Visar inlägg med tagg:

image

Som min kollega Annika bloggade om för några månader sedan arbetar vi i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk med ett ramprojekt som handlar om förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr 11). Det övergripande syftet med projektet, som byggs upp kring tre delprojekt, är att precisera innebörden i förmågan i relation till olika innehåll och åldersgrupper och att utveckla undervisning och bedömning.

Just språkliga strategier verkar vara något som vi språklärare har behov av att diskutera i relation till de nya kursplanerna. I Skolverkets publikation Om strategier i engelska och moderna språk (2012) beskrivs strategier som ”ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation” (s. 1). Så vad innebär det egentligen att kunna använda en strategi?

Om vi söker stöd och svar i kursplanerna blir det inte direkt enklare. Strategier nämns både i en av förmågorna som ska utvecklas och som centralt innehåll i relation till reception, produktion, och interaktion. Vad är det för skillnad? Dessutom görs det i det centrala innehållet en skillnad mellan strategier (reception) och språkliga strategier (produktion och interaktion). Vad innebär det? Enligt kunskapskraven ska elever kunna ”välja och använda sig” av strategier. Hur bedöms det? Går det att separera förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd från förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift?

Våra delprojekt har nu börjat att avgränsa sina lärandeobjekt och samtidigt diskutera potentiella kritiska aspekter. Lärargrupperna arbetar med samma förmåga, men lärandeobjekten ser olika ut beroende på vilket innehåll som behandlas och elevgruppens förståelse. Något som har visat sig vara en utmaning är att avgränsa lärandeobjektet och nu hoppas vi att de förtest som genomförs i olika elevgrupper den här veckan kan hjälpa oss vidare.

Har ni frågor eller kanske svar? Hjälp oss gärna vidare genom att lämna en kommentar. Om intresse finns så har vi planer på att anordna ett öppet seminarium under våren för att presentera de olika delprojekten.

/Jessica B

En av presentatörerna på Lärarnas forskningskonferens var Helena Reierstam som gör en jämförande studie av bedömning i tre svenska gymnasieskolor med s.k. CLIL-profil. CLIL innebär att ”vanliga” ämnen läses på engelska; i Reierstams studie handlar det om historia och biologi. Syftet med studien är att undersöka om och hur bedömnings-praktiken skiljer sig åt beroende på om undervisningsspråket är svenska eller engelska. Dessutom undersöks om bedömningsdesign och kursinnehåll i engelska påverkas av CLIL. Resultaten visar att det saknas en medveten CLIL-metod avseende bedömning i historia och biologi, dvs. en metod som tar hänsyn till att ämnena läses på engelska. Många lärare anser att språket utgör ett problem och att det är svårt att veta om eleverna inte kan ämnet eller inte har ett språk att uttrycka sitt kunnande på. Varken bedömningsformerna eller kursinnehållet i engelska påverkas heller nämnvärt av CLIL.

Reierstams studie blir färdig under våren, och det ska bli intressant att ta del av de slutgiltiga resultaten och diskussionen. Vad betyder det på sikt att elever läser ämnena på engelska? Vilka krav ska man ställa på de undervisande lärarna? Hur ser samarbetet ut mellan lärare i engelska och i de andra ämnena?

Den något provocerande frågan i rubriken besvarade Reierstam med att konstatera att det förstås inte finns ett spåk utan innehåll eller ett innehåll utan språk.

Anna-Maija Norberg

2014-09-12

Nya projekt inom STLS i engelska och moderna språk! Det är på tiden att de främmande språken och engelska i svensk skola tar bladet från munnen. Här finns kunskap och många viktiga frågor från lärarna och ett stort intresse från eleverna. Vi vet att svenska elever är bland de bästa i Europa i engelska men hur står det till med moderna språk? Provocerande men nödvändig fråga att ställa. Sedan några veckor tillbaka jobbar lärare från tre grundskolor i Stockholm med att undersöka vad språkliga strategier egentligen är för något och hur elevernas kunskap kan utvecklas genom medveten undervisning med fokus på att lösa svårigheterna.

I alla färdigheter (lyssna, läsa, prata och skriva) använder vi oss i mer eller mindre hög grad av språkliga strategier för att förstå, utvecklas och kunna kommunicera på språket; även i vårt modersmål behöver vi kroppen och knoppen, intuitionen och disciplinen för att säga det vi vill eller förstå vad andra har att säga. Projektdeltagarna borrar för tillfället ner sig i vilken av alla dessa färdigheter de vill fokusera på och vad; exakt vilket kunskapsobjekt de vill undersöka. Som vanligt bollar vi tillsammans med den givande frågan: Vad är det man kan när man kan något?

/Annika Nylén

–       Vad är det man kan när man kan tolka en argumenterande text?

–       Kan programmering öka förståelsen för matematik?

–       Vad innebär det att välja språkliga strategier?

–       Vad innebär det att kunna läsa noter och hur kan den undervisning utformas som hjälper gehörsspelande elever utveckla denna förmåga?

Nu har en ny termin dragit igång och med den startar också nya STLS-projekt.  Vi står i startgroparna för en rad nya och spännande ämnesdidaktiska projekt som under året kommer att drivas av lärare från olika skolor i Stockholms län. Under kommande veckor kommer flera av dessa projekt att presenteras närmare här på bloggen, så håll utkik!

Vi vill också passa på att påminna om Lärarnas forskningskonferens som går av stapeln tisdagen den 28/10. Mer information om konferensen samt länk till anmälan hittar du här. Om du har lett eller deltagit i ett forskningsprojekt och vill presentera på konferensen så finns information om abstract och call for papers här. Sista dag för abstract är 3 september.

Vi ser nu fram mot ett spännande läsår där lärardriven och undervisningsutvecklande forskning får den plats den förtjänar!

/Ann-Sofie

Vill du delta i ett ämnesdidaktiskt forsknings- och utvecklingsprojekt med andra lärare?

Nu finns det möjlighet att delta i ett projekt som drivs av Stockholm Teaching & Learning studies (STLS). Vi hjälper till att bygga upp projektgrupper med lärare från samma ämne och stadium och ger er handledning. Stöd finns också i form av vetenskaplig ledning i samarbete med Stockholms universitet, seminarier för att lyfta frågor, workshops för att underlätta dokumentation, etc.

För att möjliggöra medverkan går det att ansöka om ett schablonbidrag på 10 000 kronor per lärare och termin. Förutsättningar för deltagande:

  • Du/ni undervisar i en klass där du kan pröva olika uppgifter och bedömningsinstrument
  • Du/ni kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka (till exempel kompetensutvecklingstid)
  • Du/ni kan medverka i projektmöten ibland på fredagseftermiddagar
  • Du/ni har rektors medgivande att medverka

I moderna språk kommer vi att ha ett projekt som fokuserar på förmågan att använda språkliga strategier. Om du är intresserad av att delta i det projektet eller har frågor eller andra idéer för projekt i moderna språk eller engelska är du välkommen att kontakta Jessica Berggren. Sista dag för ansökan våren 2014 är 15 maj.

Uppdatering: Just nu vänder sig den här möjligheten till lärare som arbetar i Stockholms stad (oavsett huvudman) och eventuellt även Botkyrka.

/Jessica

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier