Visar inlägg med tagg:

13

jun

Rejält kliv fram för ramprojektet i Engelska och moderna språk

Postad av

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika

29

feb

Small talk med Maria

Postad av

En av de där riktigt hopplöst snömoddiga dagarna i februari hade Vetenskapens Hus den goda smaken att pigga upp stämningen med ett EDCAMP för lärare som undervisar i matematik, teknik och naturvetenskap. Jag masade mig uppför grusiga Körsbärsvägen, och det ångrar jag verkligen inte! Otroligt välarrangerat och jag fick chansen att ta del av många intressanta projekt. Dessutom lyckades jag stoppa NO-läraren Maria Sundler i farten mellan sina presentationer. Maria genomför just nu två RAM-projekt inom STLS på Nya Elementar där hon sen en tid tillbaka arbetar. Såhär gick snacket. IMG_0828

Hej Maria! Vad handlar dina RAM-projekt om?

Jag driver just nu två forskningsstudier. Den ena handlar om hur vi kan introducera förmågan att ta ställning och kommunicera med hjälp av debatter i NO-undervisningen.  Den andra är om hur en undervisning om växthuseffekten kan läggas upp som minimerar elevers missuppfattningar av fenomentet.

OK. Men hur kom det sig att du började beforska din egen undervisning?


Jag fick chansen att genomföra FoU-projekt i min roll som handledare i naturvetenskap och teknik. Att sedan välja ämnesområden var lite klurigt för det finns så mycket att titta närmare på och beforska. Men jag hade kollegor att bolla med och tillsammans valde vi ut relevanta forskningsområden utifrån vad vi tycker vi behöver utveckla. Exempelvis ser vi att eleverna lätt blandar ihop växthuseffekten och ozonlagret, hur ska vi undervisa så vi inte hamnar där?

När är det du gör som allra roligast?

Nästan hela tiden. Det är spännande att se hur elever tänker och interagerar med varandra i klassrummet. Det är verkligen en ynnest att få tid att reflektera över vår undervisning och se vilken betydelse upplägg, formuleringar och uppgifter har för elevers lärande. Det är lätt att man som lärare tar sin undervisning för givet exempelvis att man förklarar på liknande sätt varje gång utan att reflektera över om det finns ett annat sätt som gör att eleverna lär sig lättare på.

Vilka utmaningar tampas du med då?

Att i sin roll som lärare på deltid bedriva forskning gör det lättare att förknippa sin forskning med verkligheten men det är också en utmaning att mellan lektioner läsa forskningsrapporter och få tid till analys av sin egen forskning. Man måste bli bra på att planera upp sin tid och öronmärka tid för forskningen. Men det är så givande att se resultaten och sedan få dela med sig av dessa.

Har din forskning ändrat på hur du ser på lärande och undervisning?

Nu när jag har tagit mig tid att se på min och andras undervisning utifrån och reflektera över vår lärarpraktik så har det öppnat dörrar som förut bara varit på glänt. Det är som att en helt ny värld har öppnats där jag ser poängen med praxisnära forskning och hur forskningen kan förändra för elevernas inlärning. Undervisning idag ser inte ut som undervisning för 100 år sedan, samhällsförändringen har legat till grund för det men också alla forskning som ständigt bedrivs. Det finns så många duktiga forskare och intressanta resultat. Men vi lärare måste få tid att ta oss an dessa. När man själv forskar får man chans till just det. Det är helt enkelt en grym kompetensutveckling att forska!

Tack Maria. Jag håller verkligen med dig om att vi lärare behöver få äga vår egen praktikutveckling. Känns ju väldigt bra att det satsas så mycket på det i Stockholms stad just nu 🙂 Lycka till med dina projekt! Och tack Vetenskapens Hus för en inspirerande och stärkande eftermiddag!

IMG_0822 /Jonna

19

feb

Algebra i FoU- och ramprojekten

Postad av

 

De senaste veckorna har lärarna i matematiknätverket – både FoU-projektet och ramprojektet – varit inne på STLS och diskuterat sina projekt. I ramprojektet har lärarna Carolina, Annika och Åsa (på bilden) precis genomfört sin första forskningslektioner i en åk 1-3 och två 7-9. Lektionerna fokuserar elevernas förmåga att kunna tolka ett algebraiskt uttryck och förstå relationerna mellan olika variabler.

I FoU-projektet är lärarna i full gång med att planera sin forskningslektion. FoU-projektet syftar till att ta fram kunskap om hur man kan öka elevernas benägenhet att använda ekvationer vid problemlösning. Förra veckan diskuterades vilka problem eleverna skulle möta under sina lektioner och på vilken nivå problemen skulle vara på.

Verner, Anna-Karin, Sanna och Jenny, koordinatorerna i matematiknätverket

5

feb

Vad händer i nätverket för praktiskt-estetiska (PREST) ämnen just nu?

Postad av

I skrivande stund har vi tre olika slags projekt igång. Vi har dels så kallade FoU-projekt där lärare själva driver dessa med stöd från oss, dels så kallade ramprojekt där vi har formulerat en övergripande forskningsfråga och lärare bidrar med delstudier. Vidare har vi projekt som handlar om att formulera en ansökan om FoU-projekt. Gemensamt för alla projekt är att de är ämnesdidaktiska och praktiknära.

De FoU-projekt som pågår i det praktisk-estetiska nätverket sker inom ramen för ämnena musik, idrott och slöjd. Musikprojektet drivs av lärare på en gymnasieskola . Den fråga de ställer sig handlar om vad det innebär att kunna läsa noter. Projektet i ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla undervisningen på ett sätt som inte reducerar hälsa till så kallade teoretiska studier vilket har blivit vanligt förekommande i ämnet. I ämnet slöjd undersöker lärarna om inspelade instruktionsfilmer kan vara en hjälp för elever att utveckla ett ämnesspecifikt språk.

Vi har i skrivande stund två delprojekt inom vårt ramprojekt. Den övergripande frågan handlar om:

Hur går det att tolka innebörden av sådana mer ”teoretiska” förmågor som exempelvis ’värdera’, analysera’ m.m, så att de inte motverkar utvecklingen av elevernas kunnande i att vispa, såga, spela, hoppa, sticka, bocka och skissa, etc? Hur kan undervisningen i de olika praktiska och estetiska ämnena utvecklas så att förmågan att tala och skriva om och i ämnet förstärker utvecklingen av ämneskunnandet, utan att det praktiska kunnandet försvinner?

Inom ramen för det här projektet genomför lärare i Hem- och konsumentkunskap samt Slöjd delstudier. Upplägget för studierna såväl som den mer ämnesspecifika frågeställningen diskuterar vi tillsammans med lärarna när de kommer till oss på utbildningsförvaltningen.

Vi har också ett projekt som innebär att lärare får stöd i att formulera och beskriva en projektansökan som skall bli ett FoU-projekt om ansökan får godkänt dels av skolans rektor och dels av STLS granskningsgrupp.

Vi (Torben Freytag och Gunn Nyberg) som har hand om PREST-nätverket läser oftast i förväg igenom textutkast som lärarna skickar till oss. Därefter diskuterar vi hur projekten kan utvecklas vidare med utgångspunkt både från lärarnas frågor och de frågor och förslag som vi har. Det blir alltid spännande och intressanta diskussioner om undervisning och lärande samt framförallt vad det är tänkt att eleverna ska kunna, med andra ord vilket kunnande eleverna ska få möjlighet att utveckla.

Här visar vi ett exempel på diskussion som handlar bland annat om vad notläsning innebär. Det som följer är ett utdrag ur den diskussionen. Den börjar med att lärarna återger vad de observerat hittills:

M: Att vi har gjort en del förändringar inför den tredje cykeln. Att ha två lektioner där man i den ena använder rösten som ett medel och då har mer fokus på det rytmiska och sedan i den andra lektionen väljer vilket instrument som vill framföra på. Bakgrunden är att det skall vara notbilden i fokus. I tidigare cykel har eleverna spelat på piano. Möjligen har detta försvårat för eleverna.

I: Väcker frågan och rytm och puls… är det inte samma sak? Kan man inte arbeta med en sak bara. Varför inte rytm och puls i en takt.

M: Det är lite olika vad man vill tydliggöra. Men det går att separera.

I: Vad är notläsning?

M: Det är både och. Man skall skilja på tonhöjden och noter. Det har att göra med vilken ton i vilken oktav.

M: Att läsa av noter handlar alltså om tonhöjd och oktav. Man måste förhålla sig till pulsen och rytmen. Det finns förstås en begreppsförvirring som eleverna kan ha svårt att förhålla sig till.

I: Vad gör eleverna när de inte gör rätt?

M: De lyckas t ex inte urskilja rytmen. Man kan se att de flesta kan avkoda tonhöjden, men svårt är rytmen, punkterade noter och förtecknets betydelse. De här sakerna har vi medvetet undervisat om. Vi gick igenom på flera sätt vad punkteringen innebär, fast eleverna vet egentligen inte hur det låter. När vissa pratar så förstår de inte vad halva noter innebär.

I: Men när ni undervisar om det, hur gjorde ni?

M: Vi berättade, spelade… för att synliggöra. Men sedan när de skulle utföra eftertestet så kan de inte utföra det. De flesta börjar med att försöka träffa rätt tangent och sedan kom saker som rytmik…

I: Bör man inte kunna se hela noten?

M: Där liknar det läsningen, det är ju målsättningen.

I: Du sa ju kort att det liknar matematiken, men det verkar som de inte riktigt har förstått. De glömmer lite på vägen.

Visst låter det här spännande och intressant? Välkomna att delta!

Gunn och Torben

29

jan

Läsförståelse enligt vem?

Postad av

MB900292086Hur vi får eleverna att utveckla sin läsförståelse är ett ständigt aktuellt ämne för i synnerhet svensklärare. I fredags träffades de lärare som deltar i RAM-projektet i nätverket svenska och svenska som andraspråk för att diskutera de egna undersökningarna kring läsning för olika syften, vilka pågår intensivt på olika grundskolor just nu.

I en åk 2:a undersöks till exempel sambandet mellan en undervisningsdesign och elevers förståelse av faktatexter i NO. Som lektionsmaterial har ett färdigt diagnosprov med facit använts. En intressant samtal uppstod där vi enades om att lärares bedömning av elevsvar ofta ger mer utrymme för variation och bredd i elevens tolkning av texten än vad facit faktiskt tillåter ge poäng för. Detsamma gäller bedömning kopplad till de nationella proven.

Hur kan vi då tolka detta? Kan det vara så att poängprov i linje med diagnosprov och nationella prov möjligen inte säger tillräckligt mycket om elevers förmåga att läsa och förstå texter? Hur skulle läsundervisningen se ut om de nationella proven inte tog fullt så stort anspråk på undervisningen och dess innehåll som idag? En ytterligare intressant aspekt är att bedömning av läsförståelse alltid måste ske genom en annan modalitet, det vill säga genom elevers skrivande eller muntlig framställning. Vad detta i sin tur innebär ska vi fundera vidare på…

Tammi

27

jan

Undervisa mera – men hur?

Postad av

abcSkolinspektionen har släppt en ny rapport om läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6.

Granskningen visar att skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.

I just detta, ett behov av ett mer aktivt stöd från lärarna, låg motivet för lärarna på två grundskolor i Stockholm att ansöka om att delta i ett projekt i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies). Projektet handlar om att utforska innebörden av en av förmågeformuleringarna i kursplanen (sv och sva) i Lgr11: förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Den ena skolans lärare undersöker hur man kan arbeta med läsning av NO-texter på mellanstadiet så att eleverna blir bättre på att använda relevanta ämnesbegrepp. På den andra skolan undersöker man läsning av faktatexter med lågstadieelever. Frågan är hur undervisningen kan utformas så att elevernas förståelse av texterna ökar.

Man kan läsa om våra pågående delprojekt i tidigare blogginlägg (här och här). Imorgon publiceras ett nytt inlägg.

Anna-Maija

22

jan

Small Talk med Andrea

Postad av

En av de där riktigt kalla januaridagarna tog jag en kopp kaffe med Andrea Holmgren. Andrea är lärare i Ma/ No/ Tk och NT- utvecklare på Blommensbergsskolan. Dessutom är hon med och driver ett ramprojekt i NT-nätverket inom STLS. Vi pratade om undervisningsutmaningar i relation till grundskolans fysikundervisning och hur man tillsammans i ett lärarlag kan arbeta med att utveckla sin undervisning. 

IMG_0693

Vad handlar din studie om?

Jag och mina kollegor forskar på hur elever uppfattar reklam med naturvetenskapligt innehåll och hur man kan designa undervisning som möjliggör att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska och ta ställning.

Spännande! Hur kom det sig att du började beforska din egen undervisning?

Vi i ämnesgruppen tyckte det var svårt att hitta autentiska uppgifter där eleverna var engagerade och uppgifter som tränar dem att granska information, kommunicera och tar ställning i frågor som rör naturvetenskap. Vi känd ett behov av att tillsammans utforska det lite närmre och se om vi kunde skapa bättre förutsättningar både för elevers lärande och vår egen bedömning av det lärandet.   

När är det du gör som allra roligast?

Det är flera delar av forskningen som är rolig men på olika sätt. Att studera och filma elever som diskutera är kul men att sen sitta och fördjupa sig i transkripten är jättespännande. Skrivandet tar tid men det är mycket lärorikt att sätta ord på analysen, försöka förstå hur eleverna tänker. Det är också spännande att ta del av andras liknade forskning.  

Vilka utmaningar tampas du med då?

Den stora utmaningarna är att hitta tid för sin forskning när jag samtidigt jobbar som lärare. 

Har din forskning ändrat på hur du ser på lärande och undervisning?

Jag tycker att jag i det vardagliga arbetet på skolan och på mina lektioner reflektera mer över hur eleverna tänker och varför de gör som de gör. Jag tycker alla borde prova på att forska någon gång, mycket eller lite spelar ingen roll men att få tid för att vrida och vända på något inom lärande och analysera någon lite djupare är spännande och ger mycket till dig själv som lärare.

Om du precis som Andrea är intresserad av att beforska ett undervisningsproblem är du välkommen till detta möte!

Jonna Wiblom

13

jan

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Postad av

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

6

dec

Möjliga och omöjliga trianglar – att öppna upp för algebraiska resonemang

Postad av

bild_blogg_3a

Dagens nätverkstid ägnades bland annat åt hur olika problemformuleringar kan stimulera till algebraiska resonemang. Exempelvis diskuterades hur följande uppgift skulle kunna fungera just för detta.

I triangeln nedan är sidan BC 2 cm kortare än sidan AB.

Sidan AC är dubbelt så lång som sidan AB.

Motivera varför triangeln är omöjlig.

bild_blogg

Vidare ägnades eftermiddagen åt diskussioner och omformulering av ramprojektets lärandeobjekt: Att utveckla förmågan att kunna resonera kring algebraiska uttryck utan att bestämma värdet på ingående variabler. Med utgångspunkt i tidigare forskning inom området samt i de svårigheter som urskilts i för-förtestet identifierades följande möjliga kritiska aspekter:

  • Att urskilja att värdet är principiellt
  • Att urskilja det relationella mellan uttryck
  • Att urskilja variablers funktion
  • Att urskilja vad variabeln representerar i ett uttryck
  • Att urskilja variablers inbördes relation, så att de är matematiskt korrekta
  • Att urskilja vad siffran representerar i ett uttryck

Med utgångspunkt i ovanstående möjliga kritiska aspekter fastställdes ett förtest. Vi ser fram emot genomförande och analys av förtestet, för att sedan kunna planera för en första forskningslektion.

/Anna-Karin, Jenny, Sanna och Verner

2

dec

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Postad av

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier