Visar inlägg med tagg:

På Nya Elementar i Bromma pågår ett ramprojekt som undersöker språkliga strategier i samtal på spanska. Hur gör eleverna när de lyckas delta i ett samtal på ett främmande språk egentligen? Hur gör människor i allmänhet när de övervinner språkliga barriärer och lyckas få fram det de vill säga?

Fredrika Nyström, lärare i svenska och spanska på skolan, studerar just nu rad för rad de inspelningar hon gjort med eleverna. Fram träder strategierna som klassificeras och sammanställs. Hur kommer mönstret att se ut? Hur pass funktionella är de strategier eleverna använder? Med informationen detta förtest i  en Learning Study visar, kan den första forskningslektionen planeras och genomföras. Ett par forskningslektioner till efter gemensam analys av utfallet borde kunna ge ny kunskap. Därefter kan vi lärare få fullödigare svar på hur den undervisning vi bedriver fungerar. Bit för bit byggs kunskapsinnehållet upp och skapar trygghet  på jobbet.

Fredrika på Nya Elementar deltar i nätverket Moderna språk och engelska och nu väntar vi med spänning på vad de andra delprojekten ska komma fram till. Det rör på sig bland språklärarna!

Hasta pronto!

Annika Nylén

Blogg

Här står nämligen fyra glada och nypublicerade NV-lärare och firar. Och det gör de alldeles rätt i. Helena Danielsson Thorell, Andreas Holst, Carina Andersson och Anders Jonsson är alla NV-lärare på olika skolor Stockholms stad och har nu avslutat sitt gemensamma NV-projektet. Projektet, som pågått under flera terminer, har nu resulterat i artikeln “Är det man ser det som sker?- En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus?” i tidsskriften Forskning om undervisning & lärande nr 13 2014. Studien visar bland annat att elevers delaktighet och inkludering ökar som en konsekvens av genomtänkta förändringar av en laboration. Du kan läsa artikeln i sin helhet här.

Skål och grattis!

/Jonna, Malin & NV-nätverket

LFK14_ppt

Vilken dag! Vi som har jobbat med att organisera Lärarnas forskningskonferens 2014 vill tacka alla deltagare och presentatörer som hjälpte till att göra konferensen till den största och bästa hittills i vår treåriga historia. Tack också till Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun som tillsammans gör det möjligt att organisera en konferens för, med och av lärare. Det tar en del tid och energi att få ihop en sådan här dag, men jag tror att jag talar för alla mina kollegor när jag säger att det ger så mycket tillbaka och att vi har redan börjat fundera på hur vi kan bli ännu större och bättre nästa år. Vi återkommer med fler glimtar från dagen framöver.

/Jessica B

Vilken naturvetenskaplig kunskap behöver egentligen Elin som blivande marinbiolog, Emma som blivande byggarbetare och Esteban som blivande ekonom? I vilka sammanhang behöver alla människor i dagens samhälle naturvetenskaplig kunskap? 

IMG_0249

Det var några av de frågor som ett trettiotal NV-lärare, NT-utvecklare och skolledare från olika grundskolor i Stockholms stad diskuterade under årets uppstartsmöte för FoU-projektet ”Förmågor och formativ bedömning”. Projektet som startade för ett år sedan, är en del av stadens NT-satsning och involverar nu 9 NT-utvecklare och 100 drivna lärare från grundskolans alla årskurser. Inspirerade av Helen Timperley riktas fokus från fortbildning till professionellt lärande och från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta. Projektet syftar till att undersöka och bidra till utveckling av autentisk formativ bedömning i relation till de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor, och flera NV-lärare och NT-utvecklare är redan igång med spännande klassrumsstudier.

Tillsammans med deltagarna och NV-nätverkets vetenskapliga ledare Maria Andrée från Stockholms universitet, var vi med och vände och vred på ämnesplanernas övergripande förmågebeskrivningar och vad de kan få för konsekvenser för undervisnining och lärande i naturvetenskap. Diskussionerna landade i den didaktiska utmaningen att ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga resurser i sammanhang som blir viktiga och meningsfulla både nu och i framtiden, och att hitta undervisningsformer som gör att det eleverna lär sig även blir användbart utanför skolan.Tillsammans med projektets deltagare kommer vi nu att fortsätta problematisera och undersöka detta under litteraturseminarium och i lärardrivna klassrumsstudier på de olika deltagarskolorna. We’ll keep you posted.

bild-21

Slutligen avslöjade en handuppräckning under uppstartsmötet det som tidigare forskning också bekräftar, nämligen att NV-undervisningen i stor utsträckning fokuserar förmåga 3, dvs kunskaper om naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier. Varför är det så? Hur ser det ut i ditt eget klassrum?

Malin Lavett-Lagerström, Maria Weiland & Jonna Wiblom, koordinatorer FoU-enheten

Vill du veta mer om projektet och är intresserad av att delta kan du läsa mer här!

2014-09-12

Nya projekt inom STLS i engelska och moderna språk! Det är på tiden att de främmande språken och engelska i svensk skola tar bladet från munnen. Här finns kunskap och många viktiga frågor från lärarna och ett stort intresse från eleverna. Vi vet att svenska elever är bland de bästa i Europa i engelska men hur står det till med moderna språk? Provocerande men nödvändig fråga att ställa. Sedan några veckor tillbaka jobbar lärare från tre grundskolor i Stockholm med att undersöka vad språkliga strategier egentligen är för något och hur elevernas kunskap kan utvecklas genom medveten undervisning med fokus på att lösa svårigheterna.

I alla färdigheter (lyssna, läsa, prata och skriva) använder vi oss i mer eller mindre hög grad av språkliga strategier för att förstå, utvecklas och kunna kommunicera på språket; även i vårt modersmål behöver vi kroppen och knoppen, intuitionen och disciplinen för att säga det vi vill eller förstå vad andra har att säga. Projektdeltagarna borrar för tillfället ner sig i vilken av alla dessa färdigheter de vill fokusera på och vad; exakt vilket kunskapsobjekt de vill undersöka. Som vanligt bollar vi tillsammans med den givande frågan: Vad är det man kan när man kan något?

/Annika Nylén

Ference Marton  Professor Ference Marton

I två dagar träffades lärare, skolledare och forskare i Nässjö i en nätverksträff för de som på något sätt jobbar med, eller har kommit i kontakt med Learning Study. I en Learning Study fokuseras elevernas lärande. Ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv undersöker en grupp lärare hur man bäst kan möjliggöra elevernas lärande av någonting specifikt som man vill att de ska kunna – t.ex. ”att kunna göra målande beskrivningar” inom svenskämnet.

Lärarna börjar med att själva bilda sig en uppfattning av vad ett sådant kunnade innebär och ser ut, samt vad som verkar vara svårigheterna med detta – vad som kan vara kritiskt. För vidga detta så kartläggs sen en grupp elevers förkunskaper och därefter planerar en grupp lärare en lektion utifrån vad just den specifika gruppen behöver lära sig. Lektionen filmas och analsyreras sedan i relation till vad en uppföljande kartläggning säger om vad eleverna har lärt sig under lektionen. Utifrån detta revideras planering och genomförs med en ny grupp elever och upprepas på samma sätt ofta en gång till. På så sätt skapas kunskap om vilken undervisning som bäst gynnar utvecklandet av specifika och avgränsade ”kunnanden” i skolans olika ämnen.

Träffen inleddes med en föreläsning av Ulla Runesson som handlade om den teori om lärande (variationsteorin) som oftast används i en Learning Study som gemensamt språk för att beskriva, analysera och planera det som undervisningen handlar om. Den blev sedan ett bärande tema genom hela nätverksträffen.

En viktig tanke bakom modellen Learning Study är också att åstadkomma ett gemensamt kunskapsutbyte och att använda lärares tysta kunskaper om och erfarenheter av undervisning. Under nätverksträffen presenterade lärare sina projekt i svenska, SO, NO och matematik som därefter diskuterades av deltagarna i olika seminarier. Vi fick också ta del av videoinspelade lektioner som vi sedan närstuderade ur ett undervisningsperspektiv – alltså inte med fokus på vilka ”fel” som läraren gjorde. Tuula Maunula gav också konkreta exempel på hur variationsteorin kunde användas vidare i lärarens egna undervisning.

Nätverksträffen avslutades med en sammanfattande reflektion av dagarna genom att forskarna Angelika Kullberg, Mona Holmqvist Olander , samt modellen Learning Study’s ”urfader” Ference Marton, analyserade de filmade lektionerna samt presenterade en vision att skapa en institutionalisering av lärares kunskapsarbete med elevernas lärande i fokus. Nätverkets värdpar – Henrik och Maria – uttryckte sedan den känsla som vi alla lämnade Nässjö med: ”så många intryck som vi nog behöver smälta ett tag!”.  Det blir intressant att se om den här nätverksträffen kan komma att bli en återkommande möjlighet för lärare involverade i Learning Study att träffas i framtiden. Inom staden finns redan en hel rad studier gjorda, se t.ex. här.

/Anna-Karin Frisk

Timperley failure

Som många andra lärare i stockholmsområdet var jag på Helen Timperleys föreläsning tidigare i veckan. En av sakerna som jag tar med mig är att vägen från fråga till svar inte är rak. Vill vi förbättra elevers lärande och utveckla undervisningen genom att testa och reflektera, så får vi räkna med att svaret är komplext och att det uppstår nya frågor på vägen. Att säga att en lär sig från sina misstag – eller möjligtvis andras – är ett vanligt sätt att gå vidare från saker som går fel i livet, men hur ofta tillåter vi oss själva att ”misslyckas” i klassrummet?

Flera av de projekt som vi har haft med i STLS har utförts som Lesson/Learning Studies. Den typen av studier är cykliska, vilket innebär att en forskningslektion genomförs vid upprepade tillfällen med tid för analys och förändringar mellan varje cykel. Förhoppningsvis innebär förändringarna i lektionsupplägget en förbättring, men det är genom de saker som inte fungerar så bra som vi kan lära oss mer om de kritiska aspekter som spelar roll för elevernas lärande och för vår förståelse av lärandeobjektet, det vill säga det vi vill att eleverna lär sig.

/Jessica

–       Vad är det man kan när man kan tolka en argumenterande text?

–       Kan programmering öka förståelsen för matematik?

–       Vad innebär det att välja språkliga strategier?

–       Vad innebär det att kunna läsa noter och hur kan den undervisning utformas som hjälper gehörsspelande elever utveckla denna förmåga?

Nu har en ny termin dragit igång och med den startar också nya STLS-projekt.  Vi står i startgroparna för en rad nya och spännande ämnesdidaktiska projekt som under året kommer att drivas av lärare från olika skolor i Stockholms län. Under kommande veckor kommer flera av dessa projekt att presenteras närmare här på bloggen, så håll utkik!

Vi vill också passa på att påminna om Lärarnas forskningskonferens som går av stapeln tisdagen den 28/10. Mer information om konferensen samt länk till anmälan hittar du här. Om du har lett eller deltagit i ett forskningsprojekt och vill presentera på konferensen så finns information om abstract och call for papers här. Sista dag för abstract är 3 september.

Vi ser nu fram mot ett spännande läsår där lärardriven och undervisningsutvecklande forskning får den plats den förtjänar!

/Ann-Sofie

helen_timperley

Helen Timperley besöker Stockholm i september för att föreläsa och träffa förstelärare, lektorer och skolledare. Hon ger en storföreläsning måndag 1 september 14.30–17.00 i Folkets Hus, Barnhusgatan 12 nära Norra Bantorget. På tisdagen erbjuds två seminarier för Stockholms förstelärare och karriärlärare som vill fördjupa sig i hennes forskning och arbeta i mindre grupper. Då väljer man att delta antingen på förmiddagen eller på eftermiddagen.

Så här anmäler du dig:

Storföreläsningen i Folket Hus måndag 1 september 14.30–17.00 (för lärare och skolledare i Stockholms län)

Rektor anmäler antalet personer från sin skola (gruppanmälan) till Charlotte Rosén

Seminarierna tisdag 2 september, halvdag förmiddag 9–12 eller eftermiddag 13.30–16.30 på Piperska Muren, Scheelegatan 14.

Deltagarna (karriärlärare och skolledare) anmäler sig individuellt via länkarna nedan.

  • Förmiddagen 2 september 9–12 ANMÄLAN
  • Eftermiddag 2 september 13.30–16.30 ANMÄLAN

Observera att det är olika anmälningar till måndagens storföreläsning och tisdagens seminarier. Sista anmälningsdag är fredag 22 augusti.

/Jessica

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier