29
jan
Läsförståelse enligt vem?
Hur vi får eleverna att utveckla sin läsförståelse är ett ständigt aktuellt ämne för i synnerhet svensklärare. I fredags träffades de lärare som deltar i RAM-projektet i nätverket svenska och svenska som andraspråk för att diskutera de egna undersökningarna kring läsning för olika syften, vilka pågår intensivt på olika grundskolor just nu.
I en åk 2:a undersöks till exempel sambandet mellan en undervisningsdesign och elevers förståelse av faktatexter i NO. Som lektionsmaterial har ett färdigt diagnosprov med facit använts. En intressant samtal uppstod där vi enades om att lärares bedömning av elevsvar ofta ger mer utrymme för variation och bredd i elevens tolkning av texten än vad facit faktiskt tillåter ge poäng för. Detsamma gäller bedömning kopplad till de nationella proven.
Hur kan vi då tolka detta? Kan det vara så att poängprov i linje med diagnosprov och nationella prov möjligen inte säger tillräckligt mycket om elevers förmåga att läsa och förstå texter? Hur skulle läsundervisningen se ut om de nationella proven inte tog fullt så stort anspråk på undervisningen och dess innehåll som idag? En ytterligare intressant aspekt är att bedömning av läsförståelse alltid måste ske genom en annan modalitet, det vill säga genom elevers skrivande eller muntlig framställning. Vad detta i sin tur innebär ska vi fundera vidare på…
Tammi
0 kommentarer