Visar inlägg med tagg:

30

mar

Dr Google och robotarna utmanar!

Postad av

IMG_4772Här står jag och låter Dr Google utmana. Idag har jag haft den stora förmånen att presentera mitt forskningsprojekt i biologi didaktik på konferensen Skolibliotek 2017 i Göteborg. Ett fantastiskt gäng skolbibliotikarier, lärare och skolledare googlade symtom som ”illamående, yrsel och huvudvärk”. Gör det du också! Hur många träffar fick du? Vilken typ av källor dyker upp i träfflistan? Vilken diagnos får du av dr Google? Syftet med mitt forskningsprojekt är att utforska vad förmågan till kritisk granskning kan innebära i relation till ett växande medielandskap. Hur förhåller sig elever kritiskt till motstridig hälsoinformation på nätet? Hur kan skolans NV-undervisning bidra till att kvalificera förmågan till kritisk granskning?
FullSizeRender(3)

Under konferensen lyssnade jag också på utvecklingskonsulten och IT-strategen Mats Östling, som pratade om skolans digitalisering. Han menar på att skolans tillämpning av digital teknik borde möjliggöra innovationer och kreativitet, snarare än att förstärka och stödja befintliga metoder. I couldn’t agree more!!! Dessutom visade han en finfin programmeringsduk där robotar kan vandra runt i ”berättande samspel”. Hej framtiden…eller NUTIDEN menar jag 🙂

Take home message: Det blir inte som det blir, det blir som någon har programmerat!

/Jonna Wiblom

3

feb

Engagerande kemilektor får prestigefull medalj!

Postad av

Ja så lyder titeln på ett glädjande pressmeddelande från Svenska Kemisamfundet den 26 januari i år. Utmärkelsen i fråga är den prestigefyllda Gunnar Starck-medaljen som delas ut framstående pedagogisk verksamhet på kemins område. Kemilektorn i fråga, det är ingen mindre än Helena Danielsson-Thorell från Kungsholmens gymnasium. Klingar namnet bekant? Tänkte det. Helena är disputerad i kemi, har mångårig undervisningserfarenhet och är medförfattare till den sprillans nya läroboken Reaktion Kemi – ett nytänkande läromedel som engagerar. Och på tal om engagemang, du som följer med lite i den NV-didaktiska skolforskningen vet säkert redan att Helena också varit med och bedrivit undervisningsutvecklande forskning inom ramen för STLS. Till Svenska Kemisamfundets reporter säger Helena såhär om att delta i STLS:

“– För mig var det väldigt betydelsefullt att vara med i det här projektet. Man lär sig mycket varje gång när man sitter och jobbar med materialet och diskuterar. Det kändes som att vi kom något på spåren, lite av en slump, som man gör i forskning. Hon anser att studien har gett henne större respekt för vad det innebär att vara elev, vilket hon också har tagit med sig till sin egen undervisning.”

Tycker du också att det här med praktiknära forskning verkar viktigt och spännande rekommenderar jag att du ska göra som Helena- ansök om att få delta! För dig som undervisar i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet eller i grundskolan finns det just nu möjlighet, att tillsammans med en kollega, ansöka till projektstarten hösten 2017. Mer information hittar du här.

Och såklart- STORT grattis Helena!

/Jonna Wiblom

Koordinator, NV-nätverket

10

okt

Med läsning som mål. Men hur?

Postad av

Att vi behöver väcka läsintresset hos våra barn och ungdomar, i klassrummet såväl som utanför, råder det stor enighet om. Men hur vi ska gå tillväga finns det inget entydigt svar på. Forskaren Jonas Andersson har i uppdrag av Kulturrådet sammanställt läsfrämjande metoder, byggda på internationella såväl som svenska studier. Under en litteraturdidaktisk workshop vid Stockholms universitet v. 40 fick jag möjlighet att lyssna på Andersson då han presenterade sina slutsatser.

med läsningI begreppet läsfrämjande åtgärder ingår det enligt Andersson flera olika komponenter, förutom grundläggande läskunnighet. Här betonas även vikten av att öppna vägar till litteraturen för den som inte läser, att öka tillgången till en mångfald av litteratur skrivna på olika språk och i olika format, ökade möjligheter till en konstnärlig upplevelse genom litteratur, att avlägsna hinder för läsning, att bredda läsarens repertoar och sist men inte minst att stärka läsarens självtillit och identitet som just läsare.

I diskussioner kring läsfrämjande åtgärder skiljer man dessutom på läsaren attityd, intresse och motivation. Läsattityd är de känslor och föreställningar en individ har gentemot läsning; är det ett tvång förknippat med skolan eller känns det lustfyllt? Läsintresse handlar om preferenser kring exempelvis ämne och genre; föredrar jag faktaböcker om riddare, fantasy eller komiska böcker? Läsmotivation är det inre tillstånd som får människor att läsa, och här vill Andersson problematisera diskussionen. Finns det en motsättning mellan att öka elevernas läsmotivation och bredda läsintresset? Med andra ord, prackar vi i all välmening  på eleverna böcker som de inte vill läsa  – och behöver det i så fall ses som problematiskt eller handlar det mer om vad vi gör med litteraturen inom ramen för undervisning?

Vad genomgången visar är att om eleverna ska motiveras till läsning så behöver det lästa upplevas som relevant för det egna livet, det måste finnas generöst med tid till läsning och dessutom möjlighet till social interaktion kring det lästa. Den didaktiska frågan hur vi i praktiken undervisar i litteratur tål att funderas vidare på och behöver diskuteras mer. Hur ser de läsfrämjande åtgärderna ut i våra egna klassrum?

Är du intresserad av att titta närmare på Jonas Anderssons sammanställning Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området (med fantastiska illustrationer av Mia Nilsson) kan den laddas ner utan kostnad på Kulturrådets hemsida.

/Tammi

 

7

okt

Forskarfredag

Postad av

Den årliga vetenskapsfestivalen Forskarfredag gick av stapeln på Debaser Medis sista fredagen i september. Och NT-nätverket var ju så klart där! Här mötte vi elever och lärare som tog del av spännande forskning, utställningar och prova-på-experiment.

Vi befann oss i Lärarhörnan där vi informerade om STLS. Här stod även representanter från IFous och Skolforskningsinstitutet.

knapp

Dagen avslutades med Forskar Grand Prix där forskare tävlade i att på bästa sätt presentera sin forskning på ett så snabbt, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. David Unnersjö–Jess från KTH var den som vann och tog sig vidare till riksfinalen senare i höst. Han fick högst poäng av de tävlande där poängen gavs av en expertjury och av de mentometerknappande eleverna i publiken. Unnersjö-Jess berättade om sin forskning kring hur vi kan förstå njurens funktion med hjälp av ljusmikroskopi. Forskar Grand Prix är ett sätt att sprida och uppmärksamma viktiga forskningsresultat, på ett spännande och ett lättsamt sätt.

presentation

13

jun

Rejält kliv fram för ramprojektet i Engelska och moderna språk

Postad av

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika

22

apr

Small Talk med Cecilia Dudas

Postad av

En regnsolig aprildag tog jag en kaffe med min forskande kollega Cecilia Dudas på Utbildningsförvaltningen. Cecilia undervisar i kemi på Globala gymnasiet i Stockholm och är licentiand i forskarskolan NaNo sedan hösten 2015. Jag passade på att ställa lite frågor om Cecilias studie och om att forska i praktiken.

Vad handlar din studie om?FullSizeRender-2

Jag fokuserar kemiundervisning på gymnasiet och vilket lärande som blir möjligt om man tar avstamp i samhällsfrågor med ett kemiinnehåll. Jag vill också utforska vilka kunskaper i kemi eleverna kan komma att behöva för att diskutera och ta ställning i sådana frågor.

Kan man säga att du har ett medborgarbildande perspektiv på undervisning och lärande?

Ja, absolut. Man kan säga att en utbildning som syftar till medborgarbildning handlar om att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor som blir relevanta för aktivt deltagande i ett föränderligt samhälle.

OK. Men lite mer konkret. Hur undersöker du detta?

Jag genomför en designstudie tillsammans med två andra kemilärare på en gymnasieskola. Tillsammans håller vi på och utvecklar en undervisningssekvens där elevgrupper resonerar om olika batteriers lämplighet i olika sammanhang. Eftersom designstudier möjliggör att genomföra undervisning i flera cykler så är arbetet just nu inriktat på att genomföra en första intervention. Tanken är att resultatet av den interventionen ska styra designen för nästa cykel och så vidare.

Intressant! Men hur blir det här forskning? Det låter ju som att ni gör det som lärare gör varje dag?

Ja, det är ju faktiskt en viktig fråga. Jag skulle säga att en central skillnad mellan det som skulle kunna förstås som praktikutveckling eller kanske lärarfortbildning är att forskning också gör vissa anspråk på att bidra till ett vidare kunskapsbygge inom ett visst fält. Med det menar jag att resultatet av min studie inte bara syftar till att utveckla undervisningen på skolan där studien äger rum, utan att vi också ska kunna säga något undervisning och lärande som får betydelse i ett större perspektiv.

Nu har ju du ganska nyligen påbörjat dina forskarstudier, men har du redan nu förändrat ditt sätt att se på lärande och undervisning?

Jomen det har jag. Nu såhär i början av mina forskarstudier så har det ju varit ganska mycket fokus på att läsa kurser och jag har fått ta del av en hel del ämnesdidaktisk litteratur. Ju mer jag har fördjupat mig i studier som på olika sätt problematiserar ställningstagande och argumentation i kemiundervisningen, desto mer inser jag hur ytligt jag egentligen behandlat det i min egen undervisning. Jag tänker att det också säger någonting om vilka förutsättningar man som lärare har att reflektera över sin praktik och att utveckla undervisningen. Det känns verkligen roligt att jag fått den här möjligheten.

Tack för pratstunden Cecilia och lycka till!

/Jonna

16

mar

Frirum i Malmööööö

Postad av

Joråsåattdet.

En annan hade den stora förmånen att få möta våren i Malmö igår! Jag och NT-utvecklaren Andrea Holmgren från Blommensbersskolan var inbjudna att presentera hennes RAM-projekt på konferensen ”Från forskning till fysikundervisning”. Konferensen riktade sig till fysiklärare, lärarutbildare och forskare i fysikdidaktik, och arrangerades av Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) i samarbete med Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID). 

Fokus på konferensen var forskningsbaserade utvecklingsarbeten och hur forskning kan påverka och utveckla fysikundervisningen i skolan. En spaning jag gjorde var att flera av de studier som presenterades satte ganska stort fokus på fysikundervisningens innehållsliga aspekter. Till exempel presenterades flera intressanta arbeten som syftade till att konkretisera det centrala innehållet, och allt från elevers kunskaper om NANO-teknik, partikelfysik och hållbar utveckling diskuterades. Här tycker jag att Andreas studie, som tar sin utgångspunkt i förmågan till argumentation och kritisk granskning i fysik, stack ut på ett sätt som verkligen bidrog till lite nya perspektiv. Vad händer i undervisningen när vi flyttar fokus från innehåll till förmågor? Vad blir egentligen ett innehåll om vi inte ”gör” något med det? Faktakunskaper rakt upp och ned? Inom ramen för STLS pågår just nu en hel del högintressanta lärardrivna forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i de ämnesspecifika förmågor som skrivs fram. Flera av dem presenteras dessutom här på bloggen (tex i mina tidigare Small Talk med Andrea och Maria Sundler).IMG_1010
Slutligen lite pepp från konferensen till dig som eeeeeventuellt tappat lite geisten i undervisningen och räknar ned till sommarlovet;) Anyone? På konferensen träffade jag den galet inspirerande NO-läraren Jenny Jansson från Ludvika. Hon refererade pedagogikprofessor Gunnar Berg som menar på att vi lärare behöver utforska vårt sk frirum, det vill säga det handlingsutrymme vi lärare har att skapa finfina förutsättningar för lärande. Det är något Jenny verkligen gjort själv, och när jag frågade henne om hon hade några tips till dig som också behöver lite inspo att utveckla undervisningen sa hon: 1: Utgå från något du brinner för! 2: Få med dig eleverna! 3: Utnyttja omgivningen! Då kör vi på det.
Jonna

29

feb

Small talk med Maria

Postad av

En av de där riktigt hopplöst snömoddiga dagarna i februari hade Vetenskapens Hus den goda smaken att pigga upp stämningen med ett EDCAMP för lärare som undervisar i matematik, teknik och naturvetenskap. Jag masade mig uppför grusiga Körsbärsvägen, och det ångrar jag verkligen inte! Otroligt välarrangerat och jag fick chansen att ta del av många intressanta projekt. Dessutom lyckades jag stoppa NO-läraren Maria Sundler i farten mellan sina presentationer. Maria genomför just nu två RAM-projekt inom STLS på Nya Elementar där hon sen en tid tillbaka arbetar. Såhär gick snacket. IMG_0828

Hej Maria! Vad handlar dina RAM-projekt om?

Jag driver just nu två forskningsstudier. Den ena handlar om hur vi kan introducera förmågan att ta ställning och kommunicera med hjälp av debatter i NO-undervisningen.  Den andra är om hur en undervisning om växthuseffekten kan läggas upp som minimerar elevers missuppfattningar av fenomentet.

OK. Men hur kom det sig att du började beforska din egen undervisning?


Jag fick chansen att genomföra FoU-projekt i min roll som handledare i naturvetenskap och teknik. Att sedan välja ämnesområden var lite klurigt för det finns så mycket att titta närmare på och beforska. Men jag hade kollegor att bolla med och tillsammans valde vi ut relevanta forskningsområden utifrån vad vi tycker vi behöver utveckla. Exempelvis ser vi att eleverna lätt blandar ihop växthuseffekten och ozonlagret, hur ska vi undervisa så vi inte hamnar där?

När är det du gör som allra roligast?

Nästan hela tiden. Det är spännande att se hur elever tänker och interagerar med varandra i klassrummet. Det är verkligen en ynnest att få tid att reflektera över vår undervisning och se vilken betydelse upplägg, formuleringar och uppgifter har för elevers lärande. Det är lätt att man som lärare tar sin undervisning för givet exempelvis att man förklarar på liknande sätt varje gång utan att reflektera över om det finns ett annat sätt som gör att eleverna lär sig lättare på.

Vilka utmaningar tampas du med då?

Att i sin roll som lärare på deltid bedriva forskning gör det lättare att förknippa sin forskning med verkligheten men det är också en utmaning att mellan lektioner läsa forskningsrapporter och få tid till analys av sin egen forskning. Man måste bli bra på att planera upp sin tid och öronmärka tid för forskningen. Men det är så givande att se resultaten och sedan få dela med sig av dessa.

Har din forskning ändrat på hur du ser på lärande och undervisning?

Nu när jag har tagit mig tid att se på min och andras undervisning utifrån och reflektera över vår lärarpraktik så har det öppnat dörrar som förut bara varit på glänt. Det är som att en helt ny värld har öppnats där jag ser poängen med praxisnära forskning och hur forskningen kan förändra för elevernas inlärning. Undervisning idag ser inte ut som undervisning för 100 år sedan, samhällsförändringen har legat till grund för det men också alla forskning som ständigt bedrivs. Det finns så många duktiga forskare och intressanta resultat. Men vi lärare måste få tid att ta oss an dessa. När man själv forskar får man chans till just det. Det är helt enkelt en grym kompetensutveckling att forska!

Tack Maria. Jag håller verkligen med dig om att vi lärare behöver få äga vår egen praktikutveckling. Känns ju väldigt bra att det satsas så mycket på det i Stockholms stad just nu 🙂 Lycka till med dina projekt! Och tack Vetenskapens Hus för en inspirerande och stärkande eftermiddag!

IMG_0822 /Jonna

5

feb

Vad händer i nätverket för praktiskt-estetiska (PREST) ämnen just nu?

Postad av

I skrivande stund har vi tre olika slags projekt igång. Vi har dels så kallade FoU-projekt där lärare själva driver dessa med stöd från oss, dels så kallade ramprojekt där vi har formulerat en övergripande forskningsfråga och lärare bidrar med delstudier. Vidare har vi projekt som handlar om att formulera en ansökan om FoU-projekt. Gemensamt för alla projekt är att de är ämnesdidaktiska och praktiknära.

De FoU-projekt som pågår i det praktisk-estetiska nätverket sker inom ramen för ämnena musik, idrott och slöjd. Musikprojektet drivs av lärare på en gymnasieskola . Den fråga de ställer sig handlar om vad det innebär att kunna läsa noter. Projektet i ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla undervisningen på ett sätt som inte reducerar hälsa till så kallade teoretiska studier vilket har blivit vanligt förekommande i ämnet. I ämnet slöjd undersöker lärarna om inspelade instruktionsfilmer kan vara en hjälp för elever att utveckla ett ämnesspecifikt språk.

Vi har i skrivande stund två delprojekt inom vårt ramprojekt. Den övergripande frågan handlar om:

Hur går det att tolka innebörden av sådana mer ”teoretiska” förmågor som exempelvis ’värdera’, analysera’ m.m, så att de inte motverkar utvecklingen av elevernas kunnande i att vispa, såga, spela, hoppa, sticka, bocka och skissa, etc? Hur kan undervisningen i de olika praktiska och estetiska ämnena utvecklas så att förmågan att tala och skriva om och i ämnet förstärker utvecklingen av ämneskunnandet, utan att det praktiska kunnandet försvinner?

Inom ramen för det här projektet genomför lärare i Hem- och konsumentkunskap samt Slöjd delstudier. Upplägget för studierna såväl som den mer ämnesspecifika frågeställningen diskuterar vi tillsammans med lärarna när de kommer till oss på utbildningsförvaltningen.

Vi har också ett projekt som innebär att lärare får stöd i att formulera och beskriva en projektansökan som skall bli ett FoU-projekt om ansökan får godkänt dels av skolans rektor och dels av STLS granskningsgrupp.

Vi (Torben Freytag och Gunn Nyberg) som har hand om PREST-nätverket läser oftast i förväg igenom textutkast som lärarna skickar till oss. Därefter diskuterar vi hur projekten kan utvecklas vidare med utgångspunkt både från lärarnas frågor och de frågor och förslag som vi har. Det blir alltid spännande och intressanta diskussioner om undervisning och lärande samt framförallt vad det är tänkt att eleverna ska kunna, med andra ord vilket kunnande eleverna ska få möjlighet att utveckla.

Här visar vi ett exempel på diskussion som handlar bland annat om vad notläsning innebär. Det som följer är ett utdrag ur den diskussionen. Den börjar med att lärarna återger vad de observerat hittills:

M: Att vi har gjort en del förändringar inför den tredje cykeln. Att ha två lektioner där man i den ena använder rösten som ett medel och då har mer fokus på det rytmiska och sedan i den andra lektionen väljer vilket instrument som vill framföra på. Bakgrunden är att det skall vara notbilden i fokus. I tidigare cykel har eleverna spelat på piano. Möjligen har detta försvårat för eleverna.

I: Väcker frågan och rytm och puls… är det inte samma sak? Kan man inte arbeta med en sak bara. Varför inte rytm och puls i en takt.

M: Det är lite olika vad man vill tydliggöra. Men det går att separera.

I: Vad är notläsning?

M: Det är både och. Man skall skilja på tonhöjden och noter. Det har att göra med vilken ton i vilken oktav.

M: Att läsa av noter handlar alltså om tonhöjd och oktav. Man måste förhålla sig till pulsen och rytmen. Det finns förstås en begreppsförvirring som eleverna kan ha svårt att förhålla sig till.

I: Vad gör eleverna när de inte gör rätt?

M: De lyckas t ex inte urskilja rytmen. Man kan se att de flesta kan avkoda tonhöjden, men svårt är rytmen, punkterade noter och förtecknets betydelse. De här sakerna har vi medvetet undervisat om. Vi gick igenom på flera sätt vad punkteringen innebär, fast eleverna vet egentligen inte hur det låter. När vissa pratar så förstår de inte vad halva noter innebär.

I: Men när ni undervisar om det, hur gjorde ni?

M: Vi berättade, spelade… för att synliggöra. Men sedan när de skulle utföra eftertestet så kan de inte utföra det. De flesta börjar med att försöka träffa rätt tangent och sedan kom saker som rytmik…

I: Bör man inte kunna se hela noten?

M: Där liknar det läsningen, det är ju målsättningen.

I: Du sa ju kort att det liknar matematiken, men det verkar som de inte riktigt har förstått. De glömmer lite på vägen.

Visst låter det här spännande och intressant? Välkomna att delta!

Gunn och Torben

29

jan

Läsförståelse enligt vem?

Postad av

MB900292086Hur vi får eleverna att utveckla sin läsförståelse är ett ständigt aktuellt ämne för i synnerhet svensklärare. I fredags träffades de lärare som deltar i RAM-projektet i nätverket svenska och svenska som andraspråk för att diskutera de egna undersökningarna kring läsning för olika syften, vilka pågår intensivt på olika grundskolor just nu.

I en åk 2:a undersöks till exempel sambandet mellan en undervisningsdesign och elevers förståelse av faktatexter i NO. Som lektionsmaterial har ett färdigt diagnosprov med facit använts. En intressant samtal uppstod där vi enades om att lärares bedömning av elevsvar ofta ger mer utrymme för variation och bredd i elevens tolkning av texten än vad facit faktiskt tillåter ge poäng för. Detsamma gäller bedömning kopplad till de nationella proven.

Hur kan vi då tolka detta? Kan det vara så att poängprov i linje med diagnosprov och nationella prov möjligen inte säger tillräckligt mycket om elevers förmåga att läsa och förstå texter? Hur skulle läsundervisningen se ut om de nationella proven inte tog fullt så stort anspråk på undervisningen och dess innehåll som idag? En ytterligare intressant aspekt är att bedömning av läsförståelse alltid måste ske genom en annan modalitet, det vill säga genom elevers skrivande eller muntlig framställning. Vad detta i sin tur innebär ska vi fundera vidare på…

Tammi

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier