Visar inlägg med tagg:

24

aug

Vi ses på Lärarnas forskningskonferens 2016

Postad av

LFK 2016Är du intresserad av undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning? Vill du bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet? Är du nyfiken på vilken roll teori kan spela i forskning och praktik? Vill du utmanas i ditt tänk och ta del av ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt?

Då är Lärarnas forskningskonferens något för dig! Den 1 november (tisdag v. 44) möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Som deltagare får du möjlighet att lyssna på planerade, pågående och avslutade projekt inom olika ämnen och ställa frågor till lärarna och forskarna. 

Dagen inleds med en keynote med Angelika Kullberg, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, och sedan följer en rad seminarier där du väljer det du är mest intresserad av. Konferensen är gratis och förutom ett späckat ämnesdidaktiskt innehåll får du lunch och fika under dagen. I år är vi i Konradsbergs aula och på Västra Kungsholmens gymnasium, i före detta Lärarhögskolans lokaler.

Mer information samt anmälningslänk finner du på vår hemsida.

Väl mött!

/Jessica

1

jul

Grattis Sjöstadsskolan!

Postad av

lemmling-Witch-s-cottage-300pxUnder det gångna läsåret har nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS, Stockholm Teaching and Learning Studies, koordinerat ett FoU-projekt med lärare i svenska på Sjöstadsskolan. Projektet, som fortsätter under nästa läsår, handlar om sagoskrivande i grundskolan, närmare bestämt om hur man kan skriva läsvärda slut i sagor.

Nu har Sjöstadsskolans lärare Annika Nordahl, Ann-Christin Mouantri och Johanna Jonegård uppmärksammats och belönats för detta utvecklings- och forskningsprojekt ur Tomas Johanssons minnesfond. Utmärkelsen motiveras bland annat med att lärarna ”är ledande i utvecklingen av ett vetenskapligt arbetssätt på Sjöstadsskolan”. (Läs hela motiveringen här.)

Ett stort grattis från STLS!

Anna-Maija

15

jun

Presentation av läsårets ramprojekt i sv/sva: Läsa för olika syften

Postad av

I fredags hade nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS avslutning för detta läsårs s.k. ramprojekt. Enkelt uttryckt handlar ramprojekt om att nätverkets vetenskapliga ledare och koordinatorer bestämmer ramarna för forskningsprojekten och att lärare får anmäla intresse för att delta i projekten (mer information här). Detta och nästa läsårs ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk handlar om att undersöka hur kursplanens formulering ”läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften” tar sig uttryck i klassrummet.

20160603_133439[1]Under fredagens avslutning presenterade de tre delprojekten sina resultat. Först ut var Johanna Juneaus (Södra Ängby) och Solveig Skogli (Hedvig Eleonora) som undersökt vilka redskap som kan fungera som stöd i lågstadieelevers arbete
med faktatexter. De utgick ifrån Adrienne Gears modell och fann, efter en första cykel, att modellen, tillsammans med andra redskap, tycktes bidra till att eleverna överraskande väl förstod svåra texter. I diskussionen av sina resultat lyfte lärarna bland annat fram svårigheten med att mäta läsförståelse.

Åsa Alsparrs (Adolf Fredriks musikklasser) undersökning handlar om hur undervisningen kan förbättra förståelsen av innehållet i lärobokstexter. Närmare bestämt handlar den om att öka mellanstadieelevers benägenhet att använda viktiga begrepp i NO, ett problemområde enligt NO-lärare. Eleverna fick först läsa en lärobokstext i biologi på egen hand och skriva en sammanfattning. Några elever fick också sammanfatta texten muntligt. Nästa lektion hade NO-läraren en textnära genomgång av ett annat område i biologi utifrån en lärobokstext. Återigen fick eleverna göra en skriftlig och muntlig sammanfattning. Under den tredje lektionen fick eleverna på egen hand läsa en tredje text och sammanfatta skriftligt och muntligt. Resultaten visar att eleverna använde betydligt fler av de viktiga begreppen i sin sista text. Därmed inte sagt att de alltid förstod begreppen, vilket Alsparr lyfte fram i resultatdiskussionen.

Det tredje delprojektets syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan påverka högstadielevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevernas texter. I undersökningen fick eleverna efter en visualiseringsövning och en högläsning av början av Tellers Om det var krig i Norden skriva en text om sin uppfattning om hur det är för flyktingar att komma till ett främmande land.  Därefter lästes boken högt av läraren, och eleverna fick samma skrivuppgift som före läsningen. I analysen jämfördes den första och andra versionen av texterna och i jämförelsen användes kategorierna distanserande och identifierande. Resultaten visar att eleverna pendlar mellan distanserande och identifierande förhållningssätt i sina texter, och att det distanserande minskar i den andra versionen. Den andra versionen visar tydliga tecken på att eleverna tagit intryck av boken. Bland annat använder de ord och uttryck från boken. Marie Gradén och Birgitta Nurbo (Äppelviken) som gjort undersökningen fortsätter med ramprojektet en termin till, så vi får anledning att komma tillbaka till projektet i höst.

Vi koordinatorer i nätverket för svenska och svenska som andraspråk var mycket stolta efter de intressanta presentationerna. Några av presentatörernas skolledare var med som publik, liksom en del av nästa läsårs deltagare i ramprojektet Läsa för olika syften. Den givande diskussion som fördes i samband med presentationerna fortsätter efter ett välbehövligt sommarlov!

Anna-Maija

13

jun

Rejält kliv fram för ramprojektet i Engelska och moderna språk

Postad av

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika

30

maj

Call for papers Lärarnas forskningskonferens 2016

Postad av

LFK 2016

Den 1 november anordnar vi Lärarnas forskningskonferens, LFK, för femte året i rad. Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen.

Det finns också möjlighet att skicka in förslag på symposier till konferensen. Ett symposium innebär att flera olika projekt med gemensamt syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion.

Mer information om konferensen och abstract finns på vår hemsida. Deadline för abstracts är den 12 september. Frågor? Kontakta forskningskonferens@stockholm.se

/Jessica

 

25

maj

Anmäl dig till Lärarnas forskningskonferens 2016

Postad av

LFK 2016

Nu är det dags att anmäla sig till Lärarnas forskningskonferens 2016! Som vanligt så ligger den på tisdag vecka 44 och i år håller vi till på Västra Kungsholmens gymnasium och i Konradsbergs aula (f.d. Lärarhögskolans lokaler) i Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår.

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året hade vi 250 deltagare och 26 seminarier och i år siktar vi mot nya rekord. Filmer från förra årets presentationer och keynote med Ingrid Carlgren finns tillgängliga här.

Anmälan görs på den här länken, senast 12 oktober, no showavgift på 400 kronor. Mer information om anmälan finns på vår sida på Pedagog Stockholm.

Välkomna!

/Jessica

5

maj

Vad är egentligen en maktanalys?

Postad av

Karina, Marie, Anna och Krister i Makt-projektet

Karina, Marie, Anna och Krister i Makt-projektet

Vi närmar oss slutet på läsåret och därmed slutet på det första delprojektet om analys i samhällskunskap. Under året har fyra gymnasielärare från Östra Real, Norra Real och Tumba gymnasium undersökt vad det innebär att kunna göra en bra maktanalys i samhällskunskap och hur man kan undervisa om det.

Några spännande resultat som har börjat utkristallisera sig är vad som är kritiskt för eleverna att få syn på, exempelvis att makt är en relation mellan två aktörer, att aktörerna kan vara av olika slag, att makten kan vara formell eller informell och att den kan ha olika grunder.

Gruppen har jobbat fram en modell som tydliggör dessa aspekter för eleverna. Dessutom har intressanta tankar väckts om relationen mellan olika typer av analyser – kausal analys och relationell analys.

Till hösten påbörjas arbetet med att sammanställa resultaten i skrift. Vi hoppas också att resultaten kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens under vecka 44. Missa i så fall inte den presentationen!

/Ann-Sofie och Malin

29

apr

Några nedslag från NÄD2016

Postad av

NÄD1

Forskning i praktiken har varit på Nationell ämnesdidaktisk konferens, NÄD2016, i Malmö (19-21 april) och här kommer några nedslag från konferensen:

Första plenarföreläsningen hölls av Ingrid Carlgren, professor emerita. Titel på hennes presentation var Bildning eller avbildning – ämnesdidaktiska perspektiv på synligt lärande och formativ bedömning. Hon lyfte bl.a. att en skola för bildning är en skola där mätningar och jämförelser inte stör bildningsprocessen, och fortsatte med att ställa frågan om bildning är målet för skolan idag – eller har mätningarna och jämförelserna blivit målet? Carlgrenpekade på att av-bildningen av skolan (bildningstankens försvinnande) sker genom elevers avbildning (härmande) av verkligt kunnande.

Per-Olof Wickman, professor vid Stockholms universitet, var keynote 2. Ämnet för hans presentation var Didaktik: lärares professionsvetenskap. Wickman inledde med att lyfta skollagens (Skollagen 1 kap 5 §, 2010:800) skrivning om att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men exakt vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet egentligen innebär är ju som vi vet omdiskuterat. Det kan detta behöva avgöras i domstol menade Wickman. Enligt Wickman är undervisning är ett undervärderat ord. Undervisning är grunden för lärares profession och det är vad didaktik handlar om, dvs. om vad och hur i relation till vissa elever i ett visst sammanhang. Wickman pekade också på problemet med ”best practice”, att det bortser från lärares didaktiska kunskaper och isolerar metod från situation.

Dagens tredje och sista plenarföreläsning för dagen hölls av Daniel Sundberg, professor vid Linnéuniversitet. Rubrik på hans presentation var Att utveckla undervisningen – vilken roll kan forskningen spela? och han talade bl.a. om möjligheter att syntetisera kontextöverskridande didaktisk kunskap. Men frågan är hur generella vi kan vara. Sundberg pekade även på att Lgr11 fokuserar mer på produktkontroll medan Lpo94 fokuserade mer på processkontroll.

Mellan alla plenarföreläsningar fick ta del av olika sessioner med intressanta presentationer. Jag var på olika Learning study-symposier och lyssnade bl.a. på Learning study som forskningsansats, Learning study; Undervisningsdesign – att utforma undervisningspraktiker för lärande samt Learning study; Studier av lärandeobjektens beskaffenhet och konstituering. Här på bilden berättar Torben Freytag, lärare, doktorand och koordinator i PREST-nätverket om sin forskning.

NÄD4

Efter en intensiv dag med intressanta sessioner bjöd Malmö stad alla konferensdeltagare på middag i Malmö Rådhus – mycket uppskattat!

/Sanna Wettergren

22

apr

Small Talk med Cecilia Dudas

Postad av

En regnsolig aprildag tog jag en kaffe med min forskande kollega Cecilia Dudas på Utbildningsförvaltningen. Cecilia undervisar i kemi på Globala gymnasiet i Stockholm och är licentiand i forskarskolan NaNo sedan hösten 2015. Jag passade på att ställa lite frågor om Cecilias studie och om att forska i praktiken.

Vad handlar din studie om?FullSizeRender-2

Jag fokuserar kemiundervisning på gymnasiet och vilket lärande som blir möjligt om man tar avstamp i samhällsfrågor med ett kemiinnehåll. Jag vill också utforska vilka kunskaper i kemi eleverna kan komma att behöva för att diskutera och ta ställning i sådana frågor.

Kan man säga att du har ett medborgarbildande perspektiv på undervisning och lärande?

Ja, absolut. Man kan säga att en utbildning som syftar till medborgarbildning handlar om att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor som blir relevanta för aktivt deltagande i ett föränderligt samhälle.

OK. Men lite mer konkret. Hur undersöker du detta?

Jag genomför en designstudie tillsammans med två andra kemilärare på en gymnasieskola. Tillsammans håller vi på och utvecklar en undervisningssekvens där elevgrupper resonerar om olika batteriers lämplighet i olika sammanhang. Eftersom designstudier möjliggör att genomföra undervisning i flera cykler så är arbetet just nu inriktat på att genomföra en första intervention. Tanken är att resultatet av den interventionen ska styra designen för nästa cykel och så vidare.

Intressant! Men hur blir det här forskning? Det låter ju som att ni gör det som lärare gör varje dag?

Ja, det är ju faktiskt en viktig fråga. Jag skulle säga att en central skillnad mellan det som skulle kunna förstås som praktikutveckling eller kanske lärarfortbildning är att forskning också gör vissa anspråk på att bidra till ett vidare kunskapsbygge inom ett visst fält. Med det menar jag att resultatet av min studie inte bara syftar till att utveckla undervisningen på skolan där studien äger rum, utan att vi också ska kunna säga något undervisning och lärande som får betydelse i ett större perspektiv.

Nu har ju du ganska nyligen påbörjat dina forskarstudier, men har du redan nu förändrat ditt sätt att se på lärande och undervisning?

Jomen det har jag. Nu såhär i början av mina forskarstudier så har det ju varit ganska mycket fokus på att läsa kurser och jag har fått ta del av en hel del ämnesdidaktisk litteratur. Ju mer jag har fördjupat mig i studier som på olika sätt problematiserar ställningstagande och argumentation i kemiundervisningen, desto mer inser jag hur ytligt jag egentligen behandlat det i min egen undervisning. Jag tänker att det också säger någonting om vilka förutsättningar man som lärare har att reflektera över sin praktik och att utveckla undervisningen. Det känns verkligen roligt att jag fått den här möjligheten.

Tack för pratstunden Cecilia och lycka till!

/Jonna

15

apr

Att operationalisera sexualitet och religion

Postad av

Hur kan man analysera gruppsamtal mellan elever? Ett FoU-projekt som handlar om hur man kan undervisa om sexualitet i religion på gymnasiet befinner sig just nu där.

Projektet har designat en forskningslektion och samlat in data som består av ljudfiler där eleverna samtalar utifrån uppgifter de fått under lektionen. Nu är det dags att sätta tänderna i data. Lärarna utgår ifrån en undervisningsmodell som bygger på religionsdidaktikern Robert Jackson´s teoretiska modell. Hur ska teorierna operationaliseras och användas i analysen? Två religionslärare från Globala gymnasiet och Tullinge gymnasium prövar just nu praktiskt fram vilka verktyg de ska använda i analysen för att därigenom arbeta fram ett första resultat.

Förra veckan träffade lärarna professor Geir Skeie (vid HSD/SU) som är religionsdidaktiker. Mötet gav de båda lärarna flera konkreta tips på hur de skulle kunna komma vidare i arbetet. Projektet avslutas i juni.

/Hans, för SO-nätverket

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier