Visar inlägg med tagg:

algebra_PS_2

Matematiknätverkets första ramprojekt har nu äntligen kommit igång. De deltagande lärarna, Carolina Blomström, Åsa Eriksson och Annika Mörk, undervisar i matematik i olika årskurser och kommer från tre olika skolor i Stockholm stad.

Utgångspunkten i ramprojektet är förmågan att föra och följa matematiska resonemang i algebra. Syftet är att utforska vad det är elever behöver lära sig, i relation till olika åldrar, för att utveckla denna förmåga. Vidare önskar vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur elevernas kunskaper kan bedömas i relation till förmågan.

I ramprojektet använder vi Learning study som modell. Centralt i en Learning study är lärandeobjektet, vilket tar sin utgångspunkt i något som upplevs skapa problem i elevers lärande och/eller i undervisningen (Wernberg, 2009). Inledningsvis har vi i projektgruppen diskuterat kring just detta, dvs. de svårigheter vi upplever att elever har och de problem vi själva har upplevt när vi har undervisat inom området algebra.

Här följer några exempel på de svårigheter vi upplever att elever har:

  • att yngre elever ”bara” ser mellanrummet på tallinjen, ett emellan istället för ökar med två
  • att elever har svårigheter vad gäller att teckna ett uttryck
  • likhetstecknets betydelse
  • vilka regler som gäller för att räkna med bokstäver
  • att symbolen står för ett okänt värde
  • att samma samband kan beskrivas med olika symboler
  • att bokstäver i ett uttryck inte står för en enhet utan representerar en storhet

Här följer några exempel på de ”problem” vi har upplevt i undervisningen:

  • att eleverna inte förstår när vi undervisar i algebra
  • att inte undervisa konkret
  • att det är svårt att undervisa kring likhetstecknets betydelse

Vi har också påbörjat en första formulering av ett möjligt lärandeobjekt: Att kunna motivera/förklara/argumentera för relationen mellan ett algebraiskt uttryck och ett specifikt problem/en specifik situation.

Håll ögonen öppna på bloggen, så kommer ni att få ta del av hur vårt spännande utforskande fortskrider!   

/Jenny Fred  

Referens: Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet.

Objektbild

Grammatikens vara eller icke vara i språkundervisning är en fråga som är ständigt aktuell, kanske för att det faktiskt inte finns några självklara svar. Vi vet att elever är olika och har skilda preferenser när det gäller till exempel explicit eller implicit grammatikundervisning. Vi lärare är också olika och har skilda upplägg på vår undervisning. Det vi har gemensamt är dock att vi vill att våra elever ska bli kompetenta språkanvändare och vi ständigt söker efter de bästa verktygen.

I år startar ett nytt ämnesdidaktiskt FoU-projekt i nätverket för engelska och moderna språk. Det är ett projekt i moderna språk, tyska och franska, som fokuserar på objekt. Projektdeltagare är Eva Schough Tarandi och Anna-Karin Johansson på Kungsholmens gymnasium. I både tyska och franska har de märkt att elever har svårt att greppa objekt: direkt och indirekt objekt, koppling mellan substantiv och objektspronomen, placering i en sats, val av form och så vidare. Det finns en hel del frågor och potentiella lärandeobjekt i relation till objekt, men vi har bestämt att börja i den övergripande frågan Hur förstår elever objektet? Vi vill alltså ta reda på hur elever uppfattar objektet och kommer att använda oss av fenomenografisk analys. Inom fenomenografi intresserar man sig för hur vi uppfattar vår omvärld genom att beskriva uppfattningar. Viktigt är att man gör skillnad mellan hur något är och hur något uppfattas vara (Larsson, 2011).

Just nu förbereder vi insamling av material – elevsamtal om meningar och objekt – som sedan ska transkriberas och analyseras. Ni kommer att kunna följa vårt arbete här på bloggen.

/Jessica B

Nu har lärare i Stockholms stad en ny chans att anmäla sitt intresse för att delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt. Deadline för att ansöka om deltagande med start efter jul är den 15 oktober, och det finns möjlighet för lärare i SO, teknik, praktisk-estetiska ämnen, engelska och moderna språk att söka.

Det övergripande syftet med ramprojekten är att utveckla kunskaper om hur:

  1. förmågorna i läroplanerna i kombination med centralt innehåll kan preciseras och konkretiseras
  2. undervisningen kan utvecklas
  3. elevers kunskaper kan bedömas i relation till de ämnesspecifika förmågor som eleverna förväntas utveckla.

Projekten handleds av koordinatorer inom våra ämnesdidaktiska nätverk, och tanken är att få igång flera projekt som behandlar samma ämnesspecifika förmåga för att på så sätt med hjälp av flera mindre studier kunna bidra till en gemensam större kunskap.

Ni kan läsa tidigare blogginlägg om våra pågående ramprojekt här  och mer information om vad deltagande innebär samt vilken förmåga som de olika ramprojekten behandlar finns här.

Frågor? Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

/Jessica B

Ingrid

Nu under våren har vi anordnat två föreläsningar på temat Designa undervisning för lärande. Föreläsningen riktade sig till förstelärare och lektorer i Stockholms stad och Botkyrka kommun och intresset har varit jättestort; sammanlagt har runt 230 personer deltagit!

Ingrid Carlgren pratade om Forskning med dubbelt syfte – att utveckla undervisningen och att utveckla kunskap. Vilken sorts forskning behövs för att vi lärare ska utveckla en gemensam kunskapsbas? Vilken slags forskning kan generera kunskaper och redskap till lärarna? Hon pekade på skillnader i forskning utifrån eller inifrån: forskning om skolan och lärarna (utifrån) eller forskning om professionens professionella objekt (inifrån) det vill säga lärande och undervisning och betonade att det är det sistnämnda som vi behöver.

Malin

Malin Tväråna presenterade sedan Lesson och Learning study som är modeller som kan användas med det dubbla syftet som Ingrid inledde med. Undervisning är i fokus och man kan arbeta utifrån följande frågor

  • vad innebär det att kunna ett visst ämnesinnehåll?
  • vad behöver undervisningen erbjuda eleverna möjlighet att förstå/erfara?
  • hur kan det gå till?

Lesson och Learning study är exempel på kollaborativa ansatser, vilket innebär att en grupp lärare, kanske i samarbete med en forskare, gemensamt arbetar för att öka förståelsen av elevers lärande och hur undervisning kan utformas.

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjligheter att med stöd från licputerade lärare delta i studier tillsammans med kollegor. Här finns mer information om våra ämnesdidaktiska ramprojekt och hur man kan anmäla intresse för att delta. Nästa deadline för ansökan är 15 oktober.

/Jessica B

Hur kan du och dina kollegor tillsammans utveckla er undervisning för att öka elevernas lärande? Hur kan ni identifiera utvecklingsområden och sedan arbeta systematiskt för att förbättra undervisningen? Hur kan ni designa undervisning som gör att era elever lär sig bättre? Hur kan ni testa att det ni gör i klassrummet är effektivt?

Förstelärare och lektorer i Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun är välkomna till en föreläsning om undervisningsutvecklande FoU-modeller. Våra föreläsare är professor Ingrid Carlgren och Anna-Karin Frisk, lärare och licentiand. De presenterar olika metoder och modeller, t.ex. lesson och learning study, som kan användas som redskap för att designa undervisning som förbättrar elevers lärande. Efter föreläsningen ges information om de möjligheter som finns att få handledning och bidrag för att ni själva ska kunna driva undervisningsutvecklande projekt med era kollegor. Föreläsningen är kostnadsfri och vi bjuder på fika.

När: onsdag 18 mars, kl. 15.30–17.00

Var: Grillska Huset, Stortorget 3, Gamla stan, Stockholm

Anmälan:  Klicka här och anmäl dig senast 11 mars. Begränsat antal platser.

Föreläsningen anordnas av Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Frågor? Mejla funktion.stls@stockholm.se

Uppdatering (4/3): Föreläsningen är tyvärr fulltecknad. Vi har ingen väntelista, men vi tittar på möjligheter att ordna något liknande senare i vår.

/Jessica

Den gemensamma nämnaren för oss som bloggar här på Forskning i praktiken är att vi är lärare som går eller har gått forskarskola som leder till licentiatexamen. Nu finns det nya möjligheter för lärare i Stockholms stad att söka platser i följande forskarskolor:

  • NaNo – Nationella forskarskolan i didaktisk modellering  för lärare i naturvetenskap
  • QUEST – Kvalitet, effektivitet och status i teknikutbildningen
  • Learning Study (med inriktning svenska eller svenska som andraspråk alternativt moderna Språk)
  • Lic FontD – Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
  • Naturvetenskapernas och teknikens didaktik – Lunds universitet

De lärare som antas får en tredelad tjänst där 50 procent utgörs av studier, 40 procent av undervisning och resterande 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Sista ansökningsdag är den 22 mars (obs! nytt datum) och mer information om forskarskolorna, behörighet och ansökan finns här

/Jessica B

BlommanNy chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

Roger.JPG

Fredagen den 9 januari försvarade Roger Fermsjö sin licentiatuppsats Rekonstruktion av logaritmer med tallinjer som medierande redskap. Professor Constanta Olteanu från Linnéuniversitet i Växjö var opponent på seminariet som hölls vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Uppsatsen behandlar undervisning av logaritmer, ett erkänt svårt undervisningsområde på gymnasiet. Metoden som används är Learning Study, men till skillnad från de flesta Learning studies användes inte variationsteori utan Davydovs lärandeverksamhet. Lite förenklat har logaritmer presenterats för eleverna på ett liknande sätt som de introducerades historiskt, som en transformering av multiplikation tal till addition. Den verksamma läraren kan med fördel läsa uppsatsen som fortbildning och inspiration till sin undervisning. För den som är mer intresserad av metod, teoribildning och Learning studies kan uppsatsen förstås som en utveckling av tidigare sanningar.

Här hittar du Roger Fermsjös licentiatuppsats Läs mer

På Nya Elementar i Bromma pågår ett ramprojekt som undersöker språkliga strategier i samtal på spanska. Hur gör eleverna när de lyckas delta i ett samtal på ett främmande språk egentligen? Hur gör människor i allmänhet när de övervinner språkliga barriärer och lyckas få fram det de vill säga?

Fredrika Nyström, lärare i svenska och spanska på skolan, studerar just nu rad för rad de inspelningar hon gjort med eleverna. Fram träder strategierna som klassificeras och sammanställs. Hur kommer mönstret att se ut? Hur pass funktionella är de strategier eleverna använder? Med informationen detta förtest i  en Learning Study visar, kan den första forskningslektionen planeras och genomföras. Ett par forskningslektioner till efter gemensam analys av utfallet borde kunna ge ny kunskap. Därefter kan vi lärare få fullödigare svar på hur den undervisning vi bedriver fungerar. Bit för bit byggs kunskapsinnehållet upp och skapar trygghet  på jobbet.

Fredrika på Nya Elementar deltar i nätverket Moderna språk och engelska och nu väntar vi med spänning på vad de andra delprojekten ska komma fram till. Det rör på sig bland språklärarna!

Hasta pronto!

Annika Nylén

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier