Visar inlägg med tagg:

Nu har lärare i Stockholms stad en ny chans att anmäla sitt intresse för att delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt. Deadline för att ansöka om deltagande med start efter jul är den 15 oktober, och det finns möjlighet för lärare i SO, teknik, praktisk-estetiska ämnen, engelska och moderna språk att söka.

Det övergripande syftet med ramprojekten är att utveckla kunskaper om hur:

  1. förmågorna i läroplanerna i kombination med centralt innehåll kan preciseras och konkretiseras
  2. undervisningen kan utvecklas
  3. elevers kunskaper kan bedömas i relation till de ämnesspecifika förmågor som eleverna förväntas utveckla.

Projekten handleds av koordinatorer inom våra ämnesdidaktiska nätverk, och tanken är att få igång flera projekt som behandlar samma ämnesspecifika förmåga för att på så sätt med hjälp av flera mindre studier kunna bidra till en gemensam större kunskap.

Ni kan läsa tidigare blogginlägg om våra pågående ramprojekt här  och mer information om vad deltagande innebär samt vilken förmåga som de olika ramprojekten behandlar finns här.

Frågor? Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

/Jessica B

LL

Den 14 september anordnas konferensen Leda lärande för karriärlärare, rektorer och chefer på central förvaltning i Stockholms stad. STLS finns representerade på flera av seminarierna: Dels så presenterar våra vetenskapliga ledare och koordinatorer STLS i stort med några exempel på ämnesdidaktiska FoU-projekt och dels så presenterar flera lärare sina projekt som har genomförts inom ramen för STLS.

Vi kommer också att stå bland utställarna och informera om våra ramprojekt och Lärarnas forskningskonferens.

/Jessica

väska

… och sista konferensdagen. Vanligtvis brukar det vara lite glest på sista dagens sessioner eftersom flera har påbörjat hemresan. Dock blev jag överraskad av hur många det ändå var på lördagens första session 08:45-10:15. Och då ska tilläggas att många hade varit på galamiddagen kvällen före.

Första sessionen jag var på var en Special invited group med titeln Implementing Assessment for Learning: Collaboration, Culture and the Regulation of Learning. Fyra papers presenterades: Cooperative Learning about Assessment (Kari Smith); Assessment Culture vs. Testing Culture: Impact on Assessment for Learning (Menucha Birenbaum); Co-construction of Collaborative Practices of Assessment for Learning (Fernando Morales Villabona & Lucie Mottier Lopez) och How Assessment for Learning promotes Self-regulation, Co-regulation and Shared Regulation (Ernesto Panadero, Anders Jönsson & Jan-Willem Strijbos).

Efter presentationerna fördes en kritisk diskussion kring de papers som presenterats där diskutanten, Dany Laveault, avslutade med att säga att våra elever självbedömer och självreglerar vare sig vi frågar eller inte. Vad som är viktigt är att vi lär elever självbedömning och självreglering på ett konstruktivt sätt som leder till lärande.

IMG_2915

Även kollegan Jessica presenterade sin första studie: Learning about writing from giving feedback: Insights from EFL classrooms in secondary school, och hon hann också visa preliminära resultat från sin andra studie. Efter hennes presentation ställdes många intressanta frågor.

IMG_2920

På dagens sista session lyssnade jag och Jessica på vår nya twitterföljare @CarlessDavid som presenterade Designing and implementing effective assessment tasks.

Avslutar med en klassiker. Händer på alla konferenser. Ändå en givande vecka på Cypern och #EARLI2015!

IMG_1985 shorter speeches

/Sanna

Sanna

Det är ett intensivt program här på EARLI 2015. Det är fem sessioner per dag, och varje session innehåller 4-6 presentationer. När det dessutom är värmebölja med temperaturer på runt 35 grader i skuggan behövs det lite pauser framför stora Carola-fläktar eller i något av de luftkonditionerade rummen.

Efter två intensiva dagar ägnades dag 3 åt att titta på anteckningar, reflektera och i mitt fall planera min presentation. Som jag skrev i tidigare inlägg ligger tyngdpunkten här på kvantitativa studier, så för att väga upp det valde jag att skriva om min presentation med utökat fokus på klassrumskontext och undervisning, för att understryka min kvalitativa approach. I skrivande stund är det ett par timmar till min presentation, lite pirrigt men samtidigt ser jag fram emot det. Det är en del i forskandet – att sprida sina resultat och samtidigt utsätta studien för kritisk granskning av forskarvärlden.

DC kval

En annan viktig del av en konferens är nätverkande. Stora namnskyltar runt halsen underlättar identifikation IRL,  och det kan vara bra att ha koll på Twitter-flöde till exempel (#EARLI2015). Någon annan som uppmärksammat bristen av kvalitativa studier är Professor David Carless, ett stort namn inom ELT och bedömning. Något annat han uppmärksammat är min artikel i ELT Journaloch det får räknas som gårdagens akademiska höjdpunkt.

/Jessica

IMG_2845

Det blir inte alltid som man har tänkt sig … men när det väl händer gäller det att vara lite kreativ. Här på bilden ser du en poster ’in the making’. Förmiddagen, samma dag som min presentation, ägnades alltså åt att tillverka en mycket unik ”poster”, vilket inte var planen. Och man kan säga att den stod ut!

Den session jag var placerad i innehöll sex poster presentationer och inleddes med att ordförande hälsade alla välkomna och förklarade hur upplägget/programmet var tänkt. Sedan fick varje presentatör 5 min var för att kort ge en inblick av studierna. Intressanta frågor och diskussioner tilltog och sedan avslutades sessionen med att publiken fick gå runt och ställa ytterligare frågor. Trots dagens inledning kändes det ändå bra efteråt.

/Sanna

Mottagning på tisdagskvällen

Öppningsceremoni med cypriotisk folkdans, ett symposium om skrivande, en paper-session om skrivande och peer feedback, ett symposium om interthinking, intressanta diskussioner med kollegor och slutligen en mottagning med god mat och massa människor. Full fart från 8.30 till 22.00.

Det är för sent för några längre utläggningar, men en sak som slog mig var att det verkar vara kvantitativ forskning som dominerar skrivstudier just nu. Det är intressant att se samband mellan olika faktorer i det större sammanhanget där det är främst teacher beliefs, classroom practice, student characteristics, och student performance som studeras via enkäter med stort antal informanter. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten och vilka slutsatser går det att dra? I den här typen av storskaliga studier ber man till exempel oftast läraren själv att beskriva sin undervisning, eftersom det av tidsskäl inte går att genomföra observationer. Dessutom kan det vara svårt att se åt vilket håll samband går.

Flera resultat i de studier som presenterades var motsägelsefulla, men intressant var att flera av dem lyfte fram att det verkar som om undervisning i strategier inte ger bättre resultat. I en studie var det till och med en negativ korrelation, det vill säga elevernas prestationer blev sämre. Med tanke på vårt ramprojekt i engelska och moderna språk, som vi skrivit om tidigare, är det intressant. En tanke kan vara att med fokus på strategier så hamnar själva skrivandet i bakgrunden; lektionsinnehållet riskerar att bli själva strategierna i stället för deras roll för att förbättra skrivande.

Symposiet om interthinking förtjänar ett eget inlägg i framtiden när jag samlat mina tankar. I morgon blir det mer fokus på klassrumsinteraktion och lärande.

/Jessica

EARLI program

I morgon, tisdag, börjar EARLI Conference, en konferens som anordnas av The European Association for Research on Learning and Instruction. Jag, Sanna och Ann-Sofie är här dels för att presentera själva och dels för att lyssna på andra intressanta presentationer. Det är en jättekonferens med över 1000 deltagare och det är flera sessioner med presentationer som pågår samtidigt. Nu på kvällen innan konferensstart sitter jag och Sanna och planerar första dagen.

Jag presenterar inte förrän på lördag, men innan dess ser jag fram emot att lyssna på presentationer om främst skrivande och kamratbedömning som är det jag fokuserade på i min licentiatstudie och nu när jag doktorerar, men också det som syns sist i mitt program för morgondagen: interthinking. Flera av de personer som har inspirerat mig att titta mer på vad som faktiskt händer under kamratbedömning, alltså vad eleverna pratar om och hur de pratar om det är här och jag hoppas på lite nya idéer och kanske en chans att få en liten pratstund.

Det kommer fler inlägg från oss under veckan!

/Jessica

Nu när årets LFK närmar sig kan det vara trevligt att titta tillbaka på det som erbjöds förra året. Vår keynote-talare var Ulla Runesson, professor vid Högskolan i Jönköping som föreläste om Vad kan lärare lära från Learning studies?

 

Utöver Ullas föreläsning var det sexton presentationer av pågående eller avslutade studier. Några av dem videofilmades, till exempel en studie i slöjd av Jenny Frohagen, licentiand och lärare på Åsö grundskola,  Att kunna såga rakt – innebörder av ett lärandeobjekt i slöjd.

Ytterligare ett exempel på en presentation är Multiplikation med 10, 100 och 1000 av Kristina Edner och Tinna Lidgren, Nya Elementar.

Det finns fler filmer från LFK 2014 här. På den sidan finns också powerpoint-presentationer från de seminarier som inte filmades.

/Jessica

LFKmoln

Den 27 oktober anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK) för fjärde året i rad, den här gången på Globala gymnasiet i Stockholm. Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier.

Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text:

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisningen och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad var/är syftet med studien eller projektet?

Metod: Redogör för hur ni gick till väga, exempelvis gjorde ni/har ni gjort intervjuer, enkäter, prövat en lektionssekvens, gjort en jämförelse? Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram ev. för- och nackdelar med den metod ni valde.

Resultat: Redogör för det huvudsakliga forskningsresultatet, eller det förväntade resultatet av er undersökning. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Ansökan ska skickas in i form av ett abstract, 500 – 700 ord (en A4) i Word-format.

Som stöd se två exempel på abstract:

Skicka in ditt abstract senast den 15 september 2015 via: forskningskonferens@​stockholm.se

Du får besked om ditt abstract är antaget senast 21 september.

Här hittar du mer information om konferensen samt anmälningslänk för deltagare.

/Jessica B

IMG_8849Sitter på tåget från Malmö och ser vackra skåneland svischa förbi. I morse mötte jag upp och Malin Ideland från Malmö Högskola och grupp en gymnasielärare från Malmö Latin, som sedan ett år tillbaka deltar i en forskningscirkel som Malin leder. Lärarna håller på att starta upp ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt, och min härliga uppgift var att berätta lite om några olika projekt som just nu pågår i Stockholm (och som du kan läsa mer om här i bloggen).

Min tanke var att ge några praxisnära och välformulerade exempel på hur man som lärare kan beforska sin egen undervisning, och sådana projekt finns det ju numera gott om i Stockholm 🙂 Tänker att det här är viktigt! Det gäller att vi hittar plattformar för att nå ut med vår forskning och för att inspireras av varandras projekt. Ett utmärkt tillfälle för det är förstås Lärarnas Forskningskonferens, som du kan anmäla dig och dina kollegor till här. Gör det!

Jonna Wiblom

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier