Visar inlägg med tagg:

Att vi behöver väcka läsintresset hos våra barn och ungdomar, i klassrummet såväl som utanför, råder det stor enighet om. Men hur vi ska gå tillväga finns det inget entydigt svar på. Forskaren Jonas Andersson har i uppdrag av Kulturrådet sammanställt läsfrämjande metoder, byggda på internationella såväl som svenska studier. Under en litteraturdidaktisk workshop vid Stockholms universitet v. 40 fick jag möjlighet att lyssna på Andersson då han presenterade sina slutsatser.

med läsningI begreppet läsfrämjande åtgärder ingår det enligt Andersson flera olika komponenter, förutom grundläggande läskunnighet. Här betonas även vikten av att öppna vägar till litteraturen för den som inte läser, att öka tillgången till en mångfald av litteratur skrivna på olika språk och i olika format, ökade möjligheter till en konstnärlig upplevelse genom litteratur, att avlägsna hinder för läsning, att bredda läsarens repertoar och sist men inte minst att stärka läsarens självtillit och identitet som just läsare.

I diskussioner kring läsfrämjande åtgärder skiljer man dessutom på läsaren attityd, intresse och motivation. Läsattityd är de känslor och föreställningar en individ har gentemot läsning; är det ett tvång förknippat med skolan eller känns det lustfyllt? Läsintresse handlar om preferenser kring exempelvis ämne och genre; föredrar jag faktaböcker om riddare, fantasy eller komiska böcker? Läsmotivation är det inre tillstånd som får människor att läsa, och här vill Andersson problematisera diskussionen. Finns det en motsättning mellan att öka elevernas läsmotivation och bredda läsintresset? Med andra ord, prackar vi i all välmening  på eleverna böcker som de inte vill läsa  – och behöver det i så fall ses som problematiskt eller handlar det mer om vad vi gör med litteraturen inom ramen för undervisning?

Vad genomgången visar är att om eleverna ska motiveras till läsning så behöver det lästa upplevas som relevant för det egna livet, det måste finnas generöst med tid till läsning och dessutom möjlighet till social interaktion kring det lästa. Den didaktiska frågan hur vi i praktiken undervisar i litteratur tål att funderas vidare på och behöver diskuteras mer. Hur ser de läsfrämjande åtgärderna ut i våra egna klassrum?

Är du intresserad av att titta närmare på Jonas Anderssons sammanställning Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området (med fantastiska illustrationer av Mia Nilsson) kan den laddas ner utan kostnad på Kulturrådets hemsida.

/Tammi

 

FiP

Vilken fantastiskt möjlighet att få vara ny koordinator i nätverket för engelska och moderna språk! Tillsammans med Jessica Berggren, Annika Nylén och Anette Jansson Resare handleder jag just nu språklärare som är särskilt intresserade av frågor som rör undervisning i muntlig interaktion.

I vårt ramprojekt för engelska har deltagarna inledningsvis fått reflektera över hur undervisning i muntlig interaktion iscensätts i klassrummet, fått diskutera vilka svårigheter som uppstår i undervisningen och fått fundera över vad som faktiskt händer när uppgifter som syftar till att stärka och utveckla elevernas muntliga förmåga används av elever.

Till nästa träff har deltagarna i de tre delprojekten i engelska fått till uppgift att pröva en valfri muntlig uppgift i klassrummet där eleverna ska nå någon form av överenskommelse. Det ska bli intressant att få ta del av deltagarnas tankar kring hur eleverna tagit sig an uppgiften och vilka svårigheter som uppstått. Den informationen kommer vi sedan att kunna använda för att fortsätta diskutera den centrala frågan: ”Vad ska eleverna lära sig?”.  Nästa steg blir att fundera över vad i uppgiften som skulle kunna förändras för att få ett ännu bättre önskat resultat.

För att kunna prata om uppgifter har vi använt oss av de fyra utmärkande drag för en uppgift eller ”task” som Ellis lyfter fram samt de designprinciper som han presenterar. Om de blir användbara eller ej, det återstår att se.

To be continued…

//Karina

LFK 2016

Programmet för Lärarnas forskningskonferens (tisdag v. 44) börjar ta form och i år kommer vi att ha två föreläsningar som handlar om hur teori kan användas i praktiken:

Angelika Kullberg, FD och universitetslektor i pedagogiskt arbete, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet

Vad görs möjligt att lära i en lektion? Lärares användning av en teori i planering och genomförande av undervisning

Hur kan en teori hjälpa lärare i sin undervisning? Föreläsningen tar utgångspunkt i ett forskningsprojekt som studerat hur lärare ändrat sin undervisning efter att de har fått möjlighet att använda variationsteorin som ett verktyg för att planera och genomföra undervisning.

Inger Eriksson, professor i pedagogik, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet

Learning Activity – ett didaktiskt redskap för utveckling av elevers teoretiska tänkande

Föreläsningen avser att ge exempel på hur ett teoretiskt perspektiv kan användas som redskap för att designa uppgifter och klassrumskommunikation för ett expanderat lärande.

Mellan föreläsningarna kommer det att vara seminarier om planerade, pågående och avslutade ämnesdidaktiska studier. Konferensen hålls på Konradsberg (fd. Lärarhögskolans lokaler) och är gratis. Mer information och anmälan finns här.

Förlängd Call for Papers – torsdag 15/9 kl. 15.00

Om du vill presentera finns det fortfarande tid att skicka in abstract på den här länken.

Vi ses!

//Jessica

LFK 2016

Vill du presentera ditt planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska FoU-projekt på Lärarnas forskningskonferens? Då är det hög tid att skicka in ett abstract! Deadline för abstract är den 12 september.

Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Se till att du får med följande delar i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisningen och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad var/är syftet med studien eller projektet?

Metod: Redogör för hur ni gick till väga, exempelvis gjorde ni/har ni gjort intervjuer, enkäter, prövat en lektionssekvens, gjort en jämförelse? Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram ev. för- och nackdelar med den metod ni valde.

Resultat: Redogör för det huvudsakliga forskningsresultatet, eller det förväntade resultatet av er undersökning. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

I år erbjuder vi även möjligheten att skicka in förslag på symposier till konferensen. Ett symposium innebär att flera olika projekt med gemensamt syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Ansökan om symposium görs med gemensamt abstract enligt ovanstående instruktioner. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat.

Skicka in ditt abstract senast den 12 september via den här länken.

Du får besked om ditt abstract är antaget senast 23 september. Frågor om call for papers och presentation mejlas till forskningskonferens@stockholm.se

/Jessica

LFK 2016Är du intresserad av undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning? Vill du bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet? Är du nyfiken på vilken roll teori kan spela i forskning och praktik? Vill du utmanas i ditt tänk och ta del av ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt?

Då är Lärarnas forskningskonferens något för dig! Den 1 november (tisdag v. 44) möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Som deltagare får du möjlighet att lyssna på planerade, pågående och avslutade projekt inom olika ämnen och ställa frågor till lärarna och forskarna. 

Dagen inleds med en keynote med Angelika Kullberg, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, och sedan följer en rad seminarier där du väljer det du är mest intresserad av. Konferensen är gratis och förutom ett späckat ämnesdidaktiskt innehåll får du lunch och fika under dagen. I år är vi i Konradsbergs aula och på Västra Kungsholmens gymnasium, i före detta Lärarhögskolans lokaler.

Mer information samt anmälningslänk finner du på vår hemsida.

Väl mött!

/Jessica

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika

LFK 2016

Den 1 november anordnar vi Lärarnas forskningskonferens, LFK, för femte året i rad. Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen.

Det finns också möjlighet att skicka in förslag på symposier till konferensen. Ett symposium innebär att flera olika projekt med gemensamt syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion.

Mer information om konferensen och abstract finns på vår hemsida. Deadline för abstracts är den 12 september. Frågor? Kontakta forskningskonferens@stockholm.se

/Jessica

 

LFK 2016

Nu är det dags att anmäla sig till Lärarnas forskningskonferens 2016! Som vanligt så ligger den på tisdag vecka 44 och i år håller vi till på Västra Kungsholmens gymnasium och i Konradsbergs aula (f.d. Lärarhögskolans lokaler) i Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår.

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året hade vi 250 deltagare och 26 seminarier och i år siktar vi mot nya rekord. Filmer från förra årets presentationer och keynote med Ingrid Carlgren finns tillgängliga här.

Anmälan görs på den här länken, senast 12 oktober, no showavgift på 400 kronor. Mer information om anmälan finns på vår sida på Pedagog Stockholm.

Välkomna!

/Jessica

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Under våren 2016 erbjuder utbildningsförvaltningens FoU-enhet två seminarier med professor Glenn Hultman, på temat ”Utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – forskningsanvändning i praktiken”. Seminarierna vänder sig till förstelärare och lektorer i Stockholms stad.

Datum för träffarna är 3 februari och 6 april, kl. 15.00-17.00. Mellan de båda seminarierna träffas grupper av deltagarna för samtal om valda texter. Texternas inriktning är såväl ämnesanknutna som av mer övergripande utbildningsvetenskaplig karaktär. Innehållet i seminarierna utgår från den förvaltningsgemensamma roll- och ansvarbeskrivningen som bland annat säger att ”Förstelärare och de som får ett lektorat ska utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet systematiskt och strukturerat bidra till att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

Mer information och anmälan (först till kvarn…) finns här.

/Jessica B

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier