Visar inlägg med tagg:

jan

Undervisa mera – men hur?

Postad av

2016-01-27 07.57

Skolinspektionen har släppt en ny rapport om läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6.

Granskningen visar att skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.

I just detta, ett behov av ett mer aktivt stöd från lärarna, låg motivet för lärarna på två grundskolor i Stockholm att ansöka om att delta i ett projekt i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies). Projektet handlar om att utforska innebörden av en av förmågeformuleringarna i kursplanen (sv och sva) i Lgr11: förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Den ena skolans lärare undersöker hur man kan arbeta med läsning av NO-texter på mellanstadiet så att eleverna blir bättre på att använda relevanta ämnesbegrepp. På den andra skolan undersöker man läsning av faktatexter med lågstadieelever. Frågan är hur undervisningen kan utformas så att elevernas förståelse av texterna ökar.

Man kan läsa om våra pågående delprojekt i tidigare blogginlägg (här och här). Imorgon publiceras ett nytt inlägg.

Anna-Maija

jan

Small Talk med Andrea

Postad av

2016-01-22 11.54

En av de där riktigt kalla januaridagarna tog jag en kopp kaffe med Andrea Holmgren. Andrea är lärare i Ma/ No/ Tk och NT- utvecklare på Blommensbergsskolan. Dessutom är hon med och driver ett ramprojekt i NT-nätverket inom STLS. Vi pratade om undervisningsutmaningar i relation till grundskolans fysikundervisning och hur man tillsammans i ett lärarlag kan arbeta med att utveckla sin undervisning.

Vad handlar din studie om?

Jag och mina kollegor forskar på hur elever uppfattar reklam med naturvetenskapligt innehåll och hur man kan designa undervisning som möjliggör att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska och ta ställning.

Spännande! Hur kom det sig att du började beforska din egen undervisning?

Vi i ämnesgruppen tyckte det var svårt att hitta autentiska uppgifter där eleverna var engagerade och uppgifter som tränar dem att granska information, kommunicera och tar ställning i frågor som rör naturvetenskap. Vi känd ett behov av att tillsammans utforska det lite närmre och se om vi kunde skapa bättre förutsättningar både för elevers lärande och vår egen bedömning av det lärandet.

När är det du gör som allra roligast?

Det är flera delar av forskningen som är rolig men på olika sätt. Att studera och filma elever som diskutera är kul men att sen sitta och fördjupa sig i transkripten är jättespännande. Skrivandet tar tid men det är mycket lärorikt att sätta ord på analysen, försöka förstå hur eleverna tänker. Det är också spännande att ta del av andras liknade forskning.

Vilka utmaningar tampas du med då?

Den stora utmaningarna är att hitta tid för sin forskning när jag samtidigt jobbar som lärare.

Har din forskning ändrat på hur du ser på lärande och undervisning?

Jag tycker att jag i det vardagliga arbetet på skolan och på mina lektioner reflektera mer över hur eleverna tänker och varför de gör som de gör. Jag tycker alla borde prova på att forska någon gång, mycket eller lite spelar ingen roll men att få tid för att vrida och vända på något inom lärande och analysera någon lite djupare är spännande och ger mycket till dig själv som lärare.

Om du precis som Andrea är intresserad av att beforska ett undervisningsproblem är du välkommen till detta möte!

Jonna Wiblom

dec

SO nätverkets avslut och uppstart

Postad av

2015-12-11 14.35

Terminenes sista nätverkstid för SO-nätverket ägnar vi åt ett besök på SO-didaktik i Centrum, på Globala Gymnasiet. Där ska vi träffa deltagarna i seminarieserien Doing RE (Religious Education) och tala om hur det kan gå till att praktiskt bedriva undervisningsutvecklande forskning i klassrummet. Vi hoppas på fler ansökningar till ämnesdidaktiska forskningsprojekt med inriktning mot religion och grundskola.

På förra veckans uppstartsmöte med det nya delprojektet med inriktning mot förmågan att analysera inom samhällskunskap lade vi planeringen för våren. Tre lärare från Kärrtorps gymnasium och en från Fryshuset kommer ingå i delprojektet.

I januari kommer vi också får se de första resultaten från en forskningslektion med den nyskapade modell för maktanalys i samhällskunskap som tagits fram av vårt ”Makt-projekt” under hösten. Efter att ha analyserat ca 30 elevuppgifter där en maktanalys av skolan gjorts, har vi identifierat några tentativa kritiska aspekter av ”makt”:

Vi tror, än så länge, att eleverna behöver få syn på att makt, inom ramen för en maktanalys i samhällskunskap:

kräver en relation mellan minst två aktörer (på ett avgränsat område)
har en effekt (el potentiell effekt) på någon aktör
kan vara av olika natur – formell och informell makt
kan ha olika grunder för sin legitimitet (hos både informell och informell makt), som position, tvång, belöning, kunskap eller person

Nu återstår att testa och utvärdera den undervisningsdesign vi tagit fram, med forskningslektioner på Östra Real och Norra Real. Det blir en spännande vårtermin!

Malin och Hans,

SO-nätverket

okt

Konferens i Seattle, USA

Postad av

2015-10-01 11.08

Att åka på konferens och möta andra forskare ingår i arbetsuppgifter forskare har, det hade jag inte riktigt koll på innan jag påbörjade mina forskarstudier. Nu har jag i alla fall deltagit på min första konferens och den gick av stapeln i Seattle, USA. Att få besöka en stor konferens inom ”Technology and Engineering”, där alla möts som arbetar och forskar med utbildning inom teknik, från förskola upp till högskoleutbildningar, var
intressant och mycket lärorikt. ASEE står för American Society for Engineering Education och deltagare var personal från högskolor, olika fakulteter, lärarstudenter, forskarstudenter, representanter för industri och näringsliv
samt lärare i grundskola och gymnasium ifrån hela USA. Det fanns även ett
antal högskolor representerade från andra länder, som KTH. Lärare i USA går under benämningen K-12, det vill säga de undervisar barn från förskola (kindergarten) upp till och med gymnasium (high school, år 12). Lärarna vilka besökte ASEE undervisar inom STEM-ämnena, science, engineering, technology och mathematics.

Över 350 olika sessioner fanns att besöka och mer än 1400 forskningsbidrag presenterades under veckan. Ett välfyllt program kan man konstatera. Jag
besökte flera seminarier med fokus inom K-12 området. Att möta forskare och
höra kring deras forskning, vilka har liknande frågeställningar som en själv inspirerar att fortsätta inom området man forskar kring.

Förutom en intensiv vecka så hann jag och mina kollegor på KTH att besöka Seattles sevärdheter. Här hade man Världsutställning 1962, och byggde till den en Monorail och Space Needle tornet, Seattles kända siluett. Kändes lite som att förflyttas “tillbaka till framtiden”. Vidare finns ett fantastiskt flygmuseum att besöka.

Birgit

aug

ForskUL – vetenskapligt och praktiskt om undervisning och lärande

Postad av

2015-08-11 09.06

Nummer 15 av tidskriften Forskning om undervisning och lärande som kom ut i juni innehåller tre ämnesdidaktiskt intressanta artiklar. Alla tre handlar om vad det innebär att kunna det som undervisningen syftar till att eleverna ska lära sig. De ämnena som berörs är idrott och hälsa, naturvetenskap (biologi, fysik och kemi) och teater.

Gunn Nyberg skriver om praktiskt kunnande i ämnet idrott och hälsa. Artikeln heter Innebörden av att kunna ”house hop” – rörelsekunnande som kroppslig förståelse. Inom ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga, men vad begreppet rörelseförmåga innebär är oklart. Nybergs undersökning bidrar till att identifiera och beskriva praktiskt kunnande. Resultaten kan hjälpa lärare att diskutera och reflektera över vad det innebär att utföra en rörelse. Därigenom kan en vidare förståelse och beskrivning av praktiskt kunnande bli möjlig, vilket inte minst är viktigt i samtal med elever om deras utveckling i ämnet.

Även Pernilla Ahlstrands artikel ”Inte ett öga torrt” – en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning handlar om praktiskt kunnande. Det kan vara svårt för lärare att bedöma och ge återkoppling på elevers gestaltande förmågor. I studien har Ahlstrand bland annat stannat upp undervisningen och omedelbart, tillsammans med elever och lärare, reflekterat över känslor och kroppsliga förnimmelser som kan vara svåra att återskapa efteråt. I artikeln visas hur en praktisk, kroppslig och tyst förmåga i ett estetiskt ämne kan göras synlig och beskrivas.

Den tredje artikeln, Vad är det som gör skillnad? – vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia av Anna Vikström, behandlar begreppsuppfattning inom naturvetenskap. Svårigheter med att förstå begreppet materia kan vara en orsak till att elever har svårt att förstå naturvetenskapliga fenomen och processer. I studien visas hur lärare genom att använda variation i undervisningen på ett medvetet sätt kan underlätta elevernas förståelse. Variationen skapades genom att kontrastera begreppen materia och energi, genom att visa på samband mellan makroskopisk och mikroskopisk nivå och genom att fästa uppmärksamhet på mellanrummet mellan partiklarna.

Tidskriften Forskning och utveckling, ForskUL, har sedan 2013 omformats till en vetenskaplig tidskrift och ges ut elektroniskt. Läs även tidigare nummer!

Anna-Maija

maj

Stockholm inspirerar

Postad av

2015-05-22 12.56

Sitter på tåget från Malmö och ser vackra skåneland svischa förbi. I morse mötte jag upp och Malin Ideland från Malmö Högskola och grupp en gymnasielärare från Malmö Latin, som sedan ett år tillbaka deltar i en forskningscirkel som Malin leder. Lärarna håller på att starta upp ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt, och min härliga uppgift var att berätta lite om några olika projekt som just nu pågår i Stockholm (och som du kan läsa mer om här i bloggen).

Min tanke var att ge några praxisnära och välformulerade exempel på hur man som lärare kan beforska sin egen undervisning, och sådana projekt finns det ju numera gott om i Stockholm 🙂 Tänker att det här är viktigt! Det gäller att vi hittar plattformar för att nå ut med vår forskning och för att inspireras av varandras projekt. Ett utmärkt tillfälle för det är förstås Lärarnas Forskningskonferens, som du kan anmäla dig och dina kollegor till här. Gör det!

Jonna Wiblom

maj

För blyga och hämmade, ovana eller ensamma!

Postad av

2015-05-17 15.34

När vi undersöker vad det innebär att använda språkliga strategier inom ramprojektet i moderna språk och engelska så hamnar vi lite då och då i elevens individuella egensaker, dvs. i personligheten. Ju modigare och mer fantasifull personen är, desto fler förslag verkar den kunna bidra med i samtalet. Det är inte alltid det som sägs är funktionellt eller ens användbart, men chansen att en öppenhjärtig och framåt elev ska skapa kommunikation verkar i många fall vara större. Och läser man den europeiska referensramen i språk, som i mångt och mycket ligger till grund för vår språksyn i Sverige, så är personens egenskaper av betydelse.

”Vi utvecklar en rad olika kompetenser, både generella och i synnerhet kommunikativa språkliga kompetenser. Vi utnyttjar de kompetenser vi förfogar över i olika kontexter och med olika villkor och begränsningar för att utföra språkliga aktiviteter som inbegriper språkliga processer och där målet är att producera och/eller ta emot texter som rör teman inom särskilda domäner” (GERS, 2009:9)

Referensramen fortsätter vidare till de språkliga strategierna konkret:

”En strategi (Strategy) är varje organiserat, målinriktat och reglerat handlingssätt som en individ väljer för att utföra en uppgift som han/hon sätter upp som mål eller konfronteras med” (s. 10).

Kopplingen till individers egenskaper ställer till det för oss i det aktiva forskningsarbetet som innebär att på detaljnivå undersöka uttalanden i en konversation mellan elever. Den ställer till det för oss eftersom vi behöver vara konkreta och sakligt undersöka det som verkligen sker: A säger något funktionellt som leder samtalet vidare medan B inte svarar på tilltal. Man kan då undra om B inte förstår frågan eller om B helt enkelt är blyg eller osäker och därför avstår, istället för att ”säga fel”. Och läraren som känner eleven kanske menar att om vederbörande bara suttit med den eller den så hade personen varit mer talför. Jo, så kanske det hade varit.

Som lärare i forskningssituationer har vi en fot i den totala skolsituationen och en fot i forskningssammanhanget. Det som vi bär med oss från skolsituationen är en betydelsefull kontext men vi bör också förstå att skilja den från det konkreta studieobjektet och den precisa analysen. För med resultatet av vår studie kan kunskapen om vad som är funktionella strategier öka till förmån för alla.

Låt oss säga: Eleven A:s genomgående funktionella strategier i konversationen är följande:

ställa frågor till andra som för samtalet vidare
be någon förklara när man inte förstår istället för att säga att man inte kan
omformulera sig när man saknar ord
vara koncentrerad och lyssnande
nicka och bekräfta andras inlägg som är funktionella

Kanske är det då, men först då som vi kommer tillbaka till de individuella egenskaperna, för med resultatet i hand så kan vi därefter i undervisningen underlätta för alla elever, blyga och hämmade, ovana eller ensamma att lära sig funktionella språkliga strategier.

/Annika Nylén

apr

Ju fler kockar desto bättre soppa!

Postad av

2015-04-22 10.44

Alla som gjort studier, undersökningar eller sysslat med forskning hamnar så småningom i läget att försöka förstå vad det är för material man har framför sig. Hur kan man börja att analysera sitt material egentligen? (Jag sitter för övrigt själv, i skrivandets stund, med drivor av transkript som jag kretsar kring som katten runt het gröt;). Mer om det vid ett annat tillfälle.)

Ja, valet av analysmetod styrs såklart av forskningsfrågan och vilken typ av datamaterial man samlat in. Inom ämnesdidaktisk forskning är det inte helt ovanligt med fenomenografiskt inspirerade analyser. Olika typer av elevsvar identifieras och kategoriseras, och på så vis kan man göra sig en bild av kvalitativt olika sätt att erfara ett fenomen. Det är just precis vad Andrea Holmgren, NT-utvecklare och lärare på Blommensbergsskolan, håller på med!

Tillsammans med sina kollegor genomför Andrea ett ramprojekt i NV som syftar till att utforska elevers argumentation kring olika energikällor och förståelse för mediala budskap. Med en härlig lunta transkript i handen kom Andrea och hälsade på oss i NV-nätverket för att få hjälp med att börja analysera materialet. Vi har ju den stora turen att ha vetenskaplig ledning av Maria Andrée från MND, och snabbt skissade hon upp lite riktlinjer för vår lilla analysworkshop med Andrea. Jag har nog ofta tänkt mig att analys är något man sitter med själv och grubblar, men det var oerhört givande när vi tillsammans började klippa och klistra i transkripten för att kategorisera kvalitativt olika sätt att argumentera och uppfatta budskap på. Det härliga var också att när Andrea kom tillbaka någon vecka senare så hade materialet “landat” lite och vi började då att se nya saker i transkripten som vi inte upptäckt förut.

Jag tycker att det är det här som är det allra bästa med mitt jobb som koordinator på Utbildningsförvaltningen- att få träffa riktigt drivna och kompetenta lärare och ta del av deras spännande ämnesdidaktiska projekt. Just nu pågår en hel del lärardrivna studier som fokuserar olika förmågor i de naturvetenskapliga ämnesplanerna, bland annat kopplat till växthuseffekt, Ipadanvändning, bin på skoltaket, friktion i rutschkanan och konsten att torka våta handdukar. Gemensamt för projekten är att det inte är ett ensamjobb utan kollegialt samarbete.

Take home message: Ju fler kockar desto bättre soppa typ.

/Jonna Wiblom

apr

Algebraiska resonemang – från lågstadiet till gymnasiet.

Postad av

2015-04-10 14.58

Har du i din undervisning erfarit utmaningar i att utveckla resonemangsförmågan kopplat till algebra?

Algebra

I höst har du möjlighet att delta i ett undervisningsutvecklande så kallat ramprojekt som tar sin utgångspunkt i elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang. Vad finns det för utmaningar i att utveckla resonemangsförmågan kopplat till algebra? På vilka sätt kan vi utveckla undervisning- och/eller bedömningsformer kopplade till detta? Vad innebär det egentligen att föra och följa matematiska resonemang i algebra?

Det övergripande syftet med ramprojekten är att på sikt kunna bidra med en mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna ”föra och följa matematiska resonemang”, hur denna förmåga förstås i relation till det innehållsliga området algebra och i relation till olika åldrar. Algerbra står numera som ett eget kunskapsområde under centralt innehåll redan för de lägre årskurserna och med bakgrund av detta är vi intresserade av projekt på såväl låg-, mellan-, högstadiet som gymnasiet. Vidare ser vi en möjlighet i att få en ökad kunskap om hur undervisning kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas.

Varje delprojekt kommer att få hjälp med att utveckla forskningsfråga, metoder och analysarbete. Den vetenskapliga ledningen organiseras i form av projektmöten, seminarier och workshops. Du kan delta som enskild lärare eller i en mindre grupp av lärare från din skola eller från olika skolor.

Anmäl ditt/ert intresse senast den 15/4. Här hittar du ansökningsblankett och mer information: http://www.pedagogstockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/amnesdidaktiska-ramprojekt/.

mar

Lärardrivna forskningsprojekt i svenska

Postad av

2015-03-13 15.12

Sedan 2010 har vi i Svensk- och svenska som andraspråksnätverket haft ett flertal spännande lärardrivna forskningsprojekt. Utgångspunkt har varit autentiska undervisningsdilemman som diskuterats på olika skolor med en mängd duktiga kollegor. Några av dessa viktiga diskussioner har genererat likaledes viktiga forskningsfrågor. Här kommer några exempel på forskningsfrågor som lärare ställt:

– Hur kan vi undervisa och förbättra flerspråkiga elevers läsförståelse av skönlitteratur?

– Hur kan undervisningen i argumenterande text förändras och förbättras så att den utvecklar elever i större utsträckning?

– På vilket sätt kan RT, Reciprocal Teaching, realiserat som bildsymboler, användas som metod för vuxna sva-elever att utveckla sin läsförståelse?

– Hur kan man genom undervisning öka elevers förståelse av världslitteratur och använda litteraturen som ett sätt att ta del av andra platser och kulturer, samtidigt som eleverna läser texterna som fiktiva produkter?

Gemensamt för alla projekt är undersökningarna har börjat i att försöka utforma ett test för att definiera vari elevernas svårigheter ligger. Det här kan liknas vid hur Vygotskij talar om hur viktigt det är att ta reda på vad eleverna kan för att hitta den s.k. proximala inlärningszonen. Därefter har alla projekt försökt designa undervisningsupplägg som i teorin är tänkta att möta elevers undervisningsbehov. Undervisningen har sedan förfinats i flera cykler vilket gör att man upptäcker vad som är nödvändigt för att utveckla ett kunnande.

Alla dessa undervisningscykler har genererat en mängd olika didaktiska ämneskunskaper som sedan har presenterats på konferenser och i artiklar. Ett pågående projekt är lärare från Ekenbergsskolan som undersöker vad elever i årskurs 5 behöver för att kunna urskilja argument som stöder en given tes. Vi ser med spänning fram emot ny kunskap kring att undervisa i detta!

/Eva och Tammi

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg