiknätverket äntligen dragit igång årets verksamhet. Ett FoU-projekt om uppgifter som inspirerar till algebraiska lösningsmetoder och ett ramprojekt som ska behandla vad det innebär att resonera algebraiskt. För oss koordinatorer innebär det ett STLS-år med givande diskussioner om frågeställningar, metoder och analyser i syfte att producera ny kunskap om hur man bäst får tillstånd ett lärande av algebraiska resonemang. Självklart önskar vi också få se våra tidigare projektdeltagare på årets nätverksträffar. Om du själv vill ingå i ett ramprojekt om algebraiska resonemang är nästa sökmöjlighet den 15 april.

Verner Gerholm

3

sep

ESERA 2015: andra dagen

Det är en hel del, för stockholmsnaturvetenskapsläraren, kända ansikten här på ESERA. En av dessa är Iann Lundegård från institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnets didaktik, Stockholms universitet.

Iann

På frågan på vilket sätt kan ämnesdidaktisk forskning stödja (svenska) lärare i deras arbete? svarade Iann:

  • Lärare kan få hjälp att på ett systematiskt sätt synliggöra sin egen och sina elevers utveckling i en no-undervisning mot bestämda syften.
  • Lärare kan få hjälp att på vetenskaplig basis förhålla sig kritiskt till strukturer och diskutera och bemöta policytrender som direkt och indirekt styr skolan och no-undervisningen.
  • Den gemensamma kunskapen som växer ur forskningen bidrar till att skapa en professionell identitet och välbehövlig status hos lärarna.

/Per

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier